Frankrike firar nationaldagen med militärparader.

Nationaldagen är något speciellt för den franska befolkningen. Hur firar man den? Jo, med en enorm militärparad på Champs-Élysées. Den pågår i tre timmar och sänds på TV och är ett mycket stort evenemang. På kvällen är det musik och dans på gator och torg samt fyrverkeri i de flesta städer. Ofta är det brandkåren som anordnar dessa danser.   

Det är en mycket omfattande parad som hedersgästerna får ta del av med President Macron som ledare. Det är 237 hästar med ryttare som inleder paraden från olika regementen. Därefter kommer 129 militära fordon sedan 67 motorcyklar och ca 4 300 marscherande militärer, brandmän och livräddare från olika yrkesgrupper. Under denna parad är det också en uppvisning av olika flygplan och helikoptrar och ett hundratal flyger över den berömda gatan.

Frankrike har alltid haft denna uppvisning och ingår i en skara som Nordkorea, Ryssland och Kina som också brukar visa upp sina militära muskler. USA saknar denna typ av uppvisning. Trump var bjuden för två år sedan och han såg ut som en liten kille i godisaffären. Han var mycket imponerad och tyckte att USA också skall ha en sådan uppvisning.

 Frankrikes nationaldag är en helgdag och firas den 14 juli till minne av stormningen av Bastiljen 1789 som var inledningen på den franska revolutionen.

Det känns lite främmande att ta del av denna uppvisning men för Frankrike är det ett uppvisande av deras teknik, utveckling och militära styrka. I samma veva gick President Macron ut och sade att Frankrike skulle skapa ett militärt kommando för rymden vars syfte är att utveckla militära satelliter och övervakning av rymden. Han anser också att EU skall vara delaktiga i denna kapprustning. Frankrike har en stor raketbas i Franska Guyana i Sydamerika.

En uppvisning som det pratades mycket om var när Franky Zapata kom inflygande på en liten jetmotor som innehåller 5 mini turboreaktorer. Han är världsmästare i jet-ski och har uppfunnit denna farkost som tydligen militären också är intresserad av. Kan flygas i 190 km/tim och fungerar i 10 minuter och drivs av flygbränsle. https://www.francetvinfo.fr/france/14-juillet/video-un-homme-volant-au-dessus-des-champs-elysees-pour-le-defile-du-14-juillet_3535639.html#xtor=EPR-2-[newsletterquotidienne]-20190715-[lesimages/image1] Här kan ni se killen komma flygande.

Dagen innan invigde presidenten en ny serie av atomubåtar som skall utgöra nästa generation av försvar. Man skall tillverka sex stycken av denna typ till en kostnad om ca 9 miljarder euro.

Frankrike lägger mycket pengar på armen och det är näst största utgiftsposten för staten. Försvarsdepartementet är också det departement så får ökade anslag i budget, plus 5 %. Man lägger nästan 36 miljarder euro på försvaret. I jämförelse med USA är det inte så mycket för de lägger 570 miljarder euro vilket är nästan 16 gånger mer.

Man får inte glömma att Frankrike är den tredje största vapenexportören i världen och det är en stor och betydelsefull industri. Nedan anges till vilka länder som Frankrike i huvudsak exporterar.

Information hämtad från SIPRI som ligger i Solna och är ett internationellt fredsforskningsinstitut.

Jag får önska alla en trevlig semester och sommar och återkommer i slutet av augusti.

Taxe d´habitation tas bort för nästan alla

Nu har regeringen i Frankrike beslutat att alla som bor i Frankrike skall slippa betala Taxe d´habitation. Tidigare var det inte säkert att de med högre inkomst skulle slippa denna skatt, nu har regeringen sagt att alla slipper denna skatt om man är skriven i lägenheten/huset. De som har hus och lägenhet som semesterbostad får fortsatt betala denna skatt.    

Taxe d´habitation är en skatt till kommunerna, departementen och regionerna. Den skall finansiera skolor, social service, sportanläggningar, kultur, vägar och parker etc. Reformen är inte finansierad. Regeringen har lovat kommunerna, departementen och regionerna att de skall få pengarna från staten men hur är oklart! Man kan tänka sig att det kommer andra skattehöjningar för att finansiera denna reform. Kostnaden beräknas totalt till ca 22,7 miljarder euro som staten hade som inkomst 2017.

