Macron fick en rejäl örfil.

I helgens andra valomgång i riksdagsvalet i Frankrike blev den politiska situationen mycket komplicerad. Macron’s parti ”Renaissance” med samarbetspartners, ”Ensamble” nådde inte egen majoritet. För egen majoritet skall man ha 289 delegater i riksdagen och ”Ensamble” fick 245 delegater. Man saknar 44 delegater. Franska politiker skall lära sig att kompromissa! Denna svenska specialitet ligger långt från det franska kynnet. Här är det konfrontation som gäller. Det kommer att bli mycket komplicerat för Macron att genomföra sitt politiska program under nästkommande fem år. Frankrike och Europa ställer sig frågan hur detta kommer att sluta. Tidningar ställer frågan om Frankrike kan regeras med detta valresultat!

Det finns en lösning som framstår som enkel. Det är att Macron kontaktar Republikanerna och erbjuder dessa lite godis för att de skall ansluta sig till Macron’s huvudlinjer. Dagen efter valet har partiledaren och flera tunga personer i partiet stängt den dörren. De vill vara i opposition. Andra medlemmar säger sig vara villiga att inleda diskussioner och kompromissa. Här finns embryot till att partiet helt går under och splittras ytterligare. Det finns en tydlig extremhöger falang och en mer moderat falang som står för en ”vanlig” högerpolitik. Här kan Macron finna stöd för sin politik, de som önskar ta ansvar ansluter sig till ”Ensamble” och kompromissar fram en lösning. Vid förra valet var det många republikaner som lämnade partiet och anslöt sig till Macron. Detta kan fortsätta om strategin inom partiet leder till ytterligare splittring.

Vinnare

Vilka är vinnare i riksdagsvalet? France Insoumise med Mélenchon gick från 17 delegater till 75 delegater. Han är också ledare för NUPES, en koalition mellan olika partier på vänsterkanten som tillsammans fick 133 delegater och blev näst största sammanslutning i riksdagen.  Rassemblement National med Marine Le Pen gick från 8 delegater till 89 delegater och de ekologiska gick från 1 delegat till 20 delegater.

Förlorare

Vilka är de stora förlorarna? President Macron´s parti är en stor förlorare. I valet 2017 fick de 306 delegater och i helgen fick hans parti 153 delegater. Hans person är mycket ifrågasatt och nästan hatad i många politiska läger. Detta gäller från vänster till extremvänstern, högern till extremhögern. Republikanerna med samarbetspartners har också gått tillbaka från 135 delegater i valet 2017 till dagens 74 delegater. Deras förfall fortsätter efter debaclet i presidentvalet.

Olika scenarier

Macron kan bilda en minoritetsregering och försöka lotsa igenom sina reformer med en hoppande majoritet.  För pensionsreformen kan han få stöd från republikanerna och driva igenom denna i riksdagen. Högre minimilön, förbättrad köpkraft för de svagaste i samhället kan locka de på vänsterkanten.

Troligen finns nyckeln i ett samarbete med republikanerna men partiet är splittrat. Det kommer att bli många möten de närmaste dagarna för att eventuellt finna en gemensam plattform.

Övrigt

Macron’s parti hade ett samarbete med MoDem vid förra valet. Nu har detta samarbete utvecklats med ytterligare ett parti ”Horizons” med förra premiärministern Philippe.  

Den stora förändringen är NUPES som är en blandning av partier på vänsterkanten. Extremvänster, vänster, kommunister, socialister och ekologister. De blev 2: a största partiet i riksdagen med 133 delegater. Deras problem är att det är få frågor som är sammanhållande och det kommer att bli stridigheter inom gruppen när man kommer ned i detaljfrågor.

Marine Le Pen har gått mycket starkt fram. Hon styr sitt parti och har stärkt sin ställning. Hon behöver inte kompromissa och ta hänsyn till några andra. Hennes konkurrent Zemmour blev inte vald till 2: a valomgången och hans parti försvann helt från kartan. Många av de som lämnade Le Pen och gick över till Zemmour ångrar sannolikt sitt ställningstagande, de har hamnat i frysboxen. Bilden nedan är tydlig hur hon stärkt sina positioner.

Vunna distrikt för Le Pen 2017 i jämförelse med utfallet i valet 2022.

Innan valet sade Macron att de som utnämnts till ministrar måste vinna i de valkretsar de ställer upp i. Han var tydlig och sade att de som förlorar valet måste lämna regeringen. Tre ministrar vann inte valet och måste nu slänga in handduken. De gjorde en kort karriär, de satt i en månad som ministrar.

Andra personligheter som inte vann i sina valkretsar är centrala i personkretsen runt Macron.  Richard Ferrand har funktion som president i riksdagen. Christophe Castaner är gruppledare i riksdagen för Macron´s parti. Förra skolministern Blanquer förlorade också. Dessa herrar deltar inte i riksdagens arbete i framtiden.

Knappt hälften av fransmännen gick till valurnorna, 54% gick inte till valurnorna.

Valet är också viktigt för finansiering av partierna nästkommande fem åren. Makrons parti kommer att få 50% mindre i bidrag under nästa fem år. Le Pen kommer att få 10 gånger mer i bidrag. Nu kan hon starta avbetalningen på sina lån, som uppgår till 25 miljoner euro. Se min tidigare artikel hur finansieringen av franska partier sker.

Många av siffrorna är inte definitiva, slutresultatet kommer under veckan.

Frankrike blir ändå mer oförutsägbart. Det blir ännu rörigare fast på en högre nivå.

En Marche byter namn, viktigt val 12 juni.

Ca två månader efter presidentvalet är det riksdagsval i Frankrike, 12 juni och den andra valomgången den 19 juni. Macron vann presidentvalet men för att genomföra sin inrikespolitik måste ha få majoritet i riksdagsvalet eller förhandla fram ett program med andra politiska partier. I detta val avgörs också hur mycket pengar som de politiska partierna kommer att motta under kommande fem åren. Detta är ett mycket viktigt val för Europa.

På torsdag kom beskedet att ”En Marche” kommer att ändra namn till ”Renaissance”. Syftet är att bredda basen för de som kan ställa sig bakom Macron’s parti. En nystart.

Partierna förhandlar med varandra hur man skall presentera sig i de 577 valkretsarna som Frankrike består av. Det finns 577 platser i riksdagen.  Varje parti utser en kandidat i dessa valkretsar. Det man förhandlar om är i vilken valkrets som respektive parti och person skall nomineras. Det innebär att andra partier i alliansen inte nominerar egna kandidater. Man ökar möjligheten att bli vald genom att ställa sig bakom en enda kandidat. Riksdagsvalet har en mer lokal prägel med en annan dynamik än i riksdagsvalet.

De senaste dagarna har ”France Insoumise” (radikalvänster) förhandlat och nått en uppgörelse med de gröna, kommunisterna och socialisterna.  De grönas utsedda kandidat nomineras i 100 valkretsar, kommunisterna har fått 50 valkretsar och socialisterna 70 valkretsar.  De kommer att nomineras i valkretsar där dessa kandidater har högt förtroende och man hoppas kunna vinna platser i riskdagen genom detta förfarande.  Mélenchon och hans parti ”France Insoumise” hoppas kunna utmana Macron’s vallistor i dessa valkretsar och få majoritet i riksdagen. Det är inte helt oproblematiskt för partierna som ingår i denna koalition. Mélenchon vill privatisera banker, sänka pensionsålder till 60, förstatliga motorvägar, förändra EU inifrån och en hel del annat. Sammanslutningen har fått namnet ”Nouvelle Union Populaire Écologique et Sociale” NUPES och är en radikalvänster-sammanslutning. Mélenchon fick 22 % av rösterna i första valomgången i presidentvalet. De partier som ansluter sig till Mélenchon fick några procent i presidentvalet. Mélenchon är i maktposition. Deras politiska program är mycket olika och om de får majoritet kommer det inte vara lätt att komma överens. Det är en politisk union med några gemensamma riktlinjer, men kommer de till makten är det många fler frågor som man måste hantera.

Socialisterna hade ett internval där 62 % sade att man skall ansluta sig till Mélenchon. Partiet kommer genom detta förfarande att tappa många av de namnkunniga ledarna som säger att de lämnar partiet. Dessa socialister som inte stödjer alliansen med en stark väljarbas kan eventuellt ställa upp i valkretsar och förstöra strategin för NUPES. Det är kanske de sista dödsryckningarna för socialistpartiet.

Det parti som får majoritet i riksdagen utser premiärminister. Den 5:e franska konstitutionen är tydlig. Premiärministern sköter inrikespolitik och föreslår lagförändring för riksdagen. Presidenten sköter utrikespolitiken och har stor maktbefogenhet inom detta område. Det har fungerat under de sista fem åren eftersom Macron’s parti har haft majoritet i riksdagen och kunnat genomföra de förändringar som man gått till val på.

I historien har det varit tre ”cohabitation”, som det kallas i Frankrike. Det uppstår när presidenten har en politisk inriktning och riksdagen en annan politisk inriktning. Det innebär att premiärministern kan få igenom saker som presidenten är emot. Under premiärminister och socialisten Jospin hände det flera gånger. Jacques Chirac som var republikan och president fick inte igen sitt politiska program. Jospin drev igen flera lagändringar med socialdemokratisk profil med sin majoritet i riskdagen.

Om situationen skulle uppstå där Macron inte får majoritet innebär det att Presidenten får svårt att genomföra sitt program i riksdagen. Mélenchon har varit smart och utropat sig till nästa premiärminister för att sätta tryck på hela vänstern att ställa sig bakom honom i riksdagsvalet. Han har lyckats med att ena vänstern.

Det finns tydliga block i fransk politik. Radikalvänster, extremhögern och mitten/höger partier. Macron tillhör den sistnämnda. Hans utmaning är att kunna hantera krav från höger att höja pensionsålder samt från mitten att ge de mindre bemedlade mer bidrag och en bättre levnadsstandard. Tidigare har det varit republikaner/höger och socialister som kämpat om makten. Detta är nu historia.

I veckan kom den tidigare premiärministern Philippe med sitt parti Horizons och Francois Bayrou med sitt parti MODEM överens med Macron att utse personer i de olika valkretsarna. Philippe får ca 50 valkretsar, Bayrou ca 100 och resten till Macron’s parti.

Extremhögern har alltid haft svårt att få platser i riksdagen genom att väljarna blockerar dessa i andra valomgången. Vid valet 2017 fick de bara 7 platser i riksdagen fastän de kom tvåa i presidentvalet. Dessutom pratar inte Le Pen och Zemmour med varandra. De kan inte komma överens.

Det finns ingen lägre gräns i Frankrike för ett parti att komma in i riksdagen. Jean Lassalle är ett sådant exempel. Han vinner ofta i sin valkrets och har suttit i riskdagen under 20 år. Hans parti är pyttelitet men har kommit in i riskdagen genom att vinna i sin lokala valkrets.

De första opinionsmätningarna har publicerats. Där behåller Macron sin majoritet i riskdagen genom att samarbeta med andra partier. Le Pen går starkt framåt tillsammans med Mélenchon i förhållande till riksdagsvalet 2017. De stora förlorarna är republikanerna. Det finns stor osäkerhet i dessa siffror. Alla är inte nöjda med de allianser som slutits och det kan innebära att folk väljer att rösta på en annan person än den som de vanligtvis brukar rösta på.

Ekonomi

Riksdagsvalet är också viktigt för de politiska partierna ekonomiskt. För 2022 delar partierna på 66 miljoner euro. Valet i juni bestämmer hur mycket offentliga bidrag som partierna skall få de nästkommande fem åren. Har man inte en jämlik röstlista blir det avdrag. Detta råkade republikanerna ut för 2017. De fick ett avdrag på 1,8 miljoner euro för att inte ha presenterat lika många kvinnor som män.

Fördelningen av pengar beror på två olika utfall. Den första fördelningsnyckeln beror på antalet röster i den första valomgången. Varje röst på partiet innebär 1,64 euro. En Marche fick 6 152 527 röster x 1,64 €. För den första valomgången fördelas 32 miljoner euro. Dessa summor nedan baseras på utfallet i valet 2017 och partierna får dessa bidrag årligen under fem år.

Parti1: a valomgångenAvdrag jämlikhetTotal bidrag
En Marche10 miljoner €010 miljoner €
Republikanerna5,7 miljoner €-1,8 miljoner €3,9 miljoner €
Rassemblement National4,9 miljoner €04,9 miljoner €
France Insoumise4 miljoner €-0,25 miljoner €3,7 miljoner €
Socialisterna2,6 miljoner €02,6 miljoner €

Ovan är de största partierna och där finns totalt 16 partier som får pengar. Det minsta är ett djurparti som hade knappt 64 000 röster och fick 104 000 €, med de var inte jämlika så man drog av 37 000 euro.

Andra steget i bidragen är antalet ledamöter som tar plats i riksdagen och senaten, här fördelas 34 miljoner euro. 

PartiRiksdagsledamöterSenatenTotal bidrag
En Marche2721910,8 miljoner €
Republikanerna1031419,1 miljoner €
Rassemblement National710,5 miljoner €
France Insoumise1700,6 miljoner €
Socialisterna26633,3 miljoner €

Efter 2017 års val har ”En Marche” fått 20,8 miljoner euro årligen för att driva sin verksamhet. Ni förstår att riksdagsvalet är viktigt för partierna.

Efter valet 2017 var socialisterna tvungna att sälja sitt huvudkvarter i centrum av Paris. Man hade 32 miljoner euro i skulder och fick dramatiskt minskat offentligt stöd då man gjorde ett katastrofval. Nu kanske republikanerna går samma öde till mötes efter det katastrofala presidentvalet 2022. De hade 55 miljoner i skulder 2017 och med valet 2022 är det kris i partiet

Macron skall utse en premiärminister och det är många som tackar nej. Han vill ha en kvinna men de som blivit tillfrågade har tackat nej enligt media. Denne skulle tillträda i mitten på maj och sedan kommer ett val i juni som kan innebära att man måste avgå, efter ca 1 månad. Vi får se hur han löser detta.

Att leva i Frankrike är intressant, det är snabba svängningar i samhället och stora förändringar sker hela tiden.

Europa håller andan.

Det franska presidentvalet kan påverka Europa påtagligt om Le Pen vinner. Intresset för de franska valet är mycket stort i övriga europeiska länder. De enda som tycker att det vore positivt med Le Pen vid makten är Orbán i Ungern, Putin i Ryssland och Xi Jinping i Kina. Det skulle gynna deras sak att Frankrike lämnar mycket av det gemensamma Europa.

Marine Le pen har framstått som en normalpolitiker fram till den första valomgången förra helgen. Zemmour har på ett tydligt sätt tagit hand om alla frågor som extremhögern står för. Le Pen har kunnat koncentrera sig på en enda fråga. Befolkningens köpkraft. Hon har varit mycket framgångsrik i sin strategi.

Inför den andra valomgången börjar hon förtydliga sina ställningstaganden, bl.a. fransk utrikespolitik.

Frexit

Le Pen har tidigare förordat att Frankrike skall lämna EU. Detta har hon nu omformulerat. Frankrike skall kvarstå i EU och hon skall förändra EU inifrån. I samma mening säger hon att Storbritannien har återvunnit sin frihet och kan fatta egna beslut utan inbladning från EU!

Hon tycker att de franska lagarna skall stå över EU-lagar. Det vill säga att Frankrike skall ha rätt att fatta sina egna beslut, Frankrikes lag skall stå över EU-författningen.

Hon vill inte betala så mycket till EU som Frankrike gör idag. Hon räknar med att kunna spara stora summor som skall gå till ökad köpkraft.

Nato

Hon vill lämna Natos militärkommando för att kunna agera mer fritt och inte vara bunden av USA och de andra Natoländernas beslut. Det gjorde De Gaulle under perioden 1966 till 1995.

Hon tänker stoppa allt militärt samarbete med Tyskland. 

Så fort fred har uppnåtts i kriget mellan Ryssland och Ukraina skall man återupprätta förbindelserna med Ryssland. Le Pen motsätter sig att skicka vapen till Ukraina. Hon har sagt att hon stödjer Rysslands annekteringen av Krim

Media

Hon intar samma position som många andra envåldshärskare, hon vill styra media. På en presskonferens valde hon att inte svara på frågor från en journalist från programmet Quotidien. Hon anser att de inte är seriösa och att det inte bedriver vederhäftig journalistik. Känns beteendet igen? Hon har litet stöd bland journalister och de angriper henne hårt.

Det finns en kanal som heter CNews som kontrolleras av Vincent Bollorè. En industrialist som har stor makt inom media. Han har lyft fram extrem högerkandidaterna Le Pen och Zemmour till framgångarna. 75 % av Zemmour’s väljare kommer att rösta på Le Pen. Hans kanal kan jämföras med Fox News i USA.

Man får inte glömma att Le Pen finansierades av en rysk bank med kontor i Tjeckien 2017. I år har hon fått ett lån från en ungersk bank. Hon står både Orbán och Putin nära.

Övrigt

Le Pen skall ge alla under 30 år skattefrihet. Detta oavsett inkomst.

Hon skall nedmontera samtliga vindkraftverk i landet.

Det finns ett utbrett missnöje med Macron. Hon spelar på detta missnöje. Många tycker att vi har prövat Macron och det har inte fungerat, låt oss pröva Le Pen. Bäva månde Europa. Politiken i Frankrike har haft ledande höger – vänsterpartier i ledande ställning.  Valrörelsen 2022 handlar om fattig – rik, det är det politiska innehållet. Le Pen lovar allt åt folket.

Det kommer att bli många som röstar blankt eller helt avstår att rösta. Ingen av de kandidater som är i slutomgången uppfyller kraven på en bra kandidat för de som skall rösta. Därför avstår de från att rösta på någon. Allt fler pratar om att införa en del proportionalitet i det franska valet. Vi får se om det blir verklighet. Man diskuterade detta 2017 också.

Presidentdebatten 20 april kl. 21 kommer att bli avgörande och hon kommer att få många besvärliga frågor att besvara. Det lutar mot att Macron vinner valet men som den frånträdande presidenten säger är inget vunnet. Man måste gå till valurnorna den 24 april och rösta mot extremhögern.

I några tidningar spekuleras det att Christine Lagarde, Europeiska centralbankens president, kommer att utses till premiärminister i Frankrike. Ett rykte, men det passar in att utse en kvinnlig premiärminister i Macron’s värld.

Europa håller tummarna att det blir som opinionsmätningarna säger, Macron vinner nästa söndag.

Franska presidentvalet 1: a valomgången.

Det mest troliga utfallet av första valomgången blev verklighet i helgen. Macron och Le Pen kommer att ställas mot varandra i den 2: a valomgången den 24 april.

Hur slutar presidentvalet 2022? Vid förra valet vann Macron en jordskredsseger med 66 % av rösterna i 2: a valomgången. Denna gång kommer det att bli betydligt tuffare för Macron. Opinionsinstitutens mätningar ger Macron 51 % och Le Pen 49%. Det är inom felmarginalen.

Macron var tydlig i sitt tal till sina partikamrater, det är inte avgjort. Han säger att partiet måste övertyga alla som inte tänkte rösta i 2: a valomgången att utnyttja sin rösträtt. Macron´s parti ”En Marche” måste visa på skillnaderna mellan partierna och vad hans parti önskar uträtta under nästkommande presidentperiod. Han sade också att han skall ändra på sina metoder och sätt som utgör hans ledarskap. Vi får se vad det innebär.

Vilka vann valet?

Det finns fyra klara vinnare, Macron, Le Pen, Mélenchon och de som avstod från att rösta. 26,5 % av de röstberättigade valde att inte utnyttja sin rösträtt. Som jämförelse fick Macron 27,6 %. De som inte röstade får därmed en andraplats i valet. Ett demokratiskt problem med andra ord när en fjärdedel väljer att inte gå till valurnorna.

Macron gick från 24 % 2017 till 27,8 % i årets val. Le Pen ökade från 21,3 % till 23,1 % och Mélenchon från 19,6 % till 22 %. Le Pen fick bara 500 000 fler röster än Mélenchon. Så nära har han aldrig varit en andra valomgång.

Förlorarna i valet?

Frankrike har majoritetsval, förlorarna kommer att avgöra valet genom sina uttalanden och sina rekommendationer de närmaste dagarna. Några väldigt tydliga förlorare kan utpekas. Den största förlusten led republikanerna med Pécresse som inte ens kommer över 5 % gränsen. En katastrof för partiet. Partiet kommer sannolikt att implodera och gå samma öde till mötes som socialisterna. D.v.s. de kommer att marginaliseras och få stora ekonomiska problem. Valet 2002 fick de 29,2 %, valet 2007 fick de 34,6%, valet 2012 fick de 29% och 2017 fick de 20%, i årets val får de 4,8%!

Socialisterna fortsätter sin kräftgång. De får bara 1,7 % av rösterna, drygt 600 000 röstar idag på partiet.

De gröna kom inte heller över 5 % gränsen. Jadot fick 4,6 % av rösterna.

Förlorarnas rekommendationer.

Republikanernas kandidat Pécresse sade att hon rekommenderade de som röstat på henne att rösta på Macron i 2: a valomgången. Detsamma gjorde de grönas Jadot, kommunisten Roussel och socialisten Hidalgo.

Att republikanerna är mycket splittrade framgår tydligt av deras kommunikation. Pécresse säger att man skall rösta på Macron. En annan central figur inom partiet, Ciotti, säger att han kommer att rösta på Le Pen och sedan kommunicerar partiet att man inte skall lägga sin röst på Le Pen. Partiet säger inte att deras väljare skall rösta på Macron, de passar helt enkelt.

Mélenchon sade att de som röstat på honom skall blockera extremhögern. Han sade att man inte skall rösta på Le Pen men han nämnde inte Macron. Varje väljare är vuxen och har förmågan att tänka själv och därför överlåter han till varje medborgare att fatta sina beslut. Sannolikt kommer många inte rösta eller rösta blankt. Vissa uppgifter säger upp mot 44 % av partiets väljare kommer att avstå från att rösta eller rösta blankt.

Zemmour och Dupont- Aignan rekommenderade sina väljare att rösta på Le Pen.

Finansiering

Varje presidentkandidat får 153 000 euro för att man deltar i valet.

Kommer man under 5 % av rösterna kan man söka bidrag för att täcka sina utgifter för valkampanjen. Man kan få maximalt 0,8 miljoner euro från staten.

Över 5 % kan man få upp till 8 miljoner euro från staten. En himmelsvid skillnad. De som tar sig till andra valomgången kan få 22,5 miljoner euro i stöd från staten

De flesta partier tar lån från banker för att finansiera en del av kampanjen. Nu skall dessa lån betalas tillbaka och det kommer att bli kostsamt för republikanerna och de gröna.

Le Pen har lånat pengar från en ungersk bank som hon nu kan återbetala genom sin framgång. Banken heter MKB och man kan ana att Orbán finns i bakgrunden för att stödja henne. Kanske även Ryssland. 2017 fick hon lån via en rysk bank.  

Enligt media har Pécresse gått i borgen för lån som tagits för att bedriva kampanjen, hon är skyldig 5 miljoner euro. Hon uppmanar partikamrater att skänka pengar för att återbetala lånet. Totalt saknas det 7 miljoner euro för republikanerna.

De gröna räknade med att komma över gränsen 5 % och nu får det stora ekonomiska konsekvenser. Enligt en talesperson för partiet riskerar partiet att gå i konkurs. De har spenderat ca 6 miljoner euro och nu kan de räkna med som mest 0,8 miljoner i ersättning från staten. Han sade att de som tror på ett ekologiskt parti nu måste ställa upp och ge gåvor så att man undviker konkurs. Det saknas 2 miljoner euro i kassan.

Konklusion

Frankrike har fått ett nytt politiskt landskap. Nu finns ett tydligt extremt högerparti, ett mittenparti och ett extremt vänsterparti. Frankrike har under de senaste fyrtio åren haft två styrande partier, republikanerna och socialisterna. Detta är nu historia.

2: a valomgången är långt ifrån avgjord. Le Pen kommer att få stöd från de som röstade på Zemmour. Ca 75 % av de om röstade på Zemmour kommer att rösta på Le Pen. Hon kommer även att få stöd från republikanernas väljare, ca 35 % kommer att rösta på Le Pen. Dupont-Aignan fick 2,1 % och hans väljare står Le Pen nära. Det intressanta är att vänsterkandidaten Mélenchon´s väljare även kommer att rösta på Le Pen, ca 23 % enligt opionsundersökningar. Det finns en hel del samsyn mellan dessa ytterligheter. De önskar sänka pensionsålder, sänka moms, förändra eller lämna EU, minska EU:s påverkan på Frankrike. De har även en hel del samsyn på Ryssland. Le Pen har tidigare stött annekteringen av Krim och hon publicerade bilder på sina möten med Putin i deras valbroschyrer. Mélenchon har haft nära band med Ryssland.

Den tidigare presidenten Sarkozy som är central person inom republikanerna gav inte sitt stöd till Pécresse, vilket var märkligt. Alla förväntar sig att han nu skall ge sitt stöd till Macron. Republikerna kan alltså bli ett stödparti till Macron. Krismöten pågår inom det republikanska partiet.

Den 20 april är det TV debatt mellan Le Pen och Macron och den kan vara mycket viktig för Le Pen. 2017 gjorde hon bort sig kapitalt i debatten och hon bör ha lärts sig en hel del sedan dess.

Valet är viktigt för Europa skulle Frankrike falla i händerna på populister blir det stora problem för hela den europeiska gemenskapen.

De närmaste två veckorna avgör

Vem var Vauban?

När man reser runt i Frankrike hittar man ofta ett ”fort Vauban”. De finns överallt i Frankrike. Men vem var denna Vauban?

Han föddes 1633 och blev 73 år. Han hette Sébastien Le Prestre, Marquis de Vauban och känd under tilltalsnamnet Vauban. Han var ingenjör, militärarkitekt, stadsplanerare, vatteningenjör och essäförfattare. Han kunde bygga med sin ingenjörsutbildning men var även en skicklig skribent och tecknare. Han skrev och ritade ned sina tankar vilket gjorde att han kunde överlåta till medhjälpare att bygga enligt hans direktiv. Han systematiserade och strukturerade för att kunna föra kunskapen vidare till andra ingenjörer. Han blev utsedd av Louis XIV till Marskalk av Frankrike.

Fransmännen anser att Vauban var sin tids Leonordo da Vinci.

Han började sin bana som expert på hur man skulle belägra och erövra städer och fästningar. Han erövrade 49 olika städer och befästningar genom att utveckla system för hur man grävde löpgravar som gjorde att man kunde anfalla fiende med stor styrka nära deras försvarslinjer. Han grävde löpgravar fram till städernas fästning och kunde därmed minska förlusten av människoliv. När Vauban kom in i bilden minskade antalet stupade med 5–10 gånger. Han utsågs vid 22 års ålder till militäringenjör med ansvar för fortifikation.  

Vid 34 års ålder fick Vauban ansvar över generalerna vid utformandet av strategin och belägringen av Maastricht. När fransmännen intog staden byggdes löpgravar på 10 dagar. Det var kilometervis med löpgravar och man hade 10 000 soldater som grävde. Vauban deltog även i grävandet och han fick en hosta som förföljde honom hela livet pga. fukt och kyla. Efter att framgångsrikt intagit många städer började han bygga försvarsanläggningar på uppdrag av Kung Louis XIV.

Han lade sin hand vid mer än 150 olika försvarsanläggningar runt Frankrikes gränser. Och det är dessa man ser när man reser runt i Frankrike idag. De finns ute i havet på små klippor, vid kusterna, uppe i bergen och på platta landet. Frankrikes fiender var spanjorer, italienare, tyskar, holländare och de allestädes närvarande engelsmännen. Vauban byggde en försvarslinje mot dessa eventuella inkräktare. I norr byggde han till och med två försvarslinjer med fort och försvarsanläggningar.

12 av hans försvarsanläggningarna finns med på Unescos världsarvslista. Dessa är:

  1. Arras (Pas-de-Calais), la citadelle ;
  2. Besançon (Doubs), la citadelle, l’enceinte urbaine et le fort Griffon ;
  3. BlayeCussac-Fort-Médoc (Gironde), la citadelle de Blaye, l’enceinte urbaine, le fort Paté et le fort Médoc ;
  4. Briançon (Hautes-Alpes), l’enceinte urbaine, la redoute des Salettes, le fort des Trois-Têtes, le fort du Randouillet, l’ouvrage de la communication Y et le pont d’Asfeld ;
  5. Camaret-sur-Mer (Finistère), la tour dorée ;
  6. Longwy (Meurthe-et-Moselle), la ville neuve de Longwy ;
  7. Mont-Dauphin (Hautes-Alpes), la place forte ;
  8. Mont-Louis (Pyrénées-Orientales), la citadelle et l’enceinte ;
  9. Neuf-Brisach (Haut-Rhin), la ville neuve ;
  10. Saint-Martin-de-Ré (Charente-Maritime), l’enceinte et la citadelle ;
  11. Saint-Vaast-la-Hougue/Île Tatihou (Manche), les tours observatoires ;
  12. Villefranche-de-Conflent (Pyrénées-Orientales), l’enceinte, le fort Libéria et la grotte dite « Cova Bastera ».

Han förbättrade mängder med befintliga försvarsanläggningar på Rivieran men byggde också nya. Den mest kända byggnation är Fort Carré i Antibes med försvarsanläggningen runt Antibes stad. Förbättringar på befintliga anläggningar gjordes i Entrevaux, Sisteron, Saint-Paul de Vence, Saint Tropez och Villefranche sur Mer.

Stjärnformade försvarsanläggningar

Hans tes var att bygga fästningar som var som en stjärna där man byggde utskjutande partier som gjorde att man kom åt fienden från alla håll, även om fienden stod nedanför försvarsmuren.  Han ambition var inte att bygga ointagliga fästen, hans strategi var att fienden var tvungna att ha binda stora trupper. 200 hundra man kunde försvara sig mot 30 000 fiender i tre månader och vänta på förstärkning. Han ville fördröja och försvåra intagandet av fästningen.  Bara en av hans fästningarna blev intagna och det var den i Lille.

Han hade kungens öra och förtroende och gav goda råd inom många olika områden. Man kan säga att hans försvarsanläggningar gjorde att Frankrike var ointagligt i nästan 100 år.

För att förstå hur Vauban tänkte och byggde sina anläggningar kan man titta på ett program som heter ”C’est pas Sourcier”. Det är på franska men för barn så språket är lätt och bilderna talar sitt tydliga språk. En bra fransklektion. Titta här https://www.youtube.com/watch?v=HD8Wj21OcJs

Vaubans dagar slutade illa. Han föreslog att man skulle beskatta alla, även kungen, för att minska sociala orättvisor. I slutet av solkungens regim var det en enorm hungersnöd under åren 1693 – 1694 och det dog ca 1,3 miljoner, ca 5 % av befolkningen. Kungen hade flera samtal med Vauban i detta ärende men avslog till slut hans förslag. Vauban tryckte upp en pamflett som han bekostade utan avsändare som distribuerades brett. Polisen fick i uppdrag att finna författaren men Vauban insjuknade hastigt och avled. Han fick en magnifik begravning.

Stéphane Bern har gjort ett program som heter Secrets d´Histoire som handlar om Vauban. Det var där jag fick upp ögonen för hans Vaubans storhet. Kan ses på replay på France 3

Kan Frankrike förändras?

Nuvarande presidenten och kandidaten till presidentvalet den 10 april 2022 presenterade partiets program i veckan. Macron gjorde det via en välbevakad presskonferens som sändes på TV.

Han presenterade vad han genomfört, vad som uppnåtts och där han misslyckats. Macron fortsätter förändringsarbetet och drar partiet mer till höger. Det gör det problematiskt för republikanerna och Pécresse.

Han presenterade ett ambitiöst 30-punkts program som berör det mesta i samhället.

  1. Satsar 50 miljarder euro per år under 5 år i olika projekt som skall stärka Frankrike.
  • Öka investeringarna i försvaret. De avsätter redan 2 % av BNP.
  • Utökat civilförsvar.
  • Minska beroendet av utlandet inom matförsörjning.
  • Försvara åsiktsfrihet och ett fritt medielandskap.
  • Investera i återvinningsbar energi.
  • Konstruera nya kärnkraftverk.
  • Minska arbetslösheten.
  • Förlänga pensionsåldern till 65 år.
  • Byta namn på Arbetsförmedlingen (Pôle emploi) till ”Frankrike arbetar”. Utökat ansvar med en kontaktyta för att sätta folk i arbete.
  • Samordna de olika bidragsystemen så att alla som har rätt till bidrag också får dessa.
  • Förändra arvsbeskattningen. Utökade avdrag och breddad bas till vilka man kan ge arvet.
  • Reformera skolan och ge större lokalt ansvar.
  • Arbetstidsgarantier för de som arbetar med handikappade.
  •  Utarbeta en överenskommelse hur man skall hantera livets slutskede.
  • Garantipension 1 100 euro per månad.
  • 2. Minskar skatter med 15 miljarder per år, 50 % till företagen och 50 % till hushållen.
  • Ta bort TV avgiften.
  • Inga andra precisa förslag gavs i talet.

Macron har drivit linjen att EU måste bli starkare och kunna ta fler gemensamma beslut. EU har blivit beroende av industrier i andra länder. Han pekade på att vi inte producerar tillräckligt med grundämnen inom EU, vi låter andra världsdelar försörja oss. Här är Sverige en viktig leverantör med flera metaller. Tillståndsprocesserna är mycket komplicerad. Flera tillståndsprocesser pågar för närvarande och förhoppningsvis kommer Sverige att fatta rätt beslut. (min kommentar)

Han hoppas på ett starkare EU-samarbete inom försvaret. Tyskland, Spanien och Frankrike har påbörjat ett utvecklingsprojekt av ett nytt stridsflygplan. I veckan beslöt Tyskland att köpa 35 Lockheed Martin F-35 av USA. Tyskland har 40 år gamla stridsflygplan och med Ukraina-krisen kanske de känner sig tvingade att fatta snabba beslut. Stödet för Macron´s idéer är väl inte överväldigande i Europa, men det kanske ändras med dagens situation.

Covid har visat vårt beroende av Asien t.ex. masker, skyddskläder, medicintillverkning, speciellt generisk medicin, etc. Frankrikes president förordar att Europa skapar centra för att bli mer självförsörjande. 

Det finns många andra områden där Europa behöver samarbete som rymdförsvaret, cyberförsvaret, utvecklande av vapen. Macron pekar även på att det är farligt att vara beroende av de sociala plattformarna som existerar från Kina och USA. EU och Frankrike måste utveckla forskning och utveckling av industrin, Frankrike tänker ta en ledande roll.

Frankrike är känt för att vara mycket centralstyrt. Direktiven och instruktioner kommer från Paris och utförandet sker sedan lokalt. En rektor i Frankrike tillsätter inte lärare till sin skola det gör staten centralt. Nu önskar Macron att mer ansvar skall delegeras ut till regionerna. Man har gjort en del försök i utsatta områden i Marseille med gott resultat och nu vill man försöka föra ut detta arbetssätt till fler delar av Frankrike.

Frankrike dras med en ganska hög arbetslöshet, ca 7,4 %. Den har sjunkit de sista åren. Man har legat stadigt runt 10 % arbetslöshet i flera år. Den grupp som har den största arbetslösheten är ungdomar mellan 15–24 år, ca 16 %. Här skall speciella åtgärder sättas in. För att motta bidrag skall man avsätta 15–20 timmar till samhällsarbete eller utbildning. Bättre samordning måste skapas mellan efterfrågan och utbildningsinsatser.

Generellt kan man säga att Macron försöker att omprofilera sig från ”Macron Jupiter” som är filosofisk, på en piedestal, gudalik till en mer modern person. Han önskar förenkla strukturer, göra det enklare för folk, lyssna mer på olika parter och delegera ut mer i samhället. Det skall göras som projekt med tydlig målsättning och sedan bjuds parterna in för att utforma förändringen. Det är en ny demokratisk ordning, som han själv uttrycker det.

Programförklaringen var mycket tydlig och detaljrik. Den var framtidsorienterad i högsta grad. Han pratade i 90 minuter och svarade sedan på frågor.

När man lyssnar på många av de andra kandidaterna handlar det mycket om att försöka hitta tillbaka till Frankrikes storhetstid på 70-talet. Det är mycket om De Gaulle och hur samhället såg ut på den tiden. Det är många som vill återupprätta nationalstaten och försöka stänga ute den föränderliga omvärlden.

Macron kritiseras för att inte delta i valdebatter inför valet. Ingen sittande president har tidigare deltagit i debatter med andra kandidater inför den första valomgången och han är nu hårt utsatt för att inte ta någon enda debatt. Han avser att debattera med den kandidat som ställs mot honom inför andra valomgången den 24 april.

Kriget i Ukraina påverkar det franska presidentvalet.

Fredagen den 4 mars kl. 18:00 är sista tillfället att anmälan sitt deltagande i Presidentvalet. För att myndigheten skall ta ställning till ansökan skall man ha 500 underskrifter från förtroendevalda. Kandidaten skall lämna in en privatekonomisk redogörelse samt vilka åtaganden man har i styrelser och associationer. Myndigheten gör sedan en research för att fastställa att man inte har något dolt som presidentkandidat.

Denna gång har det varit en del protester från politiskt håll på förfarandet. Man tycker att det är odemokratiskt att man måste ha 500 underskrifter. Mélenchon, Le Pen och Zemmour har haft problem att få dessa underskrifter. Att man ger sitt stöd är en offentlig handling. Borgmästaren i Cannes har givit sin underskrift till Mélenchon. De står långt från varandra politiskt. En är höger och den andre är vänster. En annan politiker som stödjer Macron, Francois Bayrou, har lagt undan 80 underskrifter från sitt parti för att stödja de kandidater som inte kommer upp i 500 underskrifter. Han anser att nuvarande system är odemokratiskt.

Det är 11–12 kandidater till presidentvalet. Officiellt tillkännages kandidaterna på tisdag.

Varför gynnar kriget i Ukraina Macron??

Tre av kandidaterna, Mélenchon, Le Pen och Zemmour är sanna rysslandsvänner. De satt i TV och sade att Ryssland aldrig skulle angripa Ukraina. Zemmour slog vad i direktsändning att det aldrig skulle hända.

Marine le Pen har tryckt upp miljoner broschyrer som skall delas ut i valkampanjen. Det finns en bild i broschyren där hon hälsar på Putin och hon beskriver sig som Rysslandsvän.

Alla tre har nu tagit avstånd från invasionen men har olika förklaringar varför invasionen sker. De menar att Nato / EU har hotat Rysslands intressen och att man därför måste förstå deras agerande!

Vi vet att Le Pen mottagit 8 miljoner euro i lån från Ryssland i förra presidentvalet. Det gick genom en ryskägd bank i Tjeckien. Le Pen har fått finansiering av sin nuvarande kampanj för några veckor sedan, oklart var pengarna kommer från. Sannolikt har både Mélenchon och Zemmour också indirekt finansiellt stöd från Ryssland. Direkt stöd med stora summor är förbjudet men de kan låna från personer/banker i Europa som vill påverka valet, hur man återbetalar detta stöd får man bevaka i framtiden.

Alla tre är emot EU, NATO och flyktingar. Zemmour har blivit fälld i domstol för hets mot folkgrupp. Han tycker inte att man skall acceptera ukrainska flyktingar på fransk mark. Han anser att man skall ge Polen pengar så kan de hantera flyktingströmmen. Alla dessa saker gynnar Macron i dagens kontext.

Macron

Macron höll ett TV-tal på onsdagen där han beskrev situationen och varför han försöker att medla mellan Ukraina och Ryssland. Han menar att det är bra att ha en löpande dialog. En dag kommer man behöva sätta sig ned och diskutera en framtid. Även om nuvarande försök inte leder någonstans och att Putin flera gånger har sagt en sak och sedan gjort en helt annan sak, måste man försöka att uppnå fred i Ukraina.

Macron har sedan flera år sagt att EU måste förbereda sig för att bli en samordnad kraft i världspolitiken. Han har uttryckligen sagt att försvaret inom EU måste samordnas. Investeringar i krigsmaterial måste samordnas och EU måste kunna agera självständigt och ta sitt eget ansvar i olika konflikter. Nu står vi där.

Det är bara fem kandidater som har mer än 10 % i opinionsmätningarna. Det är Macron, Le Pen, Pécresse, Zemmour och Mélenchon. Genom händelserna den senaste veckan har Macron stärkt sin position. Han framträder som en statsman och tar stort ansvar i Europa. Fransmännen gillar att Frankrike blir starkare på EU arenan. 

Macron tillkännagav på torsdagskvällen att han kommer att söka nytt mandat som president. Han skrev ett brev till alla lokala tidningar där han angav sina skäl för ansökan. Detta publicerades i alla tidningar på fredagen.

Valkampanjen

Socialisterna är tillintetgjorda och når bara 2–3 % i opinionsmätningarna. En av deras kandidater Taubira slängde i veckan in handduken.

De gröna är mycket svaga och når inte ut med sitt budskap. Det finns motsättningar i ledningen. Macron tillsatte en medborgargrupp som fick ta fram förslag på vad som behöver göras för att hantera miljöfrågorna. De lade fram över 200 olika förslag och presidenten accepterade alla utom några stycken. Miljöfrågor finns i alla partiers program. De gröna sticker inte ut längre.

Mélenchon når ca 10 % och det brukar han uppnå i alla val. 

Le Pen har några procentenheter bättre än kandidaterna på plats 3–5 i opinionsmätningarna. Vi får se om hon förlorar väljarstöd genom kriget i Ukraina. Hon intervjuades i veckan i TV och fick försvara sitt program. Man gick ganska hårt åt henne. Hon tycker att man inte skall införa sanktioner mot Ryssland eller skicka vapen till Ukraina då det ger dyrare bröd, bensin, energipriser för de svagaste i det franska samhället. Hon stödjer Rysslands annektering av Krim.  Hon anser att alla skall få högre löner, bättre pensioner, bättre socialt skyddsnät. Hon anser att man skall öka hushållens köpkraft med 150–200 euro i månaden. Alla skall få minst 1 000 euro i månaden i pension efter skatt. Hur detta skall finansieras togs inte upp i samtalet.

Zemmour har tappat betydligt från toppnivåerna under hösten. Han lockar medarbetare från Le Pen hela tiden och vi får se hur mycket pengar han har för att bedriva sin kampanj. En riktig skalp för Zemmour skulle vara att få stöd från Marion Maréchal Le Pen, en systerdotter till Marine Le Pen. Det skulle vara ett svårt bakslag för Marine. Enligt media skall detta tillkännages på ett evenemang som Zemmour har i Toulouse i helgen.

Republikanernas kandidat Pécresse har det svårt. Hon kommer inte fram i media. Hon agerar också på ett mycket märkligt sätt. När hon hade sitt första kampanjmöte pratade hon med basröst och försökte antagligen härma De Gaulle. Hon nämner honom hela tiden som en förebild. Det har gjort förra presidenten Sarkozy sur och han har inte tillkännagivit sitt stöd för partiets kandidat, vilket är märkligt. Hon lämnade en jordbruksutställning och sade att hon skulle ägna sig åt problematiken i Ukraina. På kvällen kom det bilder där hennes närmaste satt tysta i en bunker och försökte agera som om man hade upprättat ett ” War room”. Inga kartor, inga telefoner, inga datorer. Man satt helt tysta och vände på något papper.  Det är klart att man driver med en sådan kandidat. Hon försöker att vara presidentmässig utan att vara det.

Jag tror att det är få fransmän som kan se Le Pen, Zemmour eller Mélenchon som president i denna situation. Kandidater som önskar lämna EU och frånträda medlemskapet i NATO samt vara otydliga gentemot Ryssland har en stor uppförsbacke i detta val.

Detta val är en förberedelse för riksdagsvalet i juni. Hur presidentvalet utfaller kommer att få betydelse för hur man agerar i nästa val. Vi kommer nog att kunna se stora politiska förändringar och samarbeten beroende på resultatet i presidentvalet.

Det är mycket jämt bakom Macron och det återstår drygt en månad innan första valomgången den 10 april. Dagens opinionsmätningar visar att Macron och Le Pen ställs mot varandra i en andra valomgång den 24 april. Vem som helst av Zemmour, Le Pen eller Pécresse kan komma att gå upp mot Macron. Alla tecken tyder på att Macron kommer ut som segrare i presidentvalet oavsett motkandidat.

Hur får man billigare bensin?

Man kör på etanol. Priset på bensin är ca 1,98 euro per liter i Frankrike och priset på E85 är 0,80 euro.  En avsevärd prisskillnad.

Man kan få bidrag för att sätta in ett kit på bensinmotorn för att kunna köra på E85. Kitet som skall installeras i bensinmotorn justerar insprutningen så att man kan köra både på bensin och E85. Regionen Provence-Alpes-Côte d´Azur bidrar med 250 euro, olika regler för olika regioner. Man skall vara skriven i regionen för att komma i åtnjutande av dessa bidrag.

Att installera det elektroniska kittet kostar ca 850 – 1 200 euro beroende på bilmodell. Bilen får inte vara äldre än år 2000.

Det finns flera olika företag som tillverkar det elektroniska kittet. Dessa är Flexfuel, Biomotors, Borel och Eflexfuel Technology. Dessa företag är certifierade av den franska staten. Jag har undersökt med en barndomsvän som importerar dessa kit till Sverige. Vi har besökt Flexfuel och Biomotors. Han valde det senare alternativet.

Ford har flera bilmodeller med dessa kit installerade i bilen redan från fabriken. Man får räkna med att etanolbilen drar ca 25–30 % mer än bensinbilen.

Tillverkningen i Frankrike av etanol sker i huvudsak av sockerbetor. Bidragen finns för att minska miljöförstöringen. Man säger att CO2 minskar med 60–70 % i förhållande till bensin.

I Sverige är priset betydligt mycket högre på etanol i jämförelse med Frankrike. Etanol kostar ca 16 kr / liter i Sverige mot Frankrikes ca 8,50 kr litern. Varför denna stora prisskillnad? Man blir inte klokare när man försöker att sätta sig in i ämnet. Enligt Moderaterna beror prisskillnaden på att Sverige inte producerar tillräckligt med biodrivmedel och att landet är beroende av import av etanol. Energiministern Ygeman hänvisar till att oljepriset har ökat! Andra hänvisar till att reduktionsplikten ökar priset på etanol. Klokare blir man inte.

En annan trolig förklaring är att franska regeringen hjälper sina bönder med lägre skatter och avgifter för att påskynda en övergång till mer hållbar bilkörning. Regeringen i Frankrike har ambitiösa planer för att minska CO2 utsläppen. Bönderna ser en affärsmöjlighet att bidra med en mer hållbar produktion av drivmedel. De har mycket starka lobbyorganisationer.

Tillgången i Frankrike är ganska god, ca 1/3 av stationerna har Etanol, totalt ca 2 400 stationer. Här kan ni kontrollera var närmaste tankställe ligger och priser på bensin och E85:

https://www.prix-carburants.gouv.fr/

Lycka till

Vänstern i en återvändsgränd, högern tar från varandra.

Ann Hidalgo borgmästare i Paris och presidentkandidat föreslog att man inom vänster skulle utse en gemensam kandidat för att utmana Macron. De flesta presidentkandidater inom vänstern slog igen dörren som skulle kunna leda till gemensam kandidat. Valet anordnades ändå. Det var 400 000 personer som hade anmält sig för att utse en gemensam kandidat. En ny kandidat dök upp och var mycket aktiv, Christina Taubira. Man kunde välja på 7 olika namn som skulle företräda vänstern. Christiane Taubira vann valet. Hon har tidigare varit justitieminister och en aktad politiker på vänsterkanten.

Valet var märkligt då de flesta på vänsterkanten inte ville delta. Den som leder i opinionsmätningarna är Jean-Luc Mélenchon och han ligger runt 10 %. Det är en ganska normal nivå för denna politiker. Ingen från vänstern kommer att ha något med presidentvalet att göra. De är borträknade i andra valomgången.  Troligen satsar de på ”riksdagsvalet” i juni som följer på presidentvalet. Här kan vi nog se en del kompromisser och samordningar för att få fler platser i Assemblée National.

Inom högern tar Zemmour många poäng gentemot Marine le Pen. Många av ledarna inom Rassemblement national lämnar le Pen och går över till Zemmour´s kampanj. Högerpartierna saboterar för varandra. Om man hade en kandidat skulle man leda i opinionsmätningarna.

Fortsatt leder Macron stort i opinionsmätningar. Strax bakom ligger Pécresse, Le Pen och Zemmour och slåss om andraplatsen. De tre bakom Macron slåss i mångt och mycket om samma väljare och går Le Pen eller Zemmour vidare vinner Macron lätt.

Valets stora utmaning verkar bli att få väljarna till vallokalerna. Det är många som avstår ochsom inte är engagerade. Det blir troligtvis det lägsta valdeltagande någonsin, bara 65 % säger att de skall rösta.

Det är bara nio veckor kvar till den första valomgången och det börjar verkligen att dra ihop sig. Den enda som har fått 500 underskrifter från officiella företrädare är Macron. Men han har ännu inte sagt att han ställer upp i presidentvalet! Det är nog bara en tidsfråga. Ett viktigt datum är den 3 mars då listorna för de som har sagt att de stödjer en viss kandidat skall vara inlämnad. Idag är dessa listor officiella och många avvaktar till sista stund innan de stödjer en viss kandidat.

Le Pen höll ett valmöte igår i Reims för att elda på trupperna. Zemmour valde samma dag att elda på sina trupper i Lille. Det är Le Pens bästa stödområde. Kriget har startat. Le Pen har enligt Le Figaro löst sin finansiering och kan starta sin valkampanj på riktigt.

Något som inte alls stör fransmännen är att Zemmour har en älskarinna. Han är gift men är tillsammans med sin rådgivare, Zara Knafo. Hon är 28 år gammal och han är 63 år. Det var tidningen Paris Match som avslöjade denna hemlighet. Fransmännen rycker på axlarna åt denna nyhet.

Systerdottern Maréchal Marion Le Pen har nu sagt att hon inte stödjer Marine le Pen. Hon har inte sagt att hon stödjer Zemmour. Det man kan ana är att systerdottern vill få bort Marine från ledarskapet och då kanske det öppnas upp en helt ny spelplan.

Slutligen ett tips för de som vill lära sig mer om Frankrike. Det är författaren Fredrik Segerfeldt som skrivit en lärorik bok om hans upplevelser av Frankrike. Den heter ”FRANKRIKE – EN HATKÄRLEKSHISTORIA”. Han var utbytesstudent utanför Reims och där kom han att älska och hata Frankrike. Boken är mycket lärorik med mycket ekonomi, kultur och hur fransmännen fungerar.

Trevlig läsning.

Frankrike, ordförande för EU:s ministerråd

EU har rullande ordförandeskap för ministerrådet. Från den 1 januari är det Frankrikes tur. Varje land har sex månader på sig att försöka påverka politiken inom EU. Efter Frankrike kommer Tjeckien och vid nästa årsskifte är det Sveriges tur.

I veckan talade Macron inför samtliga delegater i Parlamentet. De franska delegaterna skämde ut sig monumentalt genom att föra en inrikespolitisk kampanj mot Macron i EU parlamentet. Det är full kampanj i hemlandet inför presidentvalet i Frankrike och många franska politiker är irriterade på Macron för att han inte har uttalat om han skall ställa upp för omval. Man tycker att han använder sitt presidentskap som plattform för valkampanj. Yannick Jadot från de gröna är presidentkandidat i hemlandet och EU parlamentariker. Han tog till orda under frågestunden och talade om fransk inrikespolitik i EU parlamentet vilket har lett till omfattande kritik. Han var inte ensam. Det var många personer från olika franska partier som var uppe och kritiserade Macron.

Fransmännen är generellt ganska EU vänliga. Det passar bra att Frankrike intar ordförandestolen, många politiker talar om att Frankrike skall återta sin forna position som ledare i Europa. När Merkel har slutat uppstår det ett vacuum för Tyskland innan efterträdaren har hunnit att etablera sig. Macron framstår som Europas starke man när också England är borta ur bilden.

Macron har en uttalad strategi för Europa. Han anser att Europa skall bli mindre beroende av utländsk industri och utländskt inflytande. Under pandemin har det tydligt visa sig att mycket av medicinsk utrustning, läkemedel och annan viktig tillverkning sker i Kina, Indien eller länder utanför EU. Macron har sagt att man måste utveckla industrin i Europa och ta hem viktig tillverkning för att kunna möta framtida utmaningar. Macron är en stor EU vän.

Hans önskan är att EU skall bli mer samordnad för att kunna utmana övriga stormakter på väldens arena. Han anser att EU skall bli en framtida makt i världen. De stora utmaningarna som EU står inför är klimatfrågorna, IT, industriutveckling och de geopolitiska frågorna. Henry Kissinger sade; Europa, vem skall man ringa till? EU är splittrade i många frågor.

IT utveckling skall samordnas i EU för att skapa framtida IT företag som har möjlighet att agera på världsmarknaden. Frankrike är specialister på att skapa företag uppifrån och ned. Staten satsar stora pengar på utveckling och implementerar sina lösningar. Ibland fungerar det, ibland inte. När jag flyttade tillbaka till Sverige från Frankrike 1985 kunde jag inte ta med mig min TV. Den hade ett system som Frankrike var ensam om i Europa och fungerade inte i Sverige. Frankrike hade tydligen lyckats sälja systemet till Ryssland också.

Ett annat misslyckade var Minitel. På 80-talet hade Frankrike föregångaren till Internet där man kunde informera sig om telefonnummer, filmer på biografer, hotell etc. Det var France Telecom, ett statligt företag, som satsade stora pengar på att utveckla ett eget system och sälja det på världsmarknaden. När Internet blev dominerande i världen hade Frankrike fortsatt sitt Minitel. Därför var Frankrike sena att använda Internet. I USA utvecklas IT användandet av ungdomar som ser ett behov och marknaden bestämmer om det blir en kommersiell framgång. De går nedifrån och upp i motsats till vad Frankrike ofta gör.

Frankrike har de senaste åren fört en kamp mot de stora amerikanska internetbolagen som har huvudkontor i lågskatteländer inom EU och betalar mycket lite skatt. Frankrike beskattade dessa företag med 3 % på omsättningen och sedermera fick man med sig EU och det skall införas en digital avgift från 2023.

Macron’s tal i EU parlamentet inringade ett par prioriterade områden. Han önskar större samordning inom EU gällande säkerhetsfrågorna som skulle innebära ökad militär samordning som ett komplement till Nato. EU skall kunna agera mer självständigt.

Han önskar även diskutera Schengen avtalet och förstärka EU:s yttre gränsbevakning och hjälpa dessa länder med sin uppgift. Detta för att stoppa den organiserade flykting invandringen.

Han önskar införa en kolskatt på varor till EU som produceras i länder med höga koldioxidutsläpp.

Ett annat prioriterat område är införande av minimilöner inom EU. Ett område som är minerat och mycket svårt att hantera, många länder är emot förslaget.

Ett annat område som ligger Macron nära är Afrika. Han önskar att EU och Afrika skall närma sig varandra och samarbeta mer. Han tycker att investeringar, hälsofrågor och säkerhetsfrågor är prioriterade områden för samtal och utveckling. Troligen är det pga. problem i SAHEL-området och framför allt Mali. Frankrike är mycket engagerad i Sahel, f.d. franska kolonier. Det är också för att kunna möta Kina som håller på att ta över Afrika och investerar massivt. Det vill Frankrike kunna bemöta.

Macron har även föreslaget en konferens i juni för att diskutera EU:s utvidgande. Det gäller Albanien, Nord Makedonien, Montenegro, Serbien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina. De tre förstnämnda är Nato medlemmar. Ryssland ser detta som ett hot och man kanske skall se deras vapenskrammel som ett sätt att stoppa dessa diskussioner. Ryssland vill stoppa all EU och Nato utvidgning.

Macron skall under de närmaste veckorna tillkännage sin kandidatur inför presidentvalet i Frankrike. Förutom en stenhård valkampanj i Frankrike skall Macron bearbeta de europeiska länderna för att uppnå sina målsättningar. Han kommer att vara upptagen de närmaste månaderna.

Det sker stora saker inför presidentvalet i Frankrike. Le Pen som har blivit mjukare i sina uppfattningar tappar mark. Det är tydligt att yttersta högerkrafterna vinner mark. Republikanerna och Zemmour tar röster från henne. Le Pen har också stora problem med finansiering av valkampanjen. Partiet har skulder på 20 miljoner euro och har svårt att hitta banker som lånar ut pengar till partiet. Tre nära rådgivare till Le Pen har dessutom hoppat av och gått över till Zemmour.

En systerdotter till Marine Le Pen, Marion Maréchal-Le Pen, kan eventuellt sätta Marine i en mycket besvärlig situation om hon väljer att stödja Zemmour. Hon lämnade politiken för ett par år sedan för att bli mamma. Det är många som spekulerar i Marion´s roll i framtiden, hon var påläggskalv och framstående i Rassemblement national. Det finns några som säger att hon önskar utmana Marine le Pen. Ett sätt är att ansluta sig till Zemmour.

Det är troligt att Macron vinner första valomgången men det kommer att bli tufft för honom i andra valomgången. De senaste opinionssiffrorna ger Macron ett betryggande försprång i första valomgången. Pécresse och Le Pen ligger ganska lika och strax bakom lurar Zemmour. Kommer Pécresse till andra valomgången kan det bli problematiskt för Macron. Hon kommer att få betydande draghjälp från extremhögern. Partiet har genom Eric Ciotti positionerat sig både långt till höger och som ett vanligt högerparti.

Det händer mycket nu.