Pénibilité

Det är ett ord som ofta dyker upp i nyhetsförmedlingen när man diskuterar pensionsreformen och ordet står för hur besvärliga/ansträngande arbetet är. Det är en mycket viktig punkt i de förhandlingar som pågår mellan fackförbunden och regering.

”kommer det att bokföras på mitt konto för besvärliga arbetsuppgifter”

 I Sverige avser vi ofta fysiskt-psykisk arbetsmiljö som kan vara stress, hot & våld, mobbning eller brister i den fysiska arbetsmiljön. Det i sin tur kan vara skiftarbete, enformiga arbetsuppgifter eller ensamarbete. Det mesta finns beskrivet i olika lagar som företag och anställda skall förhålla sig till. De är ofta utformade på ett övergripande sätt och decentraliserade ut till parterna för att diskutera uppkomna problem och lösa dessa på respektive företag i samförstånd.  Det mesta av arbetet sköts ute på arbetsplatserna av arbetsmarknadernas parter. Det är upp till parterna att undersöka arbetsmiljön, bedöma riskerna, åtgärda riskerna och skriva en handlingsplan och sedan följa upp och kontrollera att åtgärderna har fungerat. I Sverige har arbetsgivaren skyldighet att försöka hitta andra arbetsuppgifter vid förslitningsskador, om det finns. Vi pratar också om vidareutbildning och att kunna gå till ett annat arbete som inte har dessa risker.

Någon kanske tror att mycket i Frankrike går ”lite på en höft”. Tvärtom, Frankrike är mycket detaljstyrt och det finns lagar för allt, även ned på detaljnivå. Det är en djungel av lagar och regler och som finns när någon får problem.

Man har identifierat 10 områden som innebär att man är utsatt för risker i sitt arbete, s.k. arbete med pénibilité. Dessa regler infördes 2015 för 4 av nedanstående områden och 6 nya områden tillkom 2016.

OmrådeMätmetodUppstår när
Nattarbete>120 nätter/år1 timme mellan kl. 24-05
Skiftarbete>50 nätter per år 
Löpande band900 Tim/årCykler om 30 s med 15 rörelser/utföranden eller 30 rörelser/utföranden varje minut
Dykare60 utryckningar/år1200 hektopascal
Kroppsarbete/lyft600 Tim/årLyfta 10 kg ovanför axlarna, bära 15 kg, förflytta 250 kg eller 7,5 ton per dag.
Obekväm arbetsställning900 Tim/årHänderna ovanför axlarna, böjd överkropp 30 alt 45 grader, knästående, knäböjd
Vibrationer450 tim/år2,5m/s2 under 8 tim eller 0,5/s2 i hela kroppen
Utsatt för kemiska preparat Beroende på exponering för olika preparat­
Utsatt för extrema temperaturer<5°C – >30°C900 tim/år
OljudUtsatt för > 81 dB under 8 tim. Utsatt för ljudtoppar på 135 dB600 tim/år   120 gånger/år.

Företaget är informationsskyldig vid anställning. Och som ni ser är det mycket detaljerat och kampen från fackförbunden är att många fler yrken bör inkluderas i referensen som ett yrke med pénibilité. Man pekar på yrken som sophämtare, sotare, takarbete, skogshuggare, ja nästan alla möjliga yrken som är lite besvärliga. Man slås av att det inte finns någon diskussion om att man kan behöva byta yrke under sin yrkeskarriär.

Vad händer när man arbetar inom dessa yrken? Man samlar poäng och kan använda dessa till lite olika aktiviteter. Varje kvartal man arbetar i ett yrke som anses vara ansträngande enligt ovan får man 1 poäng. Man kan samla max 100 poäng. Det innebär att efter 25 år har man samlat maximalt antal poäng. Med poängen kan man sedan göra följande:

  • För 1 poäng kan man vidareutbilda sig under 25 timmar.
  • För 10 poäng kan man gå ned till halvtid under 1 kvartal utan att inkomsten påverkas. Kan göras under maximalt 2 år.
  • För 10 poäng kan man gå tidigare i pension. Man får 1 kvartal för 10 poäng och man kan samla ihop två års tidigare pensionering.

Frankrike är styrt av mycket detaljerade lagar och ganska komplicerade beräkningar och ibland är det svårt att kunna förstå hur det fungerar.

I Sverige uppmanar man de som arbetar i utsatta yrken att söka sig till nya yrken. I Frankrike anser man att det är en rättighet att kunna arbeta i sitt yrke ända till pensioneringen oavsett hur ansträngande yrket är. Regeringen driver en linje att man skall byta yrken flera gånger under sin yrkeskarriär och man diskuterar nu ganska stora pengar för att stimulera vidareutbildning när man arbetar i utsatta yrken.

Parterna förhandlar nu om att införa ett stöd för de som behöver vidareutbilda sig till ett nytt yrke. Man skall kunna studera under 6 månader med bibehållen lön samt får ett utbildningsbidrag för att bekosta skola/utbildning på 12 500 euro.

Att arbeta är kanske bara det ansträngande och ibland får man uppfattning att de flesta tycker att det är en pénibilité.

Är slaget om Frankrike avgjort?

En del av de franska fackföreningarna drömmer om att tvinga ned regeringen och presidenten på sina knän. Man kräver att förslaget om pensioner dras tillbaka helt och hållet. 1995 försökte Chirac att reformera pensionssystemet vilket resulterade i en långvarig strejk. Den avslutades efter 30 dagar då de styrande drog tillbaka förslagen på reform av pensionssystemet. Idag hoppas b.la. CGT, FO att tvinga regeringen till samma nederlag, man vill överhuvudtaget inte diskutera förändringar av pensionerna.

Efter att ha diskuterat frågan i 18 månader och förhandlat under 4 månader bröt strejken ut den 5 december och har nu hållit på i drygt 40 dagar, den längsta strejk någonsin i Frankrike. Regeringen har under dessa förhandlingar gått med på några undantag b.la. för de som bär uniform såsom militärer, poliser och brandmän. De anses ha sådana yrken som innebär en stor påfrestning på kroppen och de behåller därför sina tidigare villkor. Även de som dansar på operan har fått ett undantag.

Regeringens strategi är att ta yrkesgrupp efter yrkesgrupp och förhandla med respektive motpart och sluta överenskommelser så att man bryter ned motståndet. I helgen gav premiärminister Phillipe en öppning för det största fackförbundet CFDT genom att säga att 64 års pensionsålder är förhandlingsbart.  Regeringens linje har varit att flytta åldern för full pension från 62 år till 64 år. Väljer man att gå tidigare än 64 år skulle man få lägre pension och går man senare skulle man få en bättre pension. Regeringens eftergift är en öppning som kan innebära att viljan fortsätta strejken nu har minskat betydligt. Premiärminister har också varit tydlig med att förhandlingarna inte får innebära höjda skatter, minskade pensioner eller andra avgifter för att täcka det beräknade underskottet 2027. Det beräknas att uppgå till ca 12 miljarder euro. Det är nu upp till parterna att diskutera hur en sådan lösning ska kunna utformas. Det blir säkert en cocktail av olika åtgärder. Denna förhandling ska vara klar i slutet på april för att sedan tas till riksdagen för omröstning och det kan eventuellt ske innan sommaren.

En intressant fråga är om fackens ledare har medlemmarna med på tåget. Vissa medlemmar säger att de ska fortsätta strejken.

Genom att agera på detta sätt har regeringen vunnit tre saker. Lite respit med strejkerna genom öppningen med CFDT, strejkerna är i avtagande. Man har också tagit bort frågan från kommunvalet som ska ske i mitten av mars månad. Även de strejkandes uthållighet minskar genom att man drar ut på tiden och ska förhandla ända till slutat av april månad.

Det finns bara ett förbund som har en strejkkassa och det är CFDT, de övriga har inte någon formell ersättning till de strejkande. CGT har startat en insamling på Facebook och den 6 januari hade man fått in ca 2 miljoner euro som fördelas bland de strejkande. De strejkande arbetar några dagar emellanåt och då strejkar kollegorna och på det sättet lamslår man ändå de kommunala transportmedlen. Sjukskrivningarna har också ökat dramatiskt.

Det näst största fackförbundet CGT har sagt att man kommer att fortsätta strejken till dess att regeringen kommer att dra tillbaka sin reform. Genom detta ställningstagande har man satt sig i en besvärlig situation, man riskerar att bli totalt överkörda av regeringen om de styrande hittar lösningar med de andra facken.

Här i Frankrike säger man ”varför göra det enkelt, när man kan göra det komplicerat”. Pensionssystemet är precis på det sättet, ett myller av olika regler och avtal som innebär stora olikheter mellan samma yrkesgrupper. Om man kör buss i Paris kan man gå vid 57 års ålder, kör man buss i Bordeaux kan man gå vid 62 års ålder!

Regeringens mål är att ta bort de fördelar som ”Régime Spéciaux” d.v.s. för de som arbetar för SNCF (SJ), RATP (SL), el och gas företag samt Banque de France och som fick sina fördelar i början av seklet eller direkt efter andra världskriget. Det kan nu kanske bli verklighet. Enligt tidningen Le Point 12/12 2019 så har dessa grupper en mycket trevlig pensionering att se fram emot, det är därför som de strejkar och försvarar sina intressen. Bilden visar vilka pensioner som genomsnittsfransmannen får samt vad de som strejkar får.

Genomsnittlig pension brutto för olika kategorier som gick i pension 2017 som ”Cour de Comptes” undersökt.

Dessa grupper har ett mycket stort underskott i sina pensionskassor idag. För några årtionden sedan var det annorlunda, då var deras kassor i balans. Idag är det staten som täcker upp deras underskott så att de kan motta dessa pensioner. Folket stödjer de som strejkar, men folket betalar genom skatten deras pensioner.

Bilden nedan visar på vad som kommer in i pensionskassan, vad staten täcker upp med samt de utbetalningar som görs. Detta är grunden till behoven av att reformera hela systemet.

De olika pensionskassornas underskott

För att uppnå full pension skall man ha arbetat xx antal kvartal, detta skiljer sig mycket mellan olika yrkesgrupper och när man är född. I många privata företag behöver man ha arbetat 43 år för att få full pension. Detta gäller för de som är under 50 år idag. De som kör tåg behöver knappt 38 år på sig för att få full pension. Det finns dessutom yrken som anses vara tunga och av olika skäl får de en rabatt så att de kan gå tidigare.  

I privata företag gick man i pension vid 62,7 års ålder under 2018, vilket är högre än den lagstadgade åldern som är 62 år.

En annan grupp som strejkar i dagarna är juristerna. Deras situation är lite annorlunda. De har stora överskott i sin pensionskassa och de har skött sina inbetalningar/utbetalningar genom åren. De tror nu att staten skall konfiskera denna kassa med överskott och att de skall bli lurade på en bra pension.

Regeringens förslag är att centralisera alla kassor och skapa ett enhetligt regelverk för de flesta fransmännen. Idag finns det 42 olika pensionskassor och de har naturligtvis en styrelse och en ledning som sköter den dagliga driften. Tanken är att det skall skapas ett system och det innebär naturligtvis också förändringar för de som styr dagens pensionskassor. Många kommer att få minskat inflytande och kanske även minskade intäkter då dessa centraliseras.

Paris har drabbats mycket hårt av strejkerna. Man har beräknat att det har kostat hotellen ca 420 miljoner euro, restaurangerna ca 300 miljoner euro, SNCF ca 1 000 miljoner euro och RATP ca 150 miljoner euro. En hel del anställda har blivit kortfristigt friställda i affärer runt kommunala transporter då tunnelbanor stått stilla och kunderna har försvunnit. Många har fått 1-3 timmars extra transporttid för att ta sig till arbetet. Ändå kan man konstatera att huvuddelen av fransmännen faktiskt fortsatt stödjer de strejkande. Man kan inte ha på sig svenska glasögon i detta land, man får helt enkelt byta till franska för att förstå sig på händelseutvecklingen.

Strejken är inte avbruten, men kraftigt avtagande. På SNCF strejkar ca 4 %, men ca 22 % av lokförarna. Demonstrationerna i Paris har gått från 450 000 den 9/1 till 28 000 i veckan. En annan paradox är att 57 % önskar att strejken upphör men 66 % stödjer de som strejkar enligt en undersökning som kom i veckan. Vi får se vad som händer under våren.

Företagsledaren Carlos Ghosn flyr Japan.

En av världens främsta företagsledare flydde den japanska rättvisan på nyårsafton. Han tog en privat jet från Osaka till Istanbul och sedan vidare till Libanon. Han riskerade att dömas till 15 års fängelse.

Carlos Ghosn är f.d. ledare för alliansen Renault-Nissan-Mitsubishi och har sedan hösten 2018 suttit häktad under 130 dagar i Tokyo för diverse olika anklagelser. Jag skrev om dessa anklagelser och dess bakgrund i ett inlägg i februari 2019. Läs inlägget för att få hela bilden: https://wordpress.com/block-editor/post/franskafonster.blog/177.

Det är en helt fantastisk historia som rullas upp och skapar stora rubriker i Frankrike. I enlighet med japansk lag kan man hålla personer häktade länge om man lägger till åtalspunkter under häktningstiden. Det har de japanska åklagarämbetet utnyttjat maximalt. Det är brukligt enligt media att man håller tuffa förhör som i kombination med lite mat, lite sömn och ingen kontakt med yttervärlden ska tvinga fram ett erkännande. Ghosn har genom hela processen sagt att det är en komplott mot honom och att det är ledarna i Nissan som ligger bakom hela denna process. Nissan har tagit fram ett underlag om 450 sidor som överlämnats till åklagarsidan i Japan för att få Ghosn fälld.

Ghosn blev sedermera släppt ur häktet. Han fick erlägga 13 miljoner US$ i borgen, lämna sina tre pass (Franskt, Brasilianskt och Libanesiskt) till sin advokat och hade anmälningsplikt till polisen. I japan använder man tydligen inte elektronisk fotboja och han hade därför inte utrustats med en sådan. Han fick inte använda internet och inte träffa sin fru och familj. Däremot hade han möjlighet att vistas fritt i samhället och resa i Japan under tre dagar.

Dagarna innan nyårsafton gick han ut från sin bostad och åkte tåg till Osaka där han tog in på hotell. På hotellet mötte han två andra personer som uppges arbeta för ett säkerhetsföretag. Efter några timmar lämnar dessa två personer hotellet med en stor koffert för musikinstrument och därefter syns inte Ghosn mer. Nissan hade anlitat en firma som övervakade Ghosn för att bevaka hans aktiviteter men denna övervakning avslutades några timmar innan hans resa till Osaka. Flyget väntade på flygplatsen i Osaka och kofferten lastades på utan att tullen gick igenom bagaget. Resan gick från Osaka till Istanbul där kofferten bytte privat jet och flög sedan vidare till Beirut i Libanon.

Han åkte sedan till sitt hus där familjen vistades för nyårsfirande. Han hälsades som en hjälte av libaneserna. Huset säger sig Nissan äga!

Han är libanesisk medborgare och landet har inget utlämningsavtal med Japan och det är troligen därför han valde Libanon.

Vad händer nu? Ghosn har blivit efterlyst av Interpol. De libanesiska myndigheterna har hållit ett förhör med Ghosn och det kan också tänkas att den Franska regeringen startar en rättslig process. Han får inte lämna Libanon och har lämnat sitt franska pass till myndigheterna. Han måste m.a.o. haft dubbla pass. De Libanesiska myndigheterna har begärt att få allt utredningsmaterial från Japan för att undersöka om det finns grund för att åtala honom i Libanon. Helt säkert är att Japan kommer att utöva påtryckningar på Libanon för att få Ghosn utlämnad.

I onsdags hade Ghosn en presskonferens i Beirut där han gick till attack mot sättet som utredningen genomförts. Han bekräftade än en gång att det är en komplott mot honom och att han är oskyldig. Han visade att han är oskyldig genom att gå igenom en mängd dokument. Kommentarerna efter mötet är att han inte kunde styrka sin ställning som oskyldig. Pressmötet höll på i 2,5 timme.

Japanerna är i chocktillstånd. Det fanns inte i deras sinnevärld att någon skulle fly från en rättegång, det är helt oförståeligt i deras ögon.

Flygbolaget som flög Ghosn från Osaka är turkiskt och en mängd personer har tagits in för förhör i Istanbul.

Enligt media skall Ghosn ha blivit kontaktad av Netflix som önskar göra en serie om hans liv och flykt från Japan. Han sägs ha varit positiv till idén om det är han själv som spelar huvudrollen!

Finansiering av hela detta äventyr är oklar men Ghosn förfogar över ansenligt kapital. Han uppges ha tjänat 100 miljoner US$ under perioden 2009-2016, allt enligt tidningen Capital.

Sedan Ghosn har häktats har koncernen Renault-Nissan hamnat i stora problem. Nissan har tappat 10 miljarder US$ och Renault 5 miljarder US$ i aktieägarvärde och deras gemensamma framtid ser mörk ut. När Ghosn häktades var man mycket nära en sammanslagning mellan Renault och Fiat/Chrysler men denna affär rann ut i sanden. Nu diskuterar istället Peugeot och Fiat/Chrysler en sammanslagning.

Det kommer nog mer om Mr Ghosn och det skall bli spännande att följa.

Strejkerna fortsätter i Frankrike.

Gatans parlament styr Frankrike. Facken har paralyserat de allmänna kommunikationerna under en vecka och det kommer att fortsätta om inte Macron lägger ned sin reform, hotar facken.

Håller Macron på med ett Sisyfosarbete? Sisyfos var gud i den grekiska mytologin. Sisyfos fick till uppgift att rulla ett stort stenblock uppför en kulle. Om Sisyfos lyckades med att få upp stenblocket på kullen skulle han bli fri. Varje gång han nästan var uppe på kullens topp slant han dock med stenblocket, som störtade ner i avgrunden, så att han fick börja om från början. Att förändra det Franska samhället måste vara en sådan upplevelse.

Det finns mycket man kan förundras över när man bor i Frankrike. Många gånger måste man ta av sig sina svenska glasögon och sätta på sig de franska glasögonen för att eventuellt förstå vad som sker i landet. Sedan torsdagen den 5 december har det varit kaos i det allmänna transportnätet och bara ca 10-30 % av den allmänna kommunikationen har fungerat. Stort besvär för alla som skall ta sig till jobbet, skolan, sjukhuset etc.  Paris har varit speciellt utsatt. Den 5 december samlades ca 850 000 personer över hela Frankrike för att protestera mot de förändringar i pensionssystemet som regeringen har annonserat. I veckan fortsatte demonstrationerna och även nästa vecka skall man demonstrera.

Är reformen rättvis? De som strejkar tycker inte det. Man kan också fråga sig om det är rättvist att några kan gå i pension vid 52 års ålder medan andra skall arbeta till 62 års ålder. Många baserar sin pension på de 25 bästa löneåren medan andra baserar sin pension på de sista sex månaderna. Många begär löneökningar, arbetar extra på kvällar, helger och nätter och kan på så sätt öka sin pension, är det rättvist?

Det är väldigt få som tycker att reformen är bra. Enligt opinionsundersökningar stödjer ca 70 % av de tillfrågade strejkerna. I media och på TV hörs bara de som tycker att man skall dra tillbaka reformen. Tv-stationerna med 24/24 timmars bevakning skapar nyheter och driver på dramaturgin och med ibland väldigt lite fakta. Några som tycker att reformen är bra är bönderna och pensionärer med låga pensioner. Reformen innebär att man får en lägsta pension på 1 000 euro per månad. Bönderna har ofta pensioner runt 800-900 euro per månad.

Regeringen har skött informationen och kommunikationen dåligt. Det finns inget färdigt förslag som parterna har tagit del av hur reformen sskall fungera i detalj. I media diskuteras ändå hur det kommer att slå för olika grupper av arbetare och det finns detaljerade uträkningar på vinnare och förlorare. Man har låtit facken få tolkningsföreträde och berätta hur det kommer att bli utan att regeringen har kunnat besvara påståenden som görs.

Macron har haft som mål att de iblandade parterna skall få säga sitt om olika hypoteser gällande pensionsreformen och inbjudit alla deltagare till överläggningar under 18 månader. Dessa överläggningar avslutade i somras och under hösten har man gått in i ytterligare förtydliganden och förklaringar som facken tycker har varit envägskommunikation. Macron har velat ha en dialog om förändringarna.

Förhandlingen är svår då facken anser att man inte skall förändra något. Deras hållning är att det finns pengar och att man inte förstår behoven att förändra systemet och göra försämringar. Deras linje är att öka skatterna för företag och de rika som skall betala pensionerna.   

Premiärministern Édouard Philippe har kommunicerat riktlinjerna för reformen igår onsdag den 11 december. Inget som sades var till belåtenhet för facken. Strejkerna fortsätter och det kan nog hålla på ganska länge. De som strejkar får ingen ersättning och det kan leda till att man så småningom blir mer medgörliga. Även de strejkande skall fira jul.

Fakta om reformen.

Enligt en nyligen publicerad rapport från OECD går ca 14 % av Frankrikes BNP till pensionsutbetalningar, Sverige spenderar 7,2 % av BNP för samma utgifter. Genomsnittet inom OECD är 7,5 %. Frankrike lägger m.a.o. väldig stor andel av BNP på pensioner.

Det regeringen framförallt önskar är att genomföra reformer för”Régime Spéciaux”. Några av dessa är statsanställda, lokförare inom RATP & SNCF, elindustrin & gasindustrin, gruvindustrin samt riksbanken Banque de France. Det är dessa grupper som regeringen vill förändra och reformera. Man skall arbeta längre är regeringens besked. Dessa grupper utgör ca 16 % av den arbetande befolkningen eller 4,7 miljoner personer. Vissa av dessa kassor har stora underskott och täcks av skattemedel.

Nedan är en sammanställning över när ”vanliga” arbetare kan gå i pension och när de som har speciella avtal kan välja att gå i pension:

Vanlig fransk pensionOffentligt anställdaSNCF (SJ)Elindustri & GasindustriRATP (Paris allmänna kommunikationer)Banque de France
Pensions-ålder60-62 år60-62 år55-57 år Lokförare 50-52 år60-62 år Hälsovådliga arbeten 55-57 år60-62 år alt 55-5762 år 60-61 för födda 1959 eller senare
För att få full pension (arbetad tid)160-172 kvartal160-172 kvartal151 -172 kvartal151 172 kvartal161-168 kvartal159 – 172 kvartal
Beräknings-grund25 bästa åren75 % av de sista sex månaderna + kompletterande pension75 % av de sista sex månaderna75 % av de sista sex månadernaAntal kvartal x 83,82 € x 1,35175 % av de sista sex månaderna + tilläggspension
Dra texten till höger, för att få hela bladet

Det finns 42 olika kassor som skall bli en kassa. Man skall tjäna in sin pension genom att samla på sig poäng där 1 euro motsvarar 1 poäng. Det ovan beskrivna är några av dessa kassor och dessa skall bli en enda kassa. Regeringen försöker att likrikta och göra systemet mer rättvist mellan alla yrkesgrupper och det leder till stora samhällsproblem och strejker. Det ligger i generna hos fransmännen. Vi älskar revolutioner men hatar förändring. Man har ett underskott på ca 10 miljarder euro årligen i det totala pensionssystemet och detta kommer att öka i framtiden.

Tidningen Les Echos hade en sammanställning som belyser problemet med de speciella pensionskassorna och det underskott som de genererar vilket skall täckas av skattebetalarna.

Det intressanta är att flertalet av de tillfrågade fransmännen tycker att det är normalt att man protestera mot försämringar genom strejker. Man tycker att det är naturligt att försvara uppnådda fördelar.

Många av dessa avtal härstammar från tiden efter andra världskriget. De Gaulle stod inför situationen att kommunisterna nästan tog makten i valen efter krigsslutet. Han medverkande till att många av dessa pensionskassor fick mycket fördelaktiga villkor, såsom SNCF. Han kunde ta makten genom kommunisternas samarbete och det var ett pris han var tvungen att betala. Den äldsta kassan härstammar från 1673 som Colbert skapade för Marinen. Banque de France härstammar från 1800- talet och det var Napoléon 1: er som skapade deras pensionssystem. Det är från denna bas som utformningen av kassorna härstammar.

Kanske dags att göra en del förändringar. Frankrike kan inte backa in i framtiden, de behöver åtgärda sitt pensionssystem! Det som är förvånande är att många fransmän inte reagerar över de olikheter som man har i pensionssystemet. I dagens samhälle finns inte några stora skillnader mellan olika yrkesgrupper som fanns 1945 och det borde vara dags för en förändring. Några yrkesgrupper har en speciell ställning, polis, brandmän, militärer och några andra speciellt utsatta grupper, dessa skall behandlas separat. Alla Europeiska länderna genomför en översyn av pensionssystemen för att anpassa sig till en framtida situation.

Vi får se hur Macron kommer att genomföra förändringen. Förslaget är att de som är födda 1975 eller tidigare kommer att drabbas av det nya systemet samt de som från 2022 påbörjar en yrkeskarriär oavsett ålder.

Är pensionerna så dåliga i Frankrike? Ett sätt att mäta det är hur stor andel av pensionärerna som anses fattiga. I denna uträkning från Eurostat 2018 anses man fattig om man har mindre än 60 % av medianlön för landet inkl. de bidrag som pensionärer kan uppbära. Sverige har dubbelt så många fattiga som Frankrike.

Facken har återtagit initiativet och är mycket aktiva och man är även eniga i vad som skall göras. Man skall stoppa pensionsreformen. Under förra höstens tumult när de Gula Västarna hade initiativet var facken ganska återhållsamma. De stödde rörelsen men gjorde inte några speciella aktioner. Jag tror att reformen hotar fackens inflytande på pensionssystemet med många kassor som är direkt knutna till yrkesgrupper. Facken har antagligen ett visst inflytande i dessa kassor. Det regeringen föreslår är ett gemensamt system och gemensam kassa och att det är staten som skall styra och reglera utbetalningarna. Här är facken mycket oroade även om det inte talas om detta faktum.

Fransmännen jämför sig inte med andra länder, man jämför sig med sig själva utan att titta på omgivningen. Det gör att man inte har någon förståelse för att förändringen pågår i alla länder, det är inget som berör Frankrike. Frankrike är det land inom OECD som tar in mest skatter av BNP och som sedan fördelas ut till befolkningen, deras transfereringssystem är mycket omfattande.

Från utländskt håll har man uppfattningen att Frankrike är en vulkan som närhelst kan explodera.

 Nedan är en jämförelse mellan olika länder, när man går i pension, hur länge man är pensionär och när man dör i genomsnitt samt även fördelat mellan män och kvinnor. Franska kvinnor lever till de är 87,8 år, de har haft pension i 27,6 år och de går i pension vid 60,3 år.

Alla kommentatorer bedömer att kaoset fortsätter och regeringen bjuder in parterna till fortsatta överläggningar. Risken är att det håller på hela december. Jag får återkomma i ämnet och mer detaljerat beskriva vad regeringen föreslår.

Monaco, landet som växer ut i havet.

Monaco är en av de minsta länderna i världen bara Vatikanstaten är mindre. Samtidigt är det ett av de mest tätbefolkade länderna i världen. Ytan är bara 2,02 km² för hela landet, lätt att promenera runt m.a.o. Här bor idag ca 38 000 människor varav endast 9 000 är monegasker. Monaco är ett av de rikaste länderna i världen per capita. BNP per capita uppgår till ca 79 000 US$, Sverige har ca 50 000 US$ per invånare.

Monaco har ett problem. Ytan är mycket begränsad och den enda möjligheten som finns är att riva små hus och bygga på höjden, frigöra yta samt bygga ut i havet. Monaco har byggt ut i havet sedan 1880 och den största utbyggnaden var Fontveille som byggdes under perioden 1965-1973. Ytan man vann ur havet var 22 hektar och där byggdes en hamn, bostäder, kontor och industrifastigheter. Sedan byggdes ett fotbollstadium för AS Monaco på området.

Nu håller man på att utvinna ett nytt bostadsområde ur havet framför Grimaldi Forum. Det kommer att skapas 6 hektar ny mark och byggas 1 000 bostäder för att bereda plats för alla som vill bo i Monaco. Här kan ni se en kort film på engelska om projektet, https://www.youtube.com/watch?v=j6tRPuW93y0

Varför vill så många bo i Monaco? Det är skattefrihet och därför söker sig många till detta land. Om man vill bosätta sig i landet måste man ansöka om uppehållstillstånd. Det kan alla utlänningar (ej fransmän) göra och man måste vistas i landet minst 3 månader per år. Vidare skall man ha en bostad, arbetskontrakt eller en finansiell garanti från någon. Man kan också sätta in pengar på ett bankkonto som utgör en garanti och bankerna kräver att man har ca 500 000 euro på bankkontot. Man skall kunna uppvisa varifrån pengarna kommer i enlighet med lagen om penningtvätt. Man skall också kunna uppvisa ett rent utdrag från straffregistret.

Många hyr sin bostad och det av flera skäl. Det är dyrt att köpa. Ett annat skäl är att det byggs nya fastigheter och helt plötslig är din havsutsikt borta därför att man bygg en skyskrapa framför ditt hus.

Önskar man bosätta sig i Monaco måste man ha en bostad. En lägenhet/studio på 20 kvm kostar ca 1 700 – 1 800 euro per månad att hyra och skulle man vilja köpa denna lägenhet kostar den ca 800-900 000 euro.

Önskar någon prata med en fastighetsmäklare finns Nathalie Morchio som pratar perfekt svenska och är verksam i Monaco, se https://www.miells.com/

Historisk bakgrund

Monaco var en koloni till Genua för länge sedan. Monaco har styrts av ätten Grimaldi sedan 1297, när Francesco Grimaldi Malizia (italienska för ondsint) intog borgen som skyddade klippan i Monaco, förklädd till en franciskanmunk. Denna munk syns på många föremål från Monaco

Vid freden i Turin i mitten av 1800-talet drogs nya gränser upp och Frankrike köpte landområdet mellan Nice till Menton. Tidigare hade detta varit en del av Savoyen. Gränsen till Frankrike gick vid floden som ligger intill flygplatsen i Nice. En minnessten är rest på platsen. Frankrike köpte tillbaka området för fyra miljoner francs av den nya Italienska staten. År 1886 blev Monaco autonomt genom ett avtal med Frankrike.

Monaco är idag känt för sitt Casino, Hôtel de Paris samt platsen framför Casinot. När Monaco fick sin frihet i mitten av 1800 talet var det inte mycket värt, Spéluges var en värdelös kulle. Det var Francois Blanc som 1863 kom till Monaco och fick koncession på att driva casino i Monaco. Han bildade ett bolag som hette Société Des Bains De Mer och som existerar än idag. Han hade gjort sig en förmöget på casinon i Tyskland och såg en möjlighet att expandera till Sydfrankrike. 1866 övertalade han prinsen Charles III att döpa om kullen Spéluges till Monte Carlo som en hyllning till Prinsen.

Man hade redan börjat planera för järnväg från Nice till Italien med en station i Monaco. Därför kunde Blanc redan 1864 påbörja bygget av Hôtel de Paris och sedan 1878 starta bygget av Casinot som ritades av Charles Garnier som också hade ritat operan i Paris. När sedan tåget kunde köra till Monaco 1868 startade turismen på riktigt. Det var mycket ”inne” att vara på kusten under vinterhalvåret. Kusten hade stora engelska, tyska och ryska kolonier.

Prinsen beslöt 1869 att ta bort alla skatter för privatpersoner, han gjorde Monaco till ett skatteparadis, han var tidigt ute.

Fram till 1911 styrde Monacos furstar som enväldig härskare. I juli 1918 ingicks ett avtal med Frankrike som gavs en begränsad kontroll över Monaco. Avtalet, som var en del av Versaillesfördraget, fastslog att monegaskisk politik skulle föras i enlighet med franska politiska, militära och ekonomiska intressen. Man gav vidare kvinnor rösträtt, tog bort dödsdomar och inrättade en domstol som garanterade medborgliga rättigheter.

1962 var De Gaulle trött på att fransmännen skrev sig i Monaco och därmed slapp betala skatt. Han blockerade helt enkelt Monaco. Elen slogs av, vattenkranen stängdes av och alla bilar och personer förtullades vid övergången till Frankrike. Efter några veckors bråk gick Monaco med på att fransmännen skulle betala skatt i Frankrike även om de var bosatta i Monaco. Detta gäller fortsatt idag. Skattefrihet har bara de som inte har fransk nationalitet.

 Övrigt

Monaco är idag ett finansiellt centrum och med stor turism. Man har Formula1 lopp, en internationell tennisturnering och ett rally som drar stora folkmassor. Tennisbanorna och golfbanan i Monaco ligger på mark som man hyr från Frankrike. Monaco är väl värt ett besök framförallt Musée Océanographique med ett stort akvarium. Det är idag ett forskningscentra och den kände Jaques Cousteau satt i styrelsen från 1957.

Fakta hämtat från Wikipedia.

Storstrejk 5 december i Frankrike

Allt tyder på att det blir massiv uppslutning för att protestera mot pensionsreformen på torsdag. Enligt en undersökning stödjer 60 % av de tillfrågade denna protest. De tillfrågade tycker att man skall försvara uppnådda fördelar och det gör man genom att visa sitt missnöje med regeringens reformiver. Man protesterar även mot en reform som tar bort subventioner för de som har arbetsmaskiner, de skall betala samma dieselskatt som andra. De har nu blockerat 5 raffinaderier runt Bretagne och nu är det drivmedelsbrist i området. Detta kan sprida sig till andra delar av Frankrike, tanka bilen.

Strejken berör följande, elförsörjning (EDF), tåg (SNCF), tunnelbana och pendeltåg runt Paris (RATP), lärare, sjukvård, poliser, brandmän, flygledare, markpersonal på flygplatser, bussförare, taxi, Air France, posten, dagis och en del andra funktioner. Ibland läggs arbetet ned helt och i andra fall kommer de som är lediga att protestera på gatorna.

Hur enskilda flyg, bussar, tåg etc. kommer att drabbas är svårt att förutsäga. All trafik kommer inte att ställas, det kommer att gå tåg, bussar, flyg. Men att få veta det på förhand är nästan omöjligt.

Mitt råd, gör så lite som möjligt.

Facken på SNCF och RATP säger att man kommer att fortsätta att visa sitt missnöje även efter torsdagen, det kan bli problem hela december.

Köpa bostad i Frankrike?

Är det svårt att köpa en bostad i Frankrike? Nja, inte speciellt. Reglerna och lagarna är mycket tydliga och det är en notarie som sköter själva transaktionen. Detta gör att man kan känna sig trygg vid själva transaktionen. Jag har köpt tre lägenheter/hus och sålt två så jag har skaffat mig erfarenhet av sälj/köpprocessen.

Innan köpet

Hur fungerar det? Det finns flera sajter som man kan titta på när man skall förvärva ett objekt, t.ex. Seloger, https://www.seloger.com/. Det finns en annan sajt som heter PAP https://www.pap.fr/ och förmedlar fastigheter mellan privatpersoner utan mäklare. Problemet är att man inte hittar exakt var fastigheten ligger, bara i vilken stadsdel eller område. Man lämnar inte ut adressen till objektet på nätet. Man måste ringa till mäklaren eller privatpersonen för att få exakt adress och ge sitt namn. Det gör sökprocessen lite besvärligare om man vet var man önskar bosätta sig. Man kan kontakta mäklare som gör sökarbetet åt en, de har gemensamma databaser och kan söka brett. Ofta delar mäklare på provisionen då det många gånger är två mäklare inblandade. Säljaren har en mäklare och köparen har kanske en annan.

Förvärvsprocessen

Mäklarna har en avgift på ca 6 % inkl. moms och det är svårt att förhandla ned denna till nivåer som vi är vana vid från Sverige. Många gånger är det flera mäklare inblandade vid transaktionen och de delar därmed på provisionen. Även mycket dyra hus brukar ha en hög procentsats.

Man har aldrig öppna visningar, det är alltid enskilda visningar och ofta är ägaren också närvarande. Vid mitt senaste fastighetsköp hade jag en mäklare som fick en önskelista och visade oss omkring tills vi hittade rätt objekt.

Fastigheterna är ofta prissatta lite högt, man skall pruta. Officiellt säger man att det brukar finnas ett prututrymme på ca 3-5% på det satta priset här på Rivieran. Jag hade tur och fick -15 % på utgångspriset då ägaren ville sälja snabbt och det var fel prissatt från början. Mäklarna brukar ha en bra uppfattning var kvm priset skall ligga i det område man är intresserad av.

När man väl har hittat sitt objekt skriver man en “Compromis de vente” med säljaren, en avsiktsförklaring, och därefter har köparen 10 dagars ångerrätt. Man betalar också en handpenning per check till mäklaren eller via överföring och detta är en garanti för säljaren att du är intresserad. Efter 10 dagar är affären i lås och därefter påbörjas en hel del pappersarbete.

Köpet

Både köpare och säljare kan utse sin Notarie och det är klokt att ha en ”egen Notarie” om det skulle bli problem med förvärvet efter köpet. Notarien delar på arvodet som är bestämt i lag.

Det brukar ta ca 4-6 månader innan man kan genomföra själva köpet hos en notarie. Notariens uppgift är att kontrollera och upprätta en balansräkning om man är med i ”bostadsrättsförening” och stämma av vad som skall betalas av respektive part. Notarien tar även in skatter och avgifter till staten vid transaktionen. Räkna med ca 7-8 % på köpeskillingen i avgift som tillkommer på köpeskillingen. Om man köper en nykonstruktion är avgiften ca 2-3%.

Det finns två regionala skatter som heter Taxe D´Habitation och Taxe Foncière. Den andra skatten beräknas på antalet månader som är kvar av kalenderåret och fördelas mellan säljare och köpare och avräkning görs av notarien. Den första skatten fördelas inte, den betalar säljaren.

Notarien går igenom avtalet och läser upp och förklarar i flera steg transaktionen för att slutligen överlämna handlingarna som skall skrivas på av säljare och köpare. Hela köpeskillingen skall finnas på ett klientmedelskonto hos notarien när man träffas vid underskriften. Man reglerar också alla mellanhavanden med check.

Renovering

Om man är skriven på fastigheten kan man göra avdrag vid renovering. Det är framförallt energibesparande åtgärder som t.ex. att isolera, sätta in kassett i öppen spis, byta fönster och en del andra åtgärder. Man tar upp detta i deklarationen och får skattereduktion.

En annan sak man skall titta på är vilken momssats som hantverkarna använder. Vanlig moms är 20 % på arbete. Renoverar man en fastighet så kan man få nedsatt moms till 10 % alternativt 5 % beroende på åtgärd. Fråga hantverkarna hur man gör detta.

Försäljning

Har man en fastighet som har ett värde över 1,3 miljoner euro, ska man ha betalat förmögenhetsskatt på fastigheten (IFI). Notarien är utsedd att verifiera att skatter har betalats innan försäljning och det kan ibland bli besvärligt om man inte fullgjort sina förpliktelser.

Många mäklare efterfrågar ett exklusivt avtal med säljaren och om man går med på detta ökar möjligheten att kunna förhandla mäklararvodet.

Ofta överskattar säljarna värdet på sin fastighet/lägenhet och det brukar finns utrymme för förhandling, se ovan.

Säljaren skall också upprätta en diagnos över lägenheten/huset. Man måste som säljare anlita en specialist som tar fram en mängd fakta om objektet. Det gäller t.ex. om man har asbest i huset, status på elsystemet, jordbävningsrisk, översvämningsrisk etc. Detta gås igenom vid köpet. Undersökningen bekostas av säljaren.

För de som är skrivna på fastigheten finns ett system som gör att man slipper reavinstbeskattning. De första fem åren betalar man skatt fullt ut. Från det sjätte året får man göra ett avdrag på 6 % och efter 22 år är all reavinst skattefri. 

Det finns en annan skatt som heter CSG som betyder Contribution Sociale Généralisée och den har en annan beräkningsgrund och försvinner efter 30 år. CSG debiteras med 1,7% på den beskattningsbara reavinsten.

Man kan också skjuta upp reavinsten om man köper en dyrare fastighet, man bör ha varit skriven minst 6 månader innan man säljer för att kunna ta med sig reavinsten in i nästa objekt.

Summering

Jag känner mig trygg i systemet och Notarien är en garant för att man inte blir överraskad efter köpet. Och skulle man bli det så kan man vända sig till denne för att försöka få hjälp med rättelse.

Prisläget på Rivieran är beroende på var du önskar bo. Man kan räkna med att det kostar ca 5 000 euro per kvm för ett hyggligt objekt. Skillnaderna är stora beroende på i vilket område du letar. Det finns mycket dyrare objekt om man så önskar. En mäklarfirma sålde nyligen en lägenhet i Cannes för ca 72 000 euro per kvm, för den nätta summan av 35 miljoner euro, det blev den dyraste lägenheten i Frankrike per kvm. https://www.estatenetfrance.com/fr/

Det finns fler mäklarfirmor för mer normala plånböcker som t.ex., FranskBostad,  https://www.rivieraliving.net/sv/, Wretman Estate https://www.wretmanestate.com/sv/ eller Bjurfors https://www.bjurfors.se/sv/utland/frankrike/frankrike/. Det finns också andra mäklarfirmor utefter kusten som är inriktade på den skandinaviska marknaden.  

Varför förändra pensionssystemet i Frankrike?

Enligt några politiker, Marine le Pen (Högerpopulist), Jean-Luc Mélenchon (vänsterpopulist) och fackordförande Philippe Martinez (CGT) behövs inte pensionssystemet förändras. Systemet är robust och pengar finns. Enligt deras synsätt håller regeringen bara på att försämra för de sämst ställda och har ingen empati med medborgarna som arbetar i sitt anletes svett!

Varför insisterar regeringen på denna förändring. Förklaringen är enkel, man lever längre och det föds färre barn. Systemet i Frankrike bygger på att de som arbetar betalar för de som uppbär pension.

SNCF-facken (motsvarar SJ) som de sista veckorna har strejkat ett otal gånger försvarar ett system som är oerhört gynnsamt. Skattebetalarna bidrar med 3,3 miljarder till de som arbetat på SNCF så att de kan gå i pension tidigt. Konduktörerna kan gå vid 50 års ålder och många andra går vid 55 år. Det är detta som de försvarar och får också stöd från en del på gatan. Uppnådda fördelar skall inte tas bort, det är naturligt att man försvarar sina rättigheter även om det kostar övriga medborgare stora pengar.

Frankrike har varit lycklig lottad med en hög fertilitet, men som är nedåtgående som i hela EU. År 2016 fick varje kvinna 2,07 barn i Frankrike, i Sverige var motsvarande siffra 1,87.

År 2018 föddes det 82 487 färre barn i förhållande till år 2010. Vi får fler som lever längre och det föds färre barn. Det innebär att färre skall betala för de som vill ha en hygglig pension.

I Frankrike går man i pension i genomsnitt vid ca 60 år. Därefter uppbär kvinnor pension i 27,6 år och männen i 23,6 år. Det är den arbetande gruppen som skall betala detta. Motsvarande siffra i Sverige är pension vid 65 år och sedan uppbär kvinnor pension i 22 år och män i 19 år. I Frankrike utbetalas pension ca 5 år längre jämfört med Sverige. Dessutom har man i Sverige bara egen insamling av pensionen, det är du själv som är ansvarig för vilken pension du skall få. Regeringen i Sverige har beslutat att man skall höja pensionsåldern med 1 år och att man skall ha rätt att arbeta till 68 års ålder. Var det någon i Sverige som protesterade? Kanske i soffan då.

Barngrupperna var stora efter kriget och dessa börjar nu lämna det jordiska livet. Det innebär att Frankrike hade en tillväxt på bara 123 185 personer d.v.s. skillnaden mellan döda och födda. Det är den lägsta siffran sedan kriget.

Om man tittar bakåt (1985) utgjorde gruppen 65 år och äldre 12,8 % av befolkningen, år 2000 utgjorde denna grupp 16 % och förra året 19,7%. Om man tittar framåt så kommer denna grupp att utgöra 23,4 % år 2030 och 26,2 % år 2050. Här pratar vi verkligen om en åldrande befolkning. Vem skall betala för pensionerna till dessa?

Hur kan man lösa denna ekvation? En väg är incitament så att barnafödande går upp, samtidigt har Frankrike stora incitament redan. De familjer som har tre barn har stora ekonomiska fördelar. Den andra vägen är en arbetskraftsinvandring som kan jämna ut denna sneda fördelning. Regeringen diskuterar nu att kvotera invandring till yrken som saknar arbetstagare t.ex. plåtslagare, restauranger och hotell etc.

Det innebär att halva befolkningen, den arbetande, skall försörja den andra halvan, barn och pensionärer, och det borde innebära att skatterna måste bli astronomiska. De vill en del politiker inte medge. Man vill behålla ett system som kör Frankrike rakt mot avgrunden.

Man kan hoppas att Macron orkar driva igenom pensionsreformen och kan stå emot alla de strejker som har annonserats. Man har redan börjat spekulera bland journalister att man kan komma att tumma på reformen och att det skulle bara gälla de som är födda 1963 eller senare. Förhandlingar pågår med alla parter och skall pågå till i början av december, därför den stora manifestationen den 5 december. Sannolikt står Frankrike nästan stilla denna dag. Inget färdigt förslag har presenterats och facken demonstrerar i preventivt syfte. De vill säga att om Regeringen genomför denna reform så kommer facken att paralysera Frankrike i nästa steg. Hur strejken kommer att drabba de vanliga medborgarna är svårt att sia om, det beror på anslutningen och detta kommunicerar man inte i dagsläget.

En god nyhet var att en av fackföreningarna (CFDT) inte deltar i strejkerna, de avvaktar det konkreta resultatet av förhandlingarna.

Vi får se hur det slutar i vår.