I första valomgången fick Rassemblement National (RN) en stor framgång. Man fick 33% av rösterna med Front Populaire (FP) på andra plats (28 %) därefter kom Ensemble med 21 %. Republikanerna som kämpar för sin överlevnad fick 10 %. I förra valet fick RN 19% av rösterna i första valomgången.
RN fick >50% i 37 valkretsar och har redan avgjort valet i dessa och är klara för parlamentet. FP fick >50% i 32 valkretsar och där är valet avgjort. Ensemble fick bara 2 platser.
För Macron är detta en riktig käftsmäll. När han vann parlamentsvalet 2017 fick den grupperingen 308 platser. Nästa helg kanske det blir 60–100 platser, osäkerheten är stor.
För att få majoritet i parlamentet behöver man 289 platser och man kan inte utesluta att RN kommer att uppnå detta.
Triangulering
Valdeltagandet var rekordhögt för att vara Frankrike, 65 % av de inskrivna väljarna gick till valurnorna. Förra valet var det ca 47 %. Det medförde också att i många valkretsar blev det mer än två kandidater som fick över 12,5 % och därmed gick vidare till andra valomgången. En annan orsak är att det var få listor i varje valkrets.
I 305–310 valkretsar är det fler än två kandidater som går vidare till andra valomgången. Här fick ingen >50 % av rösterna. Det kan betyda att det blir samma resultat i andra valomgången som i första. Nja så enkelt är det inte.
I Frankrike fungerar det så att man väljer sin kandidat i första valomgången, i den andra eliminerar man någon kandidat. Så är logiken. För att visa hur det ser ut efter första valomgången kan man titta på några kandidater.
Förre premiärministern Elisabeth Borne fick 29 % av rösterna i sin valkrets. På första plats kom en kandidat från RN med 36 % och på tredje plats kom FP med 24 %. På valkvällen gick ledaren för FP, Mélenchon, ut och sade att han uppmanade sina partikamrater som låg på tredje plats att dra sig ur andra valomgången. Detta för att förhindra att RN kommer till makten och får majoritet i parlamentet. FP är på tredje plats i 105 valkretsar. Det gynnar Macron. Tanken är att FP-väljare skall välja Borne och på det sättet blockera RN. Det är upp till varje kandidat som ligger på tredje plats att avstå från andra valomgången.
Den förre presidenten Hollande fick knappt 38% av rösterna. På andra plats kom RN med 31 % och på tredje plats LR med 28 %. Hollande är socialist och partiet har anslutit sig till FP med kommunister, gröna och extremvänster. Lägger man sin röst på Hollande är det på FP. Många inom LR säger att man inte kan rösta på vare sig extremvänster eller extremhöger. Man avstår sin rösträtt, andra inom LR säger att man skall rösta på RN för att stoppa FP. Ni förstår att det blir svårt för många att ta ställning.
Partierna beslutar under måndag-tisdag hur man skall ställa sig i de olika valkretsarna.
Macron’s grupp har sagt att man skall titta på varje valkrets och besluta hur man skall göra i de olika situationerna.
På tisdag kl. 18:00 får vi svaret hur man gör och vilka som kommer att ställa upp i de olika valkretsarna. Då skall partierna ha skickat in till valmyndigheten vilka som går till andra valomgången.
Konklusion
Beroende på hur man gör i de olika valkretsarna kommer valet att bli enklare eller svårare att förutse. Mélenchon har uppmanat Ensemble och republikanerna att göra som FP d.v.s. att inte ställa upp med sin kandidat om denna är på tredje plats. Jag har svårt att se att de skall följa Mélenchon’s uppmaning. I deras ögon är nog FP värre än RN. Mélenchon är smart och målar upp RN som det svarta spöket och hoppas på att få röster så att de kan blockera högerextremism. Om FP vinner valet kan det bli en katastrof ekonomiskt för Frankrike. De skall spendera 293 miljarder euro mer än vad som görs idag, det kommer att lamslå Frankrikes ekonomi.
Det finns nog många bland republikanerna som föredrar RN och kommer att lägga sin röst på RN om de måste välja. Det gör att man inte kan utesluta att RN får majoritet i Parlamentet.
I denna valomgång är det den som får flest röster som vinner valet och blir ledamot i parlamentet, nästa söndag gäller enkel majoritet.
Om RN får majoritet eller kommer att utforma en minoritetsregering kommer det att bli oroligt i Frankrike, tror jag. Redan på söndag kväll var det demonstrationer i Paris för att protestera mot RN´s framgångar. Det kan bli mycket rörigt inför OS i Paris.
Macron har blivit hårt kritiserad för att ha utlyst nyval och kasta in Frankrike i en mycket osäker framtid. Som tidningen The Economist beskrev situationen:
”It may not measure up to Napoleon’s march on Moscow in 1812, but Emmanuel Macron’s decision to call a parliamentary election this month is looking like one of the most self-destructive gambles by a French leader in modern times.”
Macron’s Beslut
Macron saknar majoritet i parlamentet, det är kaos i parlamentet, misstroende-voteringar, skrik och bråk bland de valda parlamentarikerna, regeringen har använt 49:3 dekretet sjutton gånger.
Hans motivering till att upplösa parlamentet är:
Han kan inte låtsas som om inget har hänt efter nederlaget i EU-valet. Ta sitt ansvar och agera därefter. Utlysa nyval.
Han vill styra den politiska utvecklingen, han vill sitta i förarsätet. Inte visa sig maktlös.
Republikanerna har hotat med en misstroendevotering under hösten då nya budgeten skall presenteras. Sannolikt skulle regeringen tvingats avgå vid ett sådant scenario.
Destabilisera motståndarna, överraskningsmoment.
Skapa en press genom att utlysa nyval med kort varsel. Låta de politiska maskerna falla.
Vill förhindra att RN kan sitta på sin kant och kritisera allt och skapa en ännu större lojalitet. Logiken är att om de kommer till makten minskar det RN´s popularitet. Makten förbrukar. Inför presidentvalet och parlamentsvalet 2027 kan risken vara att RN sitter både på parlamentet och presidentposten, detta under 5 år!
Presidenten överlämnar till fransmännen att skapa tydlighet i vad man önskar. Han har lyssnat och det är nu upp till medborgarna att visa vad man önskar.
Valkampanj
Den franska valkampanjen är på upploppet. På söndag 30/6 är den första valomgången. Alla lovar allt och det kommer att bli mycket bättre bara vi får makten!
Det är numera tre block som kämpar om makten. Extremvänster, extremhöger och i mitten Marcrons sammanslutning.
Opinionsmätningarna visar att Rassemblement National med Bardella / Le Pen leder bekvämt med ca 35 % av rösterna. Därefter kommer extremvänstern med ca 28 % och Macron’s partier ligger runt 21%. Mitten pressas av ytterlighetspartierna. Valdeltagandet blir sannolikt högt. Fransmännen är engagerade.
Republikanerna ligger runt 6–7 % av rösterna. Zemmour och hans parti Reconquête verkar inte komma in i Parlamentet, de har 1,5 % av rösterna.
Det troliga är att ingen får egen majoritet i parlamentet även efter den andra valomgången. Det kommer att bli besvärliga förhandlingar och diskussioner. Extremvänstern vill inte stödja extremhögern och vice versa. Republikanerna kan nog tänkas samarbeta både med Macron och Le Pen för att blockera extremvänstern. Macron har inte tagit ställning hur han skall rekommendera sina väljare, diskuteras i helgen.
Det är mycket svårt att förutspå resultatet. I 577 valkretsarna har partigrupperna tagit de kandidater som har bäst chans att vinna. Det gör att socialister inte ställer upp mot kandidater från Front Populaire. De väljer att inte ha någon kandidat mot extremvänstern, gröna eller kommunister. Så är det i de flesta valkretsar. I Cagnes Sur Mer där jag bor är det bara fem listor. Det brukar normalt vara 10-15 listor som ställer upp i ett parlamentsval.
Får en kandidat >50% av rösterna är denne vald till parlamentet
I den andra valomgången går kandidater med mer än 12,5 % röster av de som är inskrivna i röstlängden vidare till en andra valomgång. Det innebär sannolikt att man kommer att ha både 2, 3 och 4 kandidater i den andra valomgången. Ju fler som röstar ju större sannolikhet till att det blir en triangulering. Vid 60 % röstdeltagande krävs det matematiskt 20,8 % röster för att gå vidare till en andra valomgång. Vid valet 2022 var det bara 22 trianguleringar. I detta val pratar man om hundratals trianguleringar. Frågan uppstår om man kommer att rösta på samma sätt i den andra valomgången som i den första valomgången?
Normalt brukar det vara två som går vidare till andra valomgången och då röstar man på det minst dåliga alternativet. Man röstar inte för någon, man röstar emot någon. Så kommer inte logiken att vara i detta val.
Bardella säger att han inte sätter sig i en minoritetsregering. Intressant ställningstagande innan valet ens har skett.
Det mest troliga är att det blir en minoritetsregering som kommer att få det svårt att hitta majoritet i några frågor. Det blir en rejäl blockering i parlamentet.
Vad föreslår partierna?
Front Populaire (extremvänster)
Några av punkterna från deras program: Avsluta fria handelsutbyten som Frankrike har slutit, beskatta de rika och företagens supervinster, pensionsåldern skall ned till 60 år, prisstopp på livsmedel (100-tal produkter), prisstopp på energi och drivmedel, 32 timmars arbetsvecka för utsatta yrken och nattarbete, anställa fler i offentlig förvaltning, flat tax på kapitalinkomster blir progressiv skatt, öka arvsbeskattningen, man skall få ärva ett maxbelopp, skatt på finansiella transaktioner, km skatt på importerade varor, ta tillbaka förmögenhetsbeskattningen, gratis skolmat, gratis skolmaterial, etc. SMIC (lägsta lön) skall öka från 1 767 euro till 2 000 euro brutto. Det är ca 3 miljoner personer som uppbär denna lön.
Det är en konstellation som förefaller svag. Mélenchon som leder det största partiet i koalitionen är hårt kritiserad av övriga i gruppen. Han vill bli premiärminister men de övriga i gruppen ser honom som en belastning och önskar att han skall sitta i baksätet. Mélenchon kritiserar starkt socialisten f.d. presidenten Hollande som ställer upp i parlamentsvalet i sin gamla valkrets. Dessa skall samarbeta!
Partiet säger sig ta en ansvarfull ställning till vad som går att göra ekonomiskt. Det första steget är att införa ordning och reda i samhället. Hårdare straff för brottslingar, förbjuda mobiltelefoner i skolor och införa skoluniform. I det andra steget skall man genomlysa Frankrikes ekonomiska ställning för att kunna fatta kloka beslut, det skall vara klart till hösten. I det tredje steget skall man genomföra mer av sitt program. Där ingår att minska betalningen till EU, stoppa fransk militär personal i Ukraina, stoppa att franska vapen används mot ryskt territorium. Pension förändras till 62 år vid ett senare tillfälle. Höja lönerna genom att minska arbetsgivaravgifterna med 10 %, förmögenhet på fastigheter tas bort och i stället införs en skatt på finansiella produkter och förmögenheter, energipriserna sänks genom att momsen sänks från 20 % till 5,5%, motsätter sig reformen avseende arbetslöshetsersättningen, fler folkomröstningar, förändra 49:3, införa proportionalitet till 100 %, invandring skall minskas med dubbla gränser (en EU gräns och en fransk gräns), slå vakt om det franska.
Attal sade att deras prioriteringar är att få fler seniorer i arbete för att minska arbetslösheten och skapa mer pengar till pensioner.
Man kommer att öka skatter och avgifter med 4 miljarder euro. Samtidigt minskar man utgifterna med 4 miljarder euro. Ett netto på plus 8 miljarder* euro per år
Debatt på TV
Jag såg tisdagens debatt mellan de tre blocken, extremvänstern (Bompard), Ensemble (Attal) och extremhögern (Bardella)
Bardella sade att man måste välja franskt medborgarskap om man har två medborgarskap. Om man föds i Frankrike skall man inte automatiskt få medborgarskap. De som har två medborgarskap skall inte få tillgång till jobb där de kan utgöra en säkerhetsrisk. De andra sade att man säkerhetsprövar anställda innan de får jobb som är strategiska för landet. Bardella skapar utanförskap.
Bardella säger att skatten inte skall höjas. Unga under 30 skall undantas beskattning för att motivera dessa att stanna kvar i landet. Fotbollsspelaren Mbappé är 26 år och tjänar 6 miljoner euro i månaden. Han valde nog fel som flyttar till Spanien!
För att minska brottsligheten föreslår Bardella att man tar bort bidragen från familjer där ungdomar fälls för brott.
Bompard säger att skatten skall höjas rejält. Partiet menar att om man tjänar mer än 4 000 euro så skall skatterna ökas. Man riktar sig framförallt på de rika och företag med stora vinster. För att komma tillrätta med brottsligheten skall man utöka antalet närpoliser. De kan stoppa de unga att komma in i gängen.
Man skall sänka pensionsålder från 1/7 till 62 år, målet är 60 år.
Attal hade det svårt då han har ett program som ligger och vet att det inte finns några utrymmen till att öka utgifterna. Han kunde bara påpeka hur mycket de andras reformer kommer att kosta landet.
Den stora sensationen var att Republikanerna inte var inbjudna till debatten. Republikanerna som var Frankrikes ryggrad fram till 2017 och som idag kämpar för att överleva.
Omvärlden tittar på.
EU kommer att titta noga på utvecklingen i Frankrike. Frankrike är motorn i många frågor och det arbetet riskerar att upphöra med ett Frankrike som är lamslaget politiskt.
Standard & Poor sänkte Frankrikes kreditvärdighet i slutet av maj. Det kommer att bli dyrare för Frankrike när man omsätter sina lån. Detta är nog bara början.
Företagen är oroliga och börsen går kraftigt ned.
Egna funderingar.
Bardella säger att man skall stoppa importen från utlandet, man skall ta ut en km skatt på importen och upphöra med handelsavtalen. Det innebär att allt kommer att bli betydligt dyrare. Samtidigt är en av de viktigaste frågorna fransmännens köpkraft där man skall stimulera med olika åtgärder. Man stimulerar med ena handen och det blir dyrare med andra handen.
Eric Ciotti, republikan, gick emot ledningen i partiet och samarbetar med Le Pen. Han håller på att uteslutas från partiet. Le Pen gav honom 62 listor där han kunde fylla på med namn från partiet. Han har lyckats locka ett trettiotal ur partiet, de övriga är hämtade med folk som lockas av en politisk karriär. En av dom är Donald Trumps talesperson i Frankrike. Ciotti är nog körd som politiker i de stora sammanhangen. Han kommer nog att bli invald till parlamentet på ett mandat från Nice där han är populär.
Oipinionsmätningarna ger vid handen att parlamentet får följande utseende:
RN
Front Populaire
Ensemble
Republikanerna
Diverse vänster
Antal säten
220–260
185–215
70–100
30–50
6–10
Det är svårt att prognosticera valutgången, därför har man gjort ett min-max bedömning.
Det kommer sannolikt att bli en lamslagen politisk situation de nästa 2,5 åren enligt de flesta bedömare. Man kommer att få en minoritetsregering där Macron har tappat makten och man kommer in i en ”cohabitation”. Macron har inte mycket att säga till om i Parlamentet men han sitter kvar som president.
Macron sade i en intervju i veckan att Frankrike kan kastas in i en situation som kan liknas med inbördeskrig. Skulle Rassemblement vinna valet med en majoritet kommer sannolikt stora demonstrationer och protester att genomföras. Det är vänster, fack och ungdomar som kommer att gå ut på gatorna och protestera. Som alltid finns det element som slår sönder, bränner och skapar kaos på gatorna. Det var detta Macron avsåg.
Drygt två veckor efter den 7/7 skall OS invigas i Paris, kanske med kaos på gatorna?
Den 7/7 får vi svaret.
*Detta enligt fondation Ifrap som publicerades i Le Figaro Magazine 21/6.
Tisdag 18/6 kl. 12:00 försöker jag att beskriva vad som händer i Frankrike med anledning av det påkallade valet till parlamentet. Jag gör det på webben.
Situationen är overklig och varje dag är det någon ny händelse som man häpnar över. Jag kommer att berätta om bakgrunden till det utlysta nyvalet där Le Pen har stora chanser att vinna. Men vad händer i den andra valomgången?
Efter att Macron utlyst nyval i söndags har det utbrutit kaos i fransk politik. Hela den politiska kartan håller på att omstöpas på några dagar. Att Bardella eller Mélenchon skulle kunna nå premiärministerposten var otänkbart. Så är det inte längre
Enligt de första opinionsmätningarna får extremhöger med Le Pen 31 % av rösterna. Vänstern med extremvänstern får 28% och Macron får 18%. Det går mot en ”cohabitation”. Det innebär att parlamentet styrs av ett parti med diametralt motsatt politik som presidenten önskar driva. Presidenten kommer att ägna sig mer åt utrikespolitik än inrikespolitiska frågor i ett sådant scenario. Den franska presidenten har långtgående befogenheter när det kommer till beslut inom utrikespolitiken. Samtidigt är det inte troligt att Le Pen får en majoritet i riksdagen, hon får söka majoritet i parlamentet i varje fråga.
Det franska valsystemet har två valomgångar. Om man får >50 % av rösterna i första valomgången är man vald. Om man inte når majoritet i första valomgången går de med de bästa resultaten in i en avgörande valomgång.
Fransmännen har i den andra valomgången ofta röstat mot något. Håller man till på vänsterflanken och den egna kandidaten inte finns med i andra valomgången röstar man inte på Le Pen. Man röstar emot och lägger rösten på det minst dåliga alternativet. Jag är inte säker på att denna logik fungerar längre. Risken är stor att man inte går och röstar längre. Politiken har blivit en lekstuga och det är inte längre seriöst. Man har tappat förtroendet för politiker. Sofflocket lockar mer än att gå och rösta i andra valomgången.
I Frankrike finns 577 valkretsar och det är för listorna i dessa valkretsar som bråket gäller. För många politiker är det den politiska överlevnaden som står på spel. Man vill hamna på den lista som vinner valet i respektive valkrets. Det gör att man går samman i olika grupperingar innan valet och väljer ut vem som skall stå överst på varje lista. Övriga partier i gruppen lämnar inte in någon lista i den valkretsen. På så sätt maximerar man möjligheten att vinna valet. Medlemmarna i partierna följer ledningens uppmaning och röstar enligt deras önskemål.
Vänstergruppen heter numera Front Populaire (NUPES tidigare) och de har gjort upp att LFI med Mélenchon får 229 listor, socialisterna 170 listor, gröna får 92 listor och kommunisterna får 50 listor. Socialisterna får betydligt fler listor då de gjort ett mycket bra EU val och väger tyngre i grupperingen.
Republikanerna.
I partiet är det fullt kaos. Eric Ciotti, partiledaren, håller på att begrava partiet. Han har gjort upp med Le Pen utan att informera partiledningen. Han har tydligen sagt att han inte för några samtal till kollegorna och sedan går han ut i TV och säger att partiet har gjort upp med RN. Han skall ha fått 80 listor med republikanernas namn högst upp av Le Pen. Partiet ligger runt 6–7 % i de senaste valen. Hans bedömning är nog att han har större chans att bli minister genom att liera sig med RN. Hans dröm går i uppfyllelse.
Under onsdagen låste han partihögkvarteret och skickade hem all personal för att arbeta hemifrån. Presstalespersonen avgick från sin post. På eftermiddagen hölls ett möte där partiledningen skulle avsätta Ciotti. De kom inte in på partihögkvarteret. De fick hålla mötet på annan plats.
Partiledningen avsatte Ciotti från partiledarposten med ett enhälligt beslut. Ciotti accepterade inte beslutet och avser att sitta kvar. Det finns inget stöd i stadgarna för partiet att fatta detta beslut. Enda sättet att avsätta en partiledare är att medlemmarna tillfrågas och vid en omröstning fattar detta beslut. Att en sådan omröstning skall kunna ske innan kl.18:00 på söndag då listorna skall lämnas in till valmyndigheten är inte trolig. Partiet har 91 000 medlemmar. Ciotti är beredd att ta juridisk strid för att kvarstå vid sin post. Ledare inom partiet känner sig förrådda av Ciotti.
Historien.
Republikanerna är grunden i fransk politik. De Gaulle startade partiet som har haft olika namn under historien. De Gaulle är landsfadern och stod för den franska värdegrunden som han skapade genom den 5:e republiken. Att partiet riskera att utraderas är något mycket stort i Frankrike. Under de senaste 45 åren har valen varit ett slag mellan republikanerna och socialisterna. Nu står slaget mellan extremhögern och extremvänstern.
Reconquête
I går kväll framträdde partiledaren Éric Zemmour och kände sig förrådd av sin närmaste medarbetare Marion Maréchal. Han uteslöt henne och två andra ur partiet. Hon drev linjen att samarbeta med RN och Le Pen. Zemmour vill ha egna listor i alla valkretsar. Marion som är släkt med Le Pen har haft möte med RN och säkert kommit överens om var de kan få sina namn på RN listor.
Socialisterna
Raphaël Glucksmann ledde partiet till en oväntad framgång i EU-valet. De fick nästan 15 % av rösterna. Han går fram i tv rutan och verkar vara en vettig person. Han är inte partiledare, det är Olivier Faure. Det är han som leder förhandlingarna med övriga partier på vänsterkanten. Förvåningen var stor när Glucksmann föreslog i media att den tidigare fackordföranden för CFDT skulle förslås bli vänsterns kandidat till premiärministerposten. Är det en splittring även inom socialisterna?
Vem är förlorare
Det finns stora risker att Republikanerna och Reconquête inte kommer över spärren till parlamentet och försvinner från den politiska kartan. Ciotti går upp i RN och de politiker inom republikanerna som anmäler egna listor får inte tillräckligt med röster för att passera gränsen.
Macron kan också bli en stor förlorare. Han har blivit kritiserad av partikollegan och talmannen i parlamentet, Yaël Braun-Pivet, för att inte ha närmat sig republikanerna och socialisterna för att skapa en bredare koalition. Presidenten har inte valt denna väg och nu kanske han blir förlorare. 2017 i presidentvalet lyckades han skapa ett socialliberal-center utrymme som ledde till massiva framgångar. Nu trycks hans utrymme ihop både från vänster och höger och det ser besvärligt ut.
Om Macron inte når majoritet kommer det att bli en orolig tid för landet. Finansmarknaden kommer inte att se med blida ögon på landets skuldsättning som troligtvis kommer att öka betänkligt. Vänster och extremhögern skall minska skatter på el, bensin, diesel, gas och en del annat. Man skall öka bidragen till de fattiga. Bönderna skall få det bättre. Hur det skall finansieras står i stjärnorna.
Det politiska systemet är också en stor förlorare. När man ser hur det går till och hur de hanterar den politiska situationen blir man häpen. Republikanerna som står för rätt och ordning bråkar inför öppen ridå. Anställda blir utestängda från sina arbetsplatser. Ciotti vägrar godkänna partiledningens beslut. Medlemmar i partiet hotar med domstol etc. Det inger inget förtroende.
Kohandel med placering på listor förstärker uppfattningen att politiker bara vill sko sig på väljarnas bekostnad. Makten förblindar.
Ensemble
Sedan 2021 arbetar de partier som samarbetar med Macron under namnet ”Ensemble”. Det är färre och färre väljare som vill vara tillsammans med Macron. Macron höll en presskonferens igår på 90 minuter. Han gick till hårt angrepp mot RN och Le Pen som han ansåg är totalt oansvariga. Han gick till hårt angrepp mot vänstern också. Han sade att nu faller maskerna på alla politiker och man börjar se deras rätta ansikte. Frågan är om fransmännen är mottagliga för hoten om kaos om någon annan kommer till makten i parlamentet.
Den tidigare premiärministern Édouard Philippe uttalade sig kritisk till presidentens framträdande. Han menade att en president är för hela franska folket och då skall inte han vara den som delar folket i olika åsikter. Macron höll som vanligt ett engagerat tal och försökte framhäva allt bra som han har gjort för landet.
Att han framträder är nog ett strategiskt misstag, han vinner inga röster på det. Gemene fransmannen har en tydlig uppfattning att hans person inte gillas och man ser honom som någon som går kapitalets intressen. Han är inte omtyckt helt enkelt. Kanske hade det varit bättre att skicka fram någon annan, kanske Gabriel Attal, premiärministern.
Vem vinner på valet
Den förre premiärministern Édouard Philippe bildade ett eget parti som heter Horizons efter sin tid i regeringen. Han har legat ganska lågt och skött sina sysslor som borgmästare i Le Havre. Han står med öppna armar för att ta emot de vilsna republikanerna. Han är i koalition med Macron men han siktar på presidentvalet 2027. Borgmästaren i Nice, Estrosi, tillhör hans skara.
De stora vinnarna är media. Vi har 4–5 kanaler som diskuterar och spekulerar om valet dygnet runt. Tidningarna säljer rekordupplagor. Det händer något nytt varje dag.
Den andra stor vinnaren är tryckerier och papperstillverkare. Det skall tryckas affischer för varje parti med sina budskap och kandidater. Det skall vara klart till på tisdag i nästa vecka. Fabrikerna som tillverkar papper till valsedlar, partipropaganda och allt material som skall skickas ut till varje väljare. Inför EU valet fick jag 28 A-4 sidor med information från alla partier samlat i ett brev från valmyndigheten. Min fru fick samma. Varje brev vägde knappt 130 gram och det skickas ut till 49,5 miljoner väljare. Det är inte bara några träd som går åt, hela skogar försvinner. 6 435 miljoner ton papper går åt bara för detta.
Det är inte bara ett val som är intressant för fransmännen, Europa är också intresserade av vad som händer. Första valomgången är den 30/6.
Som av en händelse frigavs nu på morgonen Louis Arnaud från Iran. Han har suttit fängslad sedan hösten 2022 i Iran som politisk fånge. Undrar vad Frankrike har gjort för eftergifter?
EU valet och beslutat att utlysa nyval i Frankrike skakar om de politiska kretsarna i landet men även i Europa. I Europa reses frågor om Frankrikes ställning inom unionen och de finansiella marknaderna oroas av beslutet.
Bakgrund
Macron’s parti Renaissance led ett stort nederlag i helgens EU-val. Partiet fick 14,6 % (22%) av rösterna. Rassemblement National med Bardella fick 31,4 % (23%) av rösterna. Han är Marine Le Pens kronprins. Inför valdagen trodde Macron att opinionsinstituten överskattade RN´s siffror och hans egna siffror var underskattade. Det blev precis som opinionsundersökningarna visade inför valet. Ett katastrofval för Macron. Bardella utmanande presidenten på valkvällen och uppmanande honom att avgå samt upplösa parlamentet.
Bardella blev lika förvånade som alla andra politiker och kommentatorer när Macron i ett TV tal till nationen kl. 21:00 på valkvällen påkallade nyval. I talet upplöste han parlamentet och sade att valet genomförs den 30/6 som första valomgång och den andra valomgången är den 7/7.
Ofta är EU valet ett sätt att visa missnöje med nuvarande politik. Det är en missnöjesyttring.
Macron’s ställningstagande
Enligt kommentarer hade han kunnat acceptera en differens på 5–9 procentenheter mellan partierna. Nu blev det 17 procentenheters skillnad. En avgrund.
Under valdagen uppstod diskussion bland Macron’s rådgivare hur man skulle bemöta situationen. Regeringsombildning, folkomröstning, avsätta premiärministern, skapa en koalition med republikaner och socialister, valen var många.
Man konstaterade att misstroendet mot Macron är för stort och den rätta vägen är att tillfråga fransmännen vad de önskar som politik i Frankrike. Man kan inte bortse från utfallet i EU valet och fortsätta som om inget hade hänt. Tärningen är kastad.
Macron har sin personlighet emot sig. Man kanske tycker att politiken är okej men man kan inte rösta på Macron pga hans framtoning.
Historik
Under många år hade man 7-årig mandatperiod för presidenten och för parlamentet var det en 5-årig period. Det gjorde att presidenten kunde tappa majoritet vid ordinarie val. Sedan 1958 har det varit 5 nyval till parlamentet som presidenten beslutat. De Gaulle gjorde det 1962 och 1968, Mitterand 1981 och 1988 och Chirac 1997. Sedan 2000 har både parlamentet och presidenten 5 år som mandattid. Macron har nu påkallat nyval för sjätte gången.
Vad händer nu?
Fram till söndag 16/6 kl. 18:00 kan man sätta samman listor med sina kandidater som ställer upp i valet till parlamentet. Nu börjar de stora förhandlingarna.
När man skapar gemensamma listor över partigränserna tar man den kandidat som har störst möjlighet att vinna i valkretsen. Partierna avstår från att skapa egna listor och medlemmarna uppmanas att rösta på utsedd kandidat även om denne är från ett annat parti.
Enligt medierna har NUPES fått liv igen och det heter numera Front Populaire. Det är hela vänstern som går samman och skapar gemensamma listor i de olika valkretsarna. Partierna är socialister, gröna, kommunister och LFI. De har överenskommit att man skall arbeta tillsammans för att bemöta Le Pen och extremhögern. Det tidigare samarbetet var besvärligt och i många frågor är man inte överens. Hoten kanske kan ena vänstern.
Le Pen söker samarbete med andra partier på högerkanten. Hennes släkting Marion Marechal och partiet Reconquéte har haft samtal för att se om man kan enas om en lista.
Enligt media har republikanerna med partiledaren Ciotti slutet ett avtal med Le Pen. Övriga medlemmar i ledningen är rasande. Partiet riskerar att rasa samman totalt. Ciotti har åsikter som ligger nära Le Pen. Grundaren av partiet De Gaulle skulle vända sig i sin grav.
Le Pen bytte namn på partiet för några år sedan, De hette tidigare Front National och heter numera Rassemblement National. Det betyder att samla. Namnbytet kommer väl till pass.
Macron skulle hålla en presskonferens på tisdagen men den sköts upp till onsdagen em.
Valet i Europa
Det är tydligt att de gröna och centern går tillbaka kraftigt i många delar av Europa. Macron åkte på ett massivt bakslag men det gjorde också tysken Olaf Scholz som fick 14 % av rösterna. Extremhögern i Tyskland gick massivt framåt. De två länderna som utgör motorn i EU hackar betänkligt och skapar ett svagare Europa. Meloni i Italien gör också ett starkt val. Extremhögern har svårt att samarbeta och det kanske blir tre grupper i stället för de två som tidigare existerat i EU parlamentet. Det gör att extremhögern inte får så stor påverkan på EU parlamentet som först befarades.
Konsekvenser av nyvalet.
Samtliga projekt som diskuterades i det franska parlamentet kommer inte att behandlas. Parlamentet har upplösts. Några av projekten är dödshjälp, reformera de statliga medierna i en ny organisationsform, jordbruksinriktning, en lag om bostäder, ny konstitution för Nya Kaledonien och slutligen en text om Korsikas självständighet. Det är upp till det nyvalda parlamentet att eventuellt ta upp dessa frågor.
Vad vill Le Pen?
Hon vill återupprätta Frankrikes ställning, skydda franska intressen, stoppa massinvandringen, prioritera fransmännens köpkraft och påskynda industrialiseringen. Hon är också tydlig med att man måste återskapa landets suveränitet, skydda franska intressen och att avskaffa den internationella handeln som skadar folket. Hur detta skall göras får väl kommande kampanj visa. Strategin är att Bardella skall bli premiärminister och Le Pen president.
Macron’s chansning
Det är tydligt att presidenten inte är nöjd hur arbetet i parlamentet förflyter. Det är oordning och protester samt man skriker och gapar hela tiden. Man får söka majoritet i de olika frågorna. Han hoppas att han i andra valomgången skall få de röster som behövs för att återta makten. Det är mycket att hoppas på. RN och Le Pen har blivit rumsrena och den tidigare retoriken håller inte längre. Hoten och diskussionen om deras bakgrund biter inte. Landskapet har förändrats.
Den andra strategin kan vara att släppa fram RN och Bardella som premiärminister och låta Le Pen styra landet några år. Som regeringsparti är sannolikheten stor att de tappar i popularitet. Det är en sak att kritisera i opinion och en helt annan att ta fram alla lösningar och genomföra dessa i ett ekonomiskt svårt läge. Man förbereder valet 2027. Det är mycket osäkert om RN kan skapa en majoritet i parlamentet.
Internationellt skapar Frankrikes situation stor oro.
President Macron var på statsbesök i Tyskland denna vecka. Han uppmanar alla att värna om Europas demokrati. Det har aldrig funnits så många fiender, både inom som utanför EU. Han säger att Europa riskerar att dö om vi inte slår vakt om den demokrati som Europa utgör. Han uppmanar alla att gå och rösta för att slå vakt om det som byggts upp.
Marine le Pen utgör ett hot. Hon leder opinionsundersökningarna stort och beräknas göra ett mycket bra val. Hon har varit EU skeptiker sedan länge. Nu har partiet ändrat strategi och man är med i EU men tänker förändra EU inifrån.
Redan 2014 började lånen från Ryssland att utbetalas till Rassemblement National, hennes parti. 2014 lånad hon via ett företag på Cypern 2 miljoner euro, lite senare på året ytterligare 9,4 miljoner euro från en tjeckisk bank. 2022 fick hon låna från en ungersk bank ytterligare 10,6 miljoner euro. Flera källor redovisar att det är ryska pengar bakom dessa lån. Partiet har svårt att kritisera Putin för mycket.
Partiet har också anklagats för att man har fiktivt anställd personal i deras EU-organisation som egentligen arbetar för partiet i Frankrike. Utredning pågår inom EU och det blir en rättegång så småningom.
I Frankrike har man haft många Tv-debatter och fler lär det bli. Här pratar man om sakfrågor och vad man önskar skall ske i Europa. Debatten mellan Rassemblement National, (Bardella), och premiärminister Attal som sändes på TV innehöll följande ämnen: Europas ekonomi, miljö, Immigration, Ukraina och slutligen Europas försvar.
Bardella hade det jobbigt på flera punkter. När man pratade om ekonomi, påminde Attal honom om att Le Pen ville införa ECU i Frankrike och lämna euro-samarbetet. När man diskuterade immigration ville Bardella att man skulle stänga ute immigranter. Attal frågade då om han avsåg att införa en gränskontroll i Frankrike för att hindra flyktingar. När det kom till Ukraina fick Attal öppet mål då han kunde informera Bardella om hur nära samarbetet har varit mellan Le Pen och Putin. Bardella gjorde inte dåligt ifrån sig i debatten, han har andra åsikter helt enkelt.
Har sett några större debatter och det är svårt att följa, alla pratar i munnen på alla och det kommer inte fram så många saker. En sak var tydlig. Några pratar om frågor som man vill genomföra men i EU parlamentet röstar man emot sina egna frågor. Det beror på att EU-gruppen har en annan uppfattning. Man skall rösta som gruppen man tillhör. Det kom upp flera gånger. Bardella som sitter i EU parlamentet blev också ifrågasatt för att aldrig vara där.
Politiska partier
Rassemblement National (RN)
Marine le Pens parti verkat göra ett mycket bra EU-val. Leder stort i opinionsundersökningarna. De senaste ger partier 33 % av rösterna. Det är dubbelt så många röster som det näst bästa partiet. Vid förra valet fick de 23,3 %. Yttersta högern går framåt inte bara i Frankrike utan i hela Europa.
Som vanligt är det inte bara ett EU-val utan också en avstämning inför nästa presidentval. Marine le Pen har avgått som partiordförande och släppt fram Jordan Bardella. Han är 28 år och uppväxt i ett område som anses som utsatt norr om Paris. Han har ägnat sig åt partipolitik hela sitt liv, från 16 års ålder. Han var ordförande i ungdomsförbundet under många år. Man vill locka de yngre väljarna och det gör man med Bardella’s profil. Tanken är att Marine le Pen skall bli president och Bardella premiärminister vid nästa presidentval.
Debatten mellan Bardella och Attal var ovanlig. Attal är inte aktuell för valet till EU, varför debattera med Bardella? Macron’s parti går dåligt i opinionsmätningarna och man vill förstärka sitt budskap. Det var också en test om Attal är ett ämne för kommande kampanj för presidentvalet. Han klarade testet men det gjorde också Bardella.
Macron har också utmanat Le Pen i en debatt. Hennes villkor var att om Renaissance förlorar valet skall presidenten upplösa parlamentet eller avgå som president. Ett villkor som gör att det inte blir någon debatt.
RN ingår i Identitet och Demokrati gruppen i EU. I den gruppen ingår också Lega från Italien och även Dansk Folkeparti. Gruppen har tappat en viktig medlem AfD från Tyskland. Detta parti uteslöts ur gruppen för några veckor sedan. Le Pen reser runt i Europa för att hitta en ny grupp eller komplettera med nya medlemmar.
Renaissance (Macron’s parti)
Samarbetar med flera olika partier, b.la Modem och Horizon. Ligger runt 16 % och det är man missnöjd med. Fick 22,4 vid förra valet. Deras kandidat Valérie Hayer är inte något starkt kort och kommer inte fram i fransk media. Under en debatt hänvisade hon en sakfråga till utrikesministern vilket gjorde att hon fick kritik från de andra debattörerna. Hon sades inte ha en egen åsikt utan måste fråga de som bestämmer. Frågan var om Ukraina skulle kunna attackera ryska positioner i Ryssland. Hon gjorde ett svagt intryck.
De tillhör EU-gruppen Renew Europe och här finns också Centerpartiet och Liberalerna från Sverige.
Socialisterna
Har samarbetet med NUPES tidigare som bestod av socialister, kommunister, gröna och vänsterextrema. Man har lämnat samarbetet främst på grund av NUPES grundare Mélenchon. Han har för extrema åsikter och är tydligen svår att samarbeta med. Socialisterna gör ett bra val, de får 14 % i de senaste opinionsundersökningarna. Vid förr valet fick de 6,2 %. Raphaël Glucksmann är toppkandidaten. Han är trovärdig och har en tydlig framtoning på vad han vill. De verkar gå framåt starkt från tidigare positioner.
De sitter i samma grupp som Socialdemokraterna
Republikanerna
Partiet har haft en tung period sedan presidentvalet 2017. De har tappat oerhört mycket. De får 7,5 % i undersökningar inför valet. Vid förra valet fick man 8,5 % av rösterna. Det var en chock för partiet. En stor besvikelse för partiet. Toppkandidat är Francois-Xavier Bellamy.
Deltar i EU-gruppen Europeiska Folkpartiets grupp och där sitter också Kristdemokraterna och moderater från Sverige.
Reconquête
Partiet leds av Eric Zemmour som ligger långt ut på högerkanten. Immigration är hans grej. De får ca 6 % i undersökningar. Kandidat är Marion Maréchal och hon är släkt med Marine Le Pen. Hon var tidigare mycket engagerad i familjepartiet Rassemblement National men drog sig tillbaka för några år sedan och gör nu comeback i ett annat parti.
De tillhör EU-gruppen Europeiska konservativa och reformister och där finns också Sverigedemokraterna och Folklistan.
France Insoumise
Partiet leds av nämnda Mélenchon. De får ca 10 % och deras toppkandidat heter Manon Aubry. En ung aggressiv debattör. Hon har tidigare varit talesperson för Oxfam. Är ett parti långt ut på vänsterkanten. Förra valet fick de 6,3 %. Ledaren Mélenchon får mycket publicitet på sina utspel men han har tonats ned under den sista tiden.
De tillhör EU-gruppen Vänstergruppen och där hittar vi också det svenska Vänsterpartiet.
Miljöpartiet
Ser ut att gå mot ett svagt val och landar på 6 % i undersökningarna. Har svårt att få gehör för sina åsikter då de flesta partier har tagit miljöfrågan på allvar. Kandidaten heter Marie Toussaint. Vid förra valet nådde de 13,5 %
De tillhör EU-gruppen de Gröna
Övrigt
Det finns 38 officiella listor som man kan rösta på i Frankrike. Man måste nå 5 % för att komma vidare till EU parlamentet.
Här i Frankrike är ofta jordbrukarna i centrum för debatten. Man märker att de är en viktig väljarbas.
Under en debatt fick VD för Stellantis, Carlos Tavares, mycket kritik för sin lön och sitt agerande. Stellantis har slutit ett avtal med kineserna. Stellantis är ett mycket framgångsrikt franskt företag. De äger 14 olika bilmärken. I Stellantis ingår, Citroën, Peugeot, Fiat, Chrysler, Opel, Maserati, Alfa-Romeo, Lancia, Vauxhall, Jeep, Dodge, Ram och några andra mindre märken. Företaget omsätter 190 miljarder euro förra året och uppvisade 18,6 miljarder i vinst 2023. Tavares fick i total ersättning 36,5 miljoner euro, vilket även Frankrikes finansminister kritiserade. Alla anställda fick en bonus på 4 000 euro p.g.a. det uppnådda resultatet.
VD´n kom in och räddade Peugeot 2014. Han kom från Renault. Han har varit avvaktande med elbilar och inte gått fullt ut på denna linje. De ligger efter men tar snabbt igen med många nya elbilssatsningar. Stellantis har slutit ett avtal med ett kinesiskt bilföretag. I debatten hördes att Stellantis inte slår vakt om de franska jobben. De kinesiska elbilarna hotar jobben i Europa. Stellantis lierar sig med fienden. Det kinesiska företaget heter Leapmotor och man bildar ett bolag i Europa där Stellantis äger 51 %.
USA har infört 100 % importtullar på kinesiska elbilar. De importerar få bilar idag. De har ett handelskrig redan i gång. Idag har Europa ganska liten tull, ca 10 %. Man diskuterar inom EU att höja denna till 20–30 %. Det leder troligen till ett större handelskrig mellan Europa och Kina.
Tyskarna är beroende av export till Kina och skulle drabbas mycket hårt. De är nog de mest utsatta vid ett eventuellt handelskrig. Här gör nog Stellantis bedömningen att det är bättre att liera sig med kineserna och starta produktion i Europa än att ha de som motståndare. Hur som helst så kommer inte produktionen att ske i Frankrike, det blir nog i Ungern, Tjeckien eller något liknande. Tyskarna är motståndare till höjda tullarna då de är beroende av handel med Kina.
Företagen har blivit så stora idag att man inte väntar på att politikerna i EU skall fatta beslut. Man går i framkant och implementerar sina strategier och sedan får politikerna försöka att hänga med. En intressant utveckling men kanske också hotfull.
Vi får se hur utfallet blir i valet till EU. Även om högern går framåt så är det inte säkert att de kan uppnå majoritet i EU parlamentet. Vi får svaret den 10 juni.
Vad slår mig mest med EU mellan Sverige och Frankrike är hur Sverige verkar vara ointresserade av kommande val. Det skulle vara EU debatt i svenska riksdagen i veckan och debatten handlade om SD spökkonton. Det blev inte många utlägg om vad EU betyder för Sverige eller vad man önskar med EU
Jag läser ofta att EU har beslutat! Det låter som om någon utomstående har röstat i och fattat ett konstigt beslut. Faktum är att det är de länder som är med i EU som har röstat och fattat ett demokratiskt beslut. Däribland Sverige.
I alla framträdanden som regeringen eller presidenten gör i Frankrike hänger alltid den franska flaggan tillsammans med EU flaggan. I Sverige är det mera sällsynt. Jag tolkar det som att man inte riktigt är med, men ändå är man med!
EU är ett fredsprojekt som startade efter 2.a världskrigets slut. Genom att ett samarbete inom stålunionen skulle man förhindra att grannar började att kriga med varandra.
Det var den franske utrikesministern Robert Schuman som presenterade sin plan 1950 som utgjorde grunden för kol & stålunionen och två år senare såg unionen dagens ljus. De länder som var med från början var Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien.
I snart 90 år har det varit fred i Europa och planen har fungerat.
Länderna i Europa har ett starkare minne av kriget än vi i Sverige. Kanske är det därför som EU har en mer framträdande plats i européers medvetande.
EU-funktion*
Hur fungerar EU och vad gör de olika funktionerna i organisationen?
Europeiska rådet prioriterar och har toppmöten
I Europeiska rådet sitter EU-ländernas stats- och regeringschefer. Sverige representeras alltså av statsminister Ulf Kristersson (M). Europeiska rådets huvudsakliga uppgifter är ta fram mål och prioriteringar för verksamheten i EU och övergripande riktlinjer för vad EU ska göra på lång sikt. Det här är den högsta formella nivån i EU-samarbetet och Europeiska rådets möten kallas också för toppmöten. EU-ledarna håller vanligtvis toppmöten ungefär fyra gånger per år men kan träffas oftare om det behövs, som till exempel vid kriser. De lägger upp framtida strategier.
EU-kommissionen föreslår och följer upp lagar
Den viktigaste uppgiften för EU-kommissionen är att föreslå nya lagar. Dessutom ska den genomföra de beslut som tas inom EU eller kontrollera att medlemsstaterna gör det. EU-kommissionen består av 27 kommissionärer, en från varje medlemsstat. Kommissionärerna företräder inte sina egna länder utan ska tänka på hela EU:s bästa. Ylva Johansson har haft en kommissionärspost som ansvarig för bl.a. flyktingfrågor.
Ministerrådet
Ministerrådet består av ministrar från EU-ländernas regeringar. Ministrarna företräder sina egna länder. Ministerrådets viktigaste uppgift är att debattera och fatta beslut om de nya EU-lagar som EU-kommissionen föreslår. Vilka ministrar som träffas beror på vilken fråga som ska diskuteras. Om ämnet för mötet är jordbruksfrågor så är det jordbruksministrarna som möts. Handlar det om utrikespolitik träffas utrikesministrarna. Beslut om ny lagstiftning fattas gemensamt av ministerrådet och Europaparlamentet. Antalet röster är beräknad i förhållande till befolkningsmängden. Sverige har tex 10 röster och Tyskland har 29 röster. Även här är en komplicerad matematisk beräkning grunden för tilldelning av röster.
Europaparlamentet beslutar om lagar och budget
Medborgarna i medlemsstaterna röstar fram Europaparlamentets ledamöter i allmänna val. 21 av Europaparlamentets 705 ledamöter är från Sverige. En av ledamöternas uppgifter är att fatta beslut om nya lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentet ska även besluta om EU:s budget. En annan viktig uppgift är att kontrollera och godkänna EU-kommissionen. Om kommissionen missköter sitt jobb kan Europaparlamentet rösta om att den måste avgå.
Så beslutar EU
När ministerrådet och Europaparlamentet ska rösta och fatta beslut om lagförslag från EU-kommissionen måste de följa olika beslutsregler. Även Europeiska rådet har regler för hur beslut om EU:s prioriteringar och riktlinjer ska fattas.
Beslutsregler står i EU:s fördrag
Beslut kan fattas på lite olika sätt i ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska rådet. Centrala begrepp är beslut med kvalificerad majoritet, enkel majoritet, enhällighet och konsensus. Hur EU-institutionerna får fatta beslut står skrivet i EU:s fördrag, alltså reglerna för hur EU ska fungera.
Oftast kvalificerad majoritet i ministerrådet
Ministerrådet, som består av en minister från varje EU-lands regering, fattar oftast beslut med så kallad kvalificerad majoritet. Det innebär att minst 55 procent av EU-länderna ska ha röstat för förslaget, det vill säga minst 15 av 27 länder. Dessutom ska dessa länder tillsammans omfatta minst 65 procent av EU:s befolkning.
Om 24 länder röstar ja finns det en kvalificerad majoritet även utan att befolkningströskeln på 65 procent är uppnådd. Det krävs med andra ord minst fyra länder som tillsammans omfattar över 35 procent av EU:s befolkning för att bilda en så kallad blockerande minoritet och stoppa ett beslut med kvalificerad majoritet i rådet.
Ibland förekommer enhällighet eller enkel majoritet
I en del frågor i ministerrådet krävs enhällighet för att ett beslut ska kunna fattas. Det betyder att ett enda land kan blockera ett förslag genom att rösta nej. Det gäller exempelvis för beslut om skatter och om bidrag till EU:s budget. Det är också huvudregel inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I några fall kan ministerrådet besluta med enkel majoritet, det vill säga med en majoritet av sina medlemmar. Det gäller till exempel vid beslut om ministerrådets egen verksamhet.
Konklusion
Sveriges mediadiskussion om EU är ofta att snuset, vargen, epatraktorer eller att Systembolaget är hotat. Det är pseudodiskussioner och lockar läsare men har litet med verkligheten att göra. Man diskuterar inte de verkligt stora EU frågorna. I Frankrike är det en helt annan ton. President Macron pratar ofta om EU och hur han ser på framtiden för unionen. Han har sedan 2017 haft en tydlig idé om strategin. Han har pratat om utökat samarbete, militärt försvar, mer tillverkning inom EU och ett mindre beroende av USA och andra länder. Tiden har givit honom rätt med först Covid och sedan Ukraina. De första veckorna av Covid gjorde varje land för sig sina inköp och man insåg att det behövdes ett gemensamt anslag när det kom till vaccin och munskydd. Europa har också tagit aktiv del i kriget i Ukraina. Man försöker att samordna insatserna. Macron sade för några veckor sedan att man inte kan utesluta franska militära styrkor i Ukraina.
Antalet delegater
1952 var det 78 delegater idag är det 705 delegater som väljs. Nästa mandatperiod ökar antalet till 720 delegater i EU parlamentet. Det är en komplex matematisk beräkning som ligger till grund för antalet delegater som varje land tilldelas. Varje land är garanterade minst 6 delegater och tidigare var det maximalt 84 delegater. Sverige har idag 21 delegater.
EU parlamentet
För att kunna påverka beslut och få igenom sina beslut har partierna organiserat sig i olika grupperingar. Det är naturligtvis en omfattande kohandel innan man är framme att kunna fatta beslut. Det är ett givande och tagande. Det är den minsta gemensamma nämnaren som till slut får gehör. Du får detta om jag får detta, är nog det mest vanliga. Det är vanlig politik när man inte har majoritet.
Grupp
Antal ledamöter
Antal från Sverige
Svenska partier
Franska Partier
Europeiska folkpartiets grupp
176
6
Kristdemokrater, Moderater
Républicains
Progressiva förbundet
139
5
Socialdemokrater
Socialistes
Förnya Europa
102
3
Center / Liberaler
Renaissance & Modem
Gröna / EFA
72
3
Miljöpartiet
Europe écologie
Europeiska konservativa
69
3
Sverige-demokraterna
Reconquête
Identitet & Demokrati
49
0
Rassemblement National
Vänster
37
1
Vänsterpartiet
La France Insoumise
Grupplösa
61
0
Totalt
705
21
Lagarna som beslutas är ganska runt utformade och inte helt kristallklara. Detta för att det skall passa alla 27 medlemmarna. Därefter tar respektive land över och skall införa dessa lagar. I den beslutade EU lagen finns det utrymme för att göra vissa tolkningar och här kommer de olika ländernas tjänstemän in i bilden. Jag tolkar det som att de svenska tjänstemännen översätter EU texten på ett ganska hårt sätt. Respektive lands regering har sina prioriterade områden och dessa får också genomslag i lagtexten. Bönderna i Frankrike protesterar och strejkar för att Frankrike har hårdare tolkning av vad man får ge boskap som läkemedel än vad tex Polen eller Tyskland har som lagtext. Det är en prioritering som är tydlig i Frankrike. Det finns m.a.o. tolkningsföreträde i EU´s lagtext.
Sverige sticker ut på många områden. Man tolkar den ursprungliga texten på ett hårdare sätt än vad den ursprungliga texten ger vid handen.
Det som händer i EU dikteras väldigt mycket av Frankrike och Tyskland. Det som dessa två länder inte vill, det händer inte. Nu är relationen mellan länderna ganska kylig. Det kan bero på den inrikespolitiska situationen i Tyskland med en komplicera minoritetsregering. Macron gör ett statsbesök i dagarna för att försöka hitta en gemensam nämnare igen.
Macron hade ett möte på Sorbonne universitetet för några veckor sedan och han diskuterade Europas utmaningar. De är många. Han pratade om Europas självständighet, hur vi skall minska vår miljöpåverkan, utveckla Europas IT industri, utveckla EU:s ekonomiska politik (vill att EU skall kunna låna pengar till investeringar), öka Europas ekonomiska styrka och minska Europas inflöde av immigranter. Han har länge haft en tydlig vision. Världshändelserna har också givit honom rätt.
Vad tjänar man som EU delegat?
Lönen som utbetalas till respektive delegat är 9 166 euro. Skatt dras och man får ut netto 7 776 euro. Sedan kan respektive land dra mer skatt beroende på deras olika regler. Det finns ytterligare pengar i systemet. Man får 4 950 euro som fast bidrag och 338 euro per dag i traktamente. Den första summan skall täcka eventuella kontor och personal på hemmaplan och den andra summan är för hotell och mat när man är i Bryssel eller Strasbourg.
Nästa artikel kommer att handla om hur det franska valet och den inrikespolitiska situationen ser ut.
texten är i huvudsak hämtad från svenska regeringens hemsida hur EU fungerar. Har gjort några egna tillägg.
Rubriken var på framsidan på veckomagasinet Le Point. Rubriken syftar på hur fackföreningarna har lyckats ta OS som gisslan och förbättrat sina medlemmars villkor. Detta för att inte Frankrike skall få strejker under kommande OS i Paris. Franska staten lägger sig platt och kostnaderna blir enorma. Facken är oantastliga. Facken har hittat hönan med guldäggen.
Frankrike satsar stort inför OS. Man skall ta emot 100 000-tals turister, TV-sändingar över hela världen, idrotter i historiska byggnader eller på fantastiska platser. Några idrotter skall hålla till framför Eiffeltornet, hästar runt slottet Versailles och surfing på Tahiti. Frankrike vill förmedla sin kultur, sina fantastiska byggnader, sitt sätt att leva. Det skall bli en hejdundrande fest.
Men det kan också bli så att man vandrar i sopor, flygen kan inte landa, man kommer inte in i landet då tullen strejkar, tågen går inte, polisen finns inte på plats, de strejkar. Hoten är många. Regeringen vill inte ha ett land som är i uppror under OS.
Det är flera fackföreningar som har påkallat strejk. Det gäller tågpersonal på SNCF, personal som kör tågen i Paris (RER), flygledare, sopåkare, tullen, polisen, sjukhus personal, apotek och det kommer fler på listan.
Fransmännen är alltid ”en colère” (vrede, ilska). Förhandlingar har pågått en längre tid. Ju närmare man kommer OS tillkommer fler krav. Man vill förbättra sina villkor.
SNCF består av 145 000 anställda och de skrev på ett avtal med staten den 22 april. Frankrike ändrade på pensionsåldern till 64 år för inte så länge sedan. Nu har man fått lättnader inom SNCF. Personalen kan fortfarande gå i pension vid 52,5 års ålder för de som arbetar på tågen, för administrativ personal gäller 58 år. Villkoret är att man skall ha arbetat en viss tid samt att man varit anställd innan 2020. I slutet av sin karriär som lokförare och tågklarerare kan de vara hemma med 75 % av lönen under 15–18 månader. För att kompensera för den senarelagda pensionen fick man 4 % i löneökning. Ledningen inom SNCF förstår inte omgivningens ilska över uppgörelsen. Regeringen säger att man inte var informerad. Allt för att få tågen att rulla under OS. Kostnad för uppgörelsen beräknas till 35 miljoner euro. Facken kräver också en bonus på ytterligare 1 000 euro. Man önskar också en löneökning på 400 euro per månad. Man har utlyst en strejk 21/5 på Paristågen för att få igenom sina krav. Man menar allvar med sina hot.
Under OS får man inom SNCF en bonus på 50 euro per dag och 300–500 euro om man inte tar ut semester. Om alla anställda skulle utnyttja alla de nya förmånerna kan kostnaden bli 300 miljoner euro årligen. Redan idag subventionerar staten ca 3 miljarder euro till SNCF pensionskassa.
Vid varje större lov eller högtid har man strejkat och satt 100 000 tusentals resenärer på pottan. Tågen är inställda eller försenade. Högtiderna är förstörda eller semestern inställd för resenärerna.
Strejker är inget ovanligt i Frankrike. Inom privata näringslivet strejkade man 99 dagar per 1 000 anställda. Samma siffra var 940 dagar för SNCF och för RATP var det 2 340 dagar. RATP kör lokala tåg runt Paris.
I Sverige arbetar vi normalt ca 1 750 timmar per år. Då har jag dragit från semesterdagar och röda dagar samt halvdagar. Den lagstadgade arbetstiden i Frankrike är 1 607 timmar per år. Tågpersonalen arbetar ca 1 570 timmar. De som riktigt utmärker sig är flygledarna som i genomsnitt arbetar 1 420 timmar. Det är 279 färre timmar än privatanställda i Frankrike.
När det kommer till flygledare så är de bäst i Europa på att strejka. Under 10-års tid strejkade man 249 dagar i Frankrike, motsvarande siffra var i Grekland 44 dagar och Italien 34 dagar. De engelska flygbolagen är vansinniga på Frankrike då de inte kan flyga över landet vid strejker.
Flygledarna tjänar netto ca 5 000 – 6 000 euro i månaden. De arbetar 32 timmar per vecka och går i full pension vid 59 års ålder. I slutet av sin karriär kan de komma upp i 9 000 euro netto. De strejkade så sent som i april med stora störningar i flygtrafiken. Man har redan fått kraftiga löneökningar, 1 000 euro, och ytterligare 18 dagar semester i förhandlingar. Staten har accepterat ökade kostnader runt 50 miljoner euro för att få lugn och ro under sommaren. Det höjs röster att för att skapa en militär flygledning eller att privatisera den. Man försökte göra detta 1973 och det slutade i förskräckelse. Militären tog över och en flygkrasch inträffade över Nantes. 69 döda och frågan har sedan dess varit begravd.
När det kommer till kommunikationer i Paris under OS har RER och RATP fått en extra bonus. Om man inte är borta mer än fem dagar under perioden får man 1 600 euro och beroende på antalet dagar som man är närvarande kan ytterligare 740–1 014 euros utbetalas. De som arbetar på stationerna får upp till 1 770 euro och lokförarna på métro får 1 600 – 2 500 euro. För andra funktionärer uppgår OS bonusen till 500 – 1 500 euro för de som arbetar i direkt anknytning till OS.
Poliser kan få upp till 1 900 euro i bonus under OS.
Sopåkarna kan få mellan 600 – 1 900 euro i bonus. Nu vill man ha en löneökning på 400 euro i månaden. När den olympiska elden anlände till Marseille hade en strejk skapat ett sopberg i staden. Detta plockades bort där festligheterna skulle hållas.
I Frankrike finns något som heter ”pénibilité au travail”. Det är arbete som är extra krävande eller utsatt för hälsorisker och som sliter på kroppen. Inom SNCF är det 81 olika yrkesgrupper som har denna status. Man pratar mycket om denna status i Frankrike. Ibland undrar man om alla yrken är ”pénibles”.
Regeringen och Macron har öppnat plånboken och det liknar situationen under Covid, det får kosta vad det kostar vill. Pengarna rullar och statskassan får låna lite mer.
Troligtvis kommer allt att fungera utmärkt under OS men till vilken kostnad?
Jag ser fram mot ett fantastiskt OS i Paris. Det har alla förutsättningar att bli en fantastisk uppvisning.
En stor kris med uppror, dödsskjutningar, bomber, butiksbränder, bilbränder, stölder och stor oro har brutit ut på ön. Tre civila och två poliser har skjutits till döds. Det är 100 talet poliser skadade och antalet civila som skadats är stort. Inga exakta tal har kommunicerats. Man har infört utegångsförbud utan att det påverkar situationen. Befolkningen bildar medborgargarden i sina kvarter för att skydda sig mot överfallen. Jean-Francois Merle har länge varnat för situationen på ön och säger att det kan leda till inbördeskrig. Han var rådgivare till Rocard 1998. Kan det bli ett nytt Algeriet?
Nouvelle-Calédonie är ett departement som tillhört Frankrike sedan1853. En ”koloni” som under många år haft diskussioner om sitt förhållande till Frankrike. Huvudstaden heter Nouméa och ön har ca 270 000 innevånare. Urbefolkningen, Kanak, utgör idag ca 112 000 personer. Ön ligger utanför Australien och det är 9 timmars tidsskillnad mellan Paris och ön. Det tar 24 timmar att flyga dit med tidsskillnaden.
Ön har blivit så osäker att polisen får flyga in förnödenheter och utrustning med helikopter till sina baser. Man anser att vägarna är för farliga för polisen.
Bakgrund
Ön är ett turistiskt paradis med enorma sandstränder, korallrev och fina vandringar.
För Frankrike är ön betydelsefull både militärt och ekonomiskt. Frankrike har militära baser för att bevaka sin position i Stilla Havet. På ön finns både flyg- och marina baser. Det är ca 1 650 militärer baserade på ön.
Ekonomiskt är ön betydelsefull då det finns stora tillgångar av mineraler. Det finns många olika metaller: guld, koppar, kobolt, järn, kol, krom, mangan och nickel. Nickel är den största tillgången och ön har 8 % av världens reserver. Det är den fjärde största reserven på jorden. Australien har 24 %, Brasilien 15 % och Ryssland 8 % av de kända reserverna på jorden. 20 % av den arbetsföra befolkningen arbetar inom industrin. Nickel är en av ingredienserna för batteritillverkning.
Departementet tar emot stora subventioner från Frankrike. Det är oerhört dyrt på ön. Man räknar med 30–70 % högre priser på ön i förhållande till Frankrike.
Det har blivit en ekonomisk och social kris på ön. Nickelpriset har fallit kraftigt pga ökad konkurrens och lägre efterfrågan. Under 2023 föll priset -45 %. Efterfrågan har minskat med -32 % och produktionen på ön har fallit med 50 %.
Socialt är gruppen 15–25 år ett stort orosmoment. Arbetslösheten är 36 % i denna åldersgrupp. 17 % av befolkningen lever under existensminimum.
Varför denna kris i veckan?
Frågan om öns självständighet har diskuterats under många år. Redan 1998 tog premiärminister Michel Rocard fram ett förslag som skulle tillgodose kraven från ursprungsbefolkningen, Kanak. I texten sades att bara de som var inskrivna i röstlängden innan 1198 och deras framtida barn fick rösta i val. Idag har 20 % av befolkningen som bor på ön inte rösträtt. Regeringen anser att det är odemokratiskt.
Man utlovade också en folkomröstning om öns självständighet i avtalet från 1998. Man har genomfört tre folkomröstningar om öns självständighet. Vid valet 2018 fick de som fortfarande vill tillhöra Frankrike 56,7 %, 2020 fick denna sida 53,3 %. Den senaste folkomröstningen 2021 bojkottades av kanakerna då man var mitt uppe i Covid. Kanak ville skjuta på folkomröstningen. Omröstningen genomfördes ändå och resultatet blev 96,5 % till de som vill tillhöra Frankrike
Man delar upp befolkningen i separatister och det är i stort sett ursprungsbefolkningen samt lojalisterna som vill fortsätta tillhöra Frankrike. Det är ungdomar och separatister som står för oron.
Den utlösande faktorn till krisen var en text som behandlades i Paris. Både Assemblée National och Senaten har godkänt denna text. Veckans beslut i Paris innebär att de som har varit skrivna på ön sedan 10 år tillbaka skall ha rätt att rösta. Det skulle innebära att ursprungsbefolkningen Kanak förlorar majoriteten i all framtid. De blir en minoritet på sin egen ö.
Kommentatorerna säger också att det finns andra stormakter som försöker påverka situationen. Kina har etablerat flera associationer på ön och bidrar med pengar. Det finns Konfuciussällskap på flera ställen. Kinas intresse är att så splittring och komma åt mineraler och mer inflytande. Kineserna vill stärka sin närvaro i Stilla Havet.
Inrikesminister Darmanin beskyller Azerbajdzjan för inbladning i konflikten. Bakgrunden är att Frankrike stödjer armenierna i konflikten i Nagorno-Karabach. Nu hämnas Azerbajdzjan och skapar oreda för Frankrike på deras hemmaplan. Man kan nog ana att också Ryssland figurerar i denna konflikt. Oron kan även sprida sig till Franska Polynesien.
En säkerhetspolitisk kommentator Alain Bauer menar att franska regeringen har skött hela processen på ett dåligt sätt. Man har forcerat och varit arrogant i sina diskussioner med separatisterna.
Nu skickas 2 500 poliser och militärer till ön och frågan är om det blir lugnare av detta. Kan bli nästa stora oroshärd. I Frankrike är oron stor.
Välj Frankrike, det är Macron’s budskap till företag över världen. Sedan 7 år samlar Macron företagsledare på slottet Versailles för att få investeringar till landet. Det är ca 180 företagsledare som blivit inbjudna till mötet. Idag hölls mötet på slottet. Företagsledarna får träffa president Macron, regeringens företrädare, samt få tillgång till franska beslutsfattare på ett enkelt sätt. Macron´s projekt går utmärkt. Frankrike är det landet i Europa som lockar flest investerare. Förra året hade Frankrike 1 194 projekt. UK hade 985 projekt och Tyskland 733 projekt. Frankrike fick investeringar motsvarande 13 miljarder euro förra året.
Varför gör Macron detta? Frankrike har stort handelsunderskott, ca 100 miljarder euro förra året. Landet har avindustrialiserats under de senast 20 år. Från att ha varit ett stort exportland är man nu ett importland. Industrin har flyttat från Frankrike. Franska företag som är underleverantörer till den stora motorn, bilindustrin, har flyttat till f. d. östländerna. Den tunga industrin har försvunnit.
Macron har haft en tydlig idé att industrialisera landet igen. Inte den tunga industrin utan ny industri. Han vill skapa nya företag, minska arbetslösheten och öka tillväxten i landet. Det skall leda till bättre ekonomi för landet som helhet.
Bakgrunden till framgången kan beskrivas med tre ord. Säker energi, sänkta skatter för företag samt en bra infrastruktur för internet.
Energi
Frankrike har 69 % kärnkraft, 12 % vattenkraft och 12 % förnybar energi. Det är bara 7 % som utgör gas och olja för att producera el i landet. Siffrorna är hämtade från 2023.
I dagarna sätter man ingång ett nybyggt EPR kärnkraftverk. Det heter Flamanville. Kärnkraftverket är i och för sig 12 år försenat. Skall vara i full drift i slutet av året. Man kommer att producera 1 600 MW. Som jämförelse såg jag att Forsmark 2 producerar 1 100 MW.
Frankrike planerar en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft, kärnkraftverk och solenergi. Det kommer att skapa en säkrare prisbild för att beräkna avkastningen på investerat kapital.
Skatter
Frankrike har sänkt skatten för företag. Idag är skatten 25 %. Det finns också en hel drös av olika subventioner och lättnader. Företag som investerar får bland annat skattelättnader om man investerar i den gröna industrin.
Internet
Frankrike har en av de högsta hastigheterna på nätet i Europa. De länder som har bäst hastighet är Island, Gibraltar och Lichtenstein. Små länder. Därefter kommer Frankrike med 120 Mbits/s, Spanien 116, Sverige 87, Tyskland 73 och UK 72. Siffrorna är hämtade från Statista och 2022.
2024
Man räknar med att investeringar på ca 15 miljarder euro skall ske i landet under närmaste åren. Ca 10 000 arbetstillfällen skapas. Många kontrakt och avtal kommer att skrivas under på mötet, eller så är de redan konfirmerade. Blandningen är stor på företag som investerar. Microsoft skall investera 4 miljarder euro i datacenters. Amazon investerar 1,2 miljarder och skapar 3 000 arbetstillfällen. Läkemedelsbolag som Pfizer investerar 500 miljoner, Sanofi investerar 1 miljard, AstraZeneca 500 miljoner euro. Men även svenska Essity kommer att investera 32 miljoner euro under några år och ett företag som tillverkar pommes frites, McCain, kommer att investera 350 miljoner euro i miljöförbättrande åtgärder.
För att få de behövliga tillstånden för att bygga en fabrik tog det 17 månader tidigare. Idag är man nere på 13 månader och målet är 9 månader. Målet är att myndigheterna skall förenkla och samverka på ett bättre sätt och på så sätt minska tillståndsprocessen.
Många projekt är inom miljöområdet och där ges också de största bidragen och skattelättnaderna. Det är ny batteriteknik, el-flygplan och minskat CO2 utsläpp som dominerar. Men även banksektorn expanderar i Paris. Morgan Stanley ökar antalet anställda, Saudi- och Nigeria-banker ökar sin närvaro.
Det är en intressant paradox att industrin har sådant förtroende för Frankrike medan fransmannen i gemen har en ganska pessimistisk syn på framtiden. De är bland de mest pessimistiska inom EU.