Skatten betalas av den som bor på adressen den 1 januari varje år. Debitering av skatten sker under hösten och brukar förfalla i nov-dec årligen. Storleken på skatten beräknas på lägenhet/husets storlek, bekvämligheter och om man har havsutsikt etc. Man räknar fram ett fiktivt uthyrningsvärde på lägenheten/huset som ligger till grund för beräkning av skatten. Kommunen bestämmer sedan vilken procentsats som skall gälla vid beräkning av skatten. När man köper fastighet i Frankrike lämnar mäklaren upplysningar om hur stor skatten var föregående år. Hyr man ut lägenheten på långtidskontrakt är det hyresgästen som betalar denna skatt.

TV avgiften läggs också på denna skatt. Har man inte TV kan man bli befriad från avgiften, ca 140 Euro årligen. Denna skatt kommer att finnas kvar för samtliga med TV.

Taxe d´habitation skall tas bort i flera olika steg. Den skall försvinna helt 2020 för de med lägst inkomst vilket utgör 80 % av hushållen och berör 17,6 miljoner hushåll. För de 20 % med högre inkomster kommer skatten att tas bort i tre steg under 2021, 2022 och slutligen försvinna 2023. I genomsnitt betalar man 844 euro i Alpes-Maritime i Taxe d´habitation.

Denna förändring kommer att vara positiv för hushållens köpkraft. Vidare har man gjort flera smarta förändringar. De som arbetar övertid får ut hela beloppet utan att betala skatt eller sociala avgifter, detta gäller även för företagen. Det innebär att man kringgår den omdiskuterade 35 timmars veckan, nu har alla parter intresse av att arbeta mer.

I december 2018 kunde företagen också ge en bonus som inte var beskattningsbar, vilket många gjorde. Varken den anställde eller företaget betalade skatt och sociala avgifter på denna bonus. Man har även tagit bort en skatt för pensionärer på 3,4 % som var mycket omdiskuterad.

Nästa år är det på förslag att man skall sänka den statliga inkomstskatten med 3 % enheter, från 14% till 11%,  i en inkomstnivå som beräknas på 9 965 – 27 519 euro. Man har progressiv beskattning i olika inkomstnivåer. Det är bara ca 40 % som betalar statlig inkomstskatt och de som tillhör medelklassen är de största vinnarna.

Många av dessa reformer tvingades fram av de Gula Västarna och syftet från regeringens sida är att öka hushållens köpkraft. Det innebär nog att Frankrike kommer att ha en relativt god tillväxt 2019. Det andra frågetecknet är hur alla dessa reformer skall finansieras, man ligger strax över målet -3% som EU satt för sina medlemsländer.

Taxe Fonciere kommer ej att förändras, den blir kvar.

Sverige och Frankrike utökar samarbetet.

Den 6 och 7 juni besökte Statsminister Stefan Löfven Paris och diskuterade med President Emmanuel Macron och Premiärminister Edouard Philippe. Besöket gjordes för att uppdatera och fördjupa ländernas strategiska partnerskap för innovation, digital omvandling och gröna lösningar. När partnerskapet slöts mellan regeringscheferna i Göteborg i november 2017 enades man om att Sverige och Frankrike behöver arbeta tillsammans inom ett antal strategiska områden för att bättre möta den digitala omvandlingen och klimatomställningen.

Vi hade glädjen att få besök av Sveriges Ambassadör Veronika Wand- Danielsson på Villa Ingeborg som är Rivieraklubbens högkvarter på Franska Rivieran. Hon talade inför beslutsfattare i Cagnes sur Mer´s kommun samt svenskar som är bosatta i området. Hon delgav de närvarande på ett humoristiskt, kortfattat och informativt sätt utkomsten av mötet mellan statscheferna. Man hör att länderna arbetar mycket nära för att fördjupa samarbetet. Det var dagen innan Sveriges match mot Thailand i Nice.

Hon har tidigare berört detta samarbete och sagt att man sällan har sett sådan aktivitet från fransmännens sida för att besöka Sverige och utbyta ömsesidig information. Länderna har tagit stora steg för att öka samarbetet. Några som besökt Sverige under de senaste åren:

Bruno Le Maire Ekonomiminister, Roxana Maracineanu Idrottsminister, Fabienne Keller Senator ang. gröna transporter, Muriel Pénicaud Arbetsmarknadsminister, Elisabeth Borne Transportminister, Jean-Yves le Drian EU- och Utrikesminister, Gruppbesök i Riksdagen från Assamblée National och Sophie Cluzel Statssekreterare för handikappfrågor.

Skandinavien och speciellt Sverige har en speciell plats hos Macron. Han sneglar på de lösningar som vi genomfört och hur Norden har skapat en flexibilitet för att möta dagens utmaningar. Det gäller framförallt pensionslösningar, arbetslöshetsersättningar, sjukersättningar, samverkan mellan företag och fackföreningar etc. Det finns en bok som utgivits av journalisten Alain Lefebvre som heter Macron le Suédois. Bokens utgångspunkt är hur arbetssätt och reformer i Skandinavien inspirerat Macron. Journalisten har bott i Sverige och Finland under 15 år och arbetat för Europeiska nyhetsbyråer och för den franska ambassaderna i dessa länder.  

Syftet med det svensk-franska partnerskapet är att arbeta tillsammans för att genom innovation möta utmaningarna i övergången till ett mer hållbart välfärdssamhälle, skapa nya jobb och bevara den sociala sammanhållningen. Nu fördjupas innovationssamarbetet för de kommande två åren, bland annat kring hållbar utveckling inom AI (artificiell intelligens), 5G och för en fossilfri transportsektor genom utveckling av batterier och el-vägar. Partnerskapet med Frankrike knyter också an till gemensamma prioriteringar för en ny europeisk industripolitik där grön omställning och digitalisering är i fokus.

Som värdländer för två internationella forskningsinfrastrukturer – ESS i Sverige och ITER i Frankrike – kommer länderna att samverka för att framgångsrikt utveckla och driva dessa storskaliga anläggningar för världsledande forskning och innovativa lösningar för klimatomställningen och för en mer konkurrenskraftig industri i Europa.

Man har enats om att samarbeta runt ganska stora områden:

1. Skapa intelligenta städer för att minska utsläppen och skapa städer som är klimatneutrala år 2030

2. Samarbeta runt forskning och utveckling för miljövänlig och konkurrenskraftig batteritillverkning.

3. Samarbete mellan Sverige, Frankrike och Tyskland för att skapa elektriska vägar. Försök pågår redan mellan Arlanda och Stockholm samt utanför Göteborg. Tanken är att bilar och lastbilar skall laddas när de kör på vägen genom induktion eller med en skena. Läs mera om detta spännande projekt på nätet.

4. Skapa gemensamma forskningsprojekt inom klimatforskning.

5. Samarbeta i frågor om cybersäkerhet, artificiell intelligens, 5G säkerhet och hur man säkerställer individens säkerhet på nätet.

6. Stimulera och stödja gröna investeringar inom klimatforskning. Utarbeta system för ”gröna obligationer” som investeringsform.

7. Samverka runt rymdforskning och utbyta erfarenheter för en hållbar utveckling i rymden. Det är Esrange utanför Kiruna och den franska rymdstationen i Guyana som båda är framstående inom rymdindustrin.

8. Forskning och utveckling inom sjukvård. Utbyta erfarenhet och kunskap runt digital sjukvård, distanssjukvård och forskning och utveckling inom mikrobforskning.

9. Stöd till små och medelstora företag för att utveckla innovativa tjänster i båda länderna. Det är Vinnova och Bpifrance som skall ge stöd till dessa projekt.

10. Samarbete inom transport och hållbar energiförsörjning. Samverka runt frågor rörande snabbtåg (TGV) och ren hållbar elförsörjning genom biobränsle, vindkraft, vätgas etc.

Macron har också som mål att förändra EU som organisation och anpassa den till dagens behov. Ett led i detta är att knyta länder närmare Frankrike och skapa gemensamma projekt som också kan påverka hur EU skall utformas och vilken roll EU skall ha i världen. Det finns många frågor inom transport, arbetsrätt, demokratifrågor som behöver ändras och här har länderna gjort gemensamma uttalanden under mötet.

Ambassadören Wand-Danielsson var mycket entusiastisk över utvecklingen och att den leder till ökad ekonomisk och intellektuell utbyte mellan länderna.

För de som har idéer och projekt inom de områden som samarbetet nämner finns det säkert mycket spännande saker att göra i framtiden. Stödet finns på regeringsnivå och nu är det upp till de olika myndigheterna att knyta ihop säcken för att utbytet skall starta.

Kommer bli intressant att följa.

Vi har för många politiker – Vi har för få väljare

Rubriken är i ett nötskal det som sker hos Les Republicains (höger) efter deras katastrofala EU-val för någon vecka sedan. Partiet fick bara drygt 8 % av rösterna vilket var en enorm besvikelse. I Frankrike fortsätter den politiska världen att förändras och de gamla traditionella partierna håller på att försvinna. Les Republicains håller på att implodera och det beror på inre stridigheter och olika fraktioner som slåss om makten och glömmer bort väljarna.

En grupp om 72 borgmästare från republikanerna har skrivit på ett upprop och skall stödja presidenten (En Marche) och hans politik. Varför denna flykt?

Det är allvarligt för republikanerna, nästa val sker våren 2020 då det är kommunalval. Det är ett viktigt val då borgmästaren har en tydlig och betydelsefull roll i samhället. Frankrike har 35 000 kommuner och borgmästare. I kommunval röstar man mer på personer än på partier, men för att vinna i den andra valomgången måste man ha ett brett politiskt stöd och detta är problemet för republikanerna. Borgmästarna vill behålla jobben och behöver politiskt stöd. En borgmästare har en inkomst på 4 181 euro om staden har mellan 50 – 100 000 innevånare.  Det är både inflytande och ekonomi som styr. Borgmästaren är både statens och kommunens representant och genomför beslut som fattas av de styrande organen.

EU-valet var en framgång för Macron. Han hade nästan lika stor procentandel som i första valomgången till presidentvalet. Han engagerade sig hårt för att få en framgång i EU-valet då deras förstanamn på listan inte fick det genomslag man hoppats på.

De kommande valen är också en förberedelse för presidentvalet som avgörs 2022. Går En Marche stärkta ur kommunvalet nästa år och regionalvalet året efter kan man nog konstatera att vägen till fortsatt presidentskap för Macron ligger öppen.

Det intressanta är att de partier som haft makten under årtionden håller på att upplösas och försvinna eller åtminstone föra en mycket tynande tillvaro. Det är inte bara i Frankrike som denna utveckling är tydlig. I flera länder i EU-valet tappade de etablerade partierna makten och nya konstellationer håller på att uppstå. En tydlig markering från väljarna att man inte är nöjda med de gamla strukturerna. Ett resultat i EU parlamentet är att liberalerna och centern har tagit många stolar och vi kommer att se nya ansikten från nya partier på maktpositioner i EU. I Frankrike talar man t.o.m. om svensken Fredrick Federley (Centerpartiet) på en hög post i EU.

De andra partierna som gjorde ett bra val var De Gröna som fick 13 % av rösterna. Man har tidigare även gjort bra ifrån sig i EU-val och haft runt 10-15 % av rösterna under flera val, 1989,1999 och 2009 och 2014. Deras utmaning blir att kunna behålla detta resultat inför nästa val, de har tappat stort inför alla presidentval efter bra EU-val. En annan fråga är om man kommer att föra en vänster-, eller mittenpolitik. Kanske har miljöfrågan nu intagit en position i väljarnas medvetande som gör att de får bättre resultat i efterkommande val.

Rassemblement National (Marine Le Pen) (extremistparti) gjorde ett hyggligt val, de fick lite färre procentandelar i förhållande till förra valet, men vann över Macron vilket var deras mål. Deras problem är valsystemet. I Frankrike har man två valomgångar och om man inte får mer än 50 % av rösterna i första valomgången går de två bästa resultaten vidare till en andra valomgång med en veckas fördröjning. I det påföljande valet röstar man i allmänt inte för någon, man röstar mot den personen/parti man inte gillar. Marine Le Pen vinner i många valkretsar i första valomgången men i andra omröstningen väljer många att rösta på motståndaren och hon går därmed miste om majoriteten. På Rivieran var hon i ledningen i de flesta kommuner i första valomgången men förlorade sedan i den andra omröstningen. Undantaget är Frejus där de vann i andra valomgången. 

Ett okänt kort är Marion Maréchal Le Pen (släkt med Marine) som lämnade det politiska livet efter presidentvalet. Hon var med i samma parti som Marine Le Pen. Det sades att det eventuellt fanns en maktkamp i släkten och hon valde istället att föda barn. Hon är tillbaka och säger sig vilja starta ett parti i mitten som är likt republikanerna för att locka till sig de som lämnar republikanerna. Det kan också vara ett sätt att gå till val på olika program och sedan efter valet gå samman och styra landet i en koalition. Det är tydligt att Rassemblement inte själva kan komma till makten, de får inte stöd av något annat parti. Detta kan vara vägen framåt. Vi får se om Marion Maréchal startar partiet och vilket program hon utformar. Jag anar Steve Bannon som rådgivare och mentor. Det är Trump´s strateg som nu flyttat över till Europa och ger råd till extremhögern i Frankrike, Italien, Österrike, Holland etc.

Detta innebär att om Republikanerna upplöses och imploderar så uppstår ett mycket gynnsamt läge för Macron. Borgmästare och Senatorer som ser sin position hotad kanske väljer att ansluta sig till Macron´s En Marche. Detta stärker En Marche i sin position och vägen till omval som President för Macron ligger öppen.

Macron har placerat sitt parti En Marche som ett social-liberalt-centristiskt parti och det är därför de gamla partierna blivit ”vilse i pannkakan”. De vet varken ut eller in.

Socialisterna som hade presidentmakten bara för 3 år sedan fick i EU-valet strax över 6 %, de känns inte igen. De hittar ingen plats för sin politik.

Republikanerna fick ny ordförande Laurent Wauquiez för knappt 2 år sedan och har flyttat sig mycket tydligt till höger, men där finns redan Le Pen. Wauquiez tog även på sig en Gul Väst för att stödja rörelsen, men den åkte av efter några dagar. Republikanernas ekonomiska politik är mycket lik den som Macron genomför men Wauquiez har kritiserat varje förändring och fått väljarna mot sig. Flera personer från republikanerna sitter i dagens regering och genomför den politik som partiet står för. Wauquiez avgick för en vecka sedan och sedan dess är det ”hela havet stormar” i partiet. Hinner man få ordning på leden? Det verkar inte så. Ny ledare skall utses sex månader innan nästa val.

Slutligen fick Jean-Luc Mélenchon uppleva ett misstroende från väljarna. Han fick drygt 6 % av rösterna, vilket var en mycket stor besvikelse. Jag har i tidigare artiklar visat hur han uppfattar sig själv och sin roll i Republiken. En person som tydligen styr partiet La France Insoumise med järnhand och nu börjar avhoppen. Han är en maktspelare men har tiden även gått förbi Mélenchon?

De Gula västarna hade flera listor och de fick knappt 1 % av rösterna. Under sommaren kommer nog rörelsen att försvinna för denna gång men de kan säkert återuppstå under hösten i en eller annan form. Många stora reformer väntas genomföras och protesterna kan återuppstå.

Macron blev också mer populär efter valet, opinionssiffrorna gick upp både för Presidenten och Premiärministern. Frankrike har också blivit mer populärt att investera i för företag. Privatpersoner har redan och kommer att få ytterligare skattelättnader, man börjar se ljuset i tunneln.

Vi får återkomma till vad som händer ekonomiskt i Frankrike.

Varför krigar Frankrike i Sahel?

Sahel utgörs av ett område söder om Sahara. Det är en enorm yta som är större än EU och utgörs av fem stater, Mauritanien, Mali, Bukina Faso, Niger och Tchad. Ytan för dessa fem länder är 5 100 000 km². Det bor 67,7 miljoner innevånare på denna yta. I EU bor det 513 miljoner med en yta på 4 480 000 km². Som jämförelse har Sverige ca 447 000 km². Den gemensamma nämnaren för dessa länder som utgör Sahel är att de är före detta kolonier till Frankrike. De flesta fick självständighet från Frankrike runt 1960. Det finns med andra ord starka historiska band och dagens presidenter i de afrikanska länderna har nära kopplingar med Frankrike.

Det började 2013 med islamister som gick in i Timbuktu (Mali) och hotade att förstöra denna historiska handelsstad. Det fanns ett ovärderligt bibliotek som man hotade bränna. Frankrike skickade trupper, flygplan och drönare för att återta denna historiska stad. Det var starten och sedan dess har den islamistiska rörelsen spridit sig över Sahel.

Frankrike har 4 500 soldater engagerade i tre länder Mali, Niger och Tchad. För en månad sedan togs två turistande fransmän som gisslan i Mali. Efter någon vecka gick militären till attack och fritog dessa två personer. Det visade sig att det fanns två andra gisslan också och dessa fritogs samtidigt. Två soldater fick ge sitt liv i de strider som bröt ut. Det är en region med mycket oro och starka islamistiska kopplingar med en allt starkare närvaro av olika jihadistiska grupperingar. Några av dessa är Al-Qaida, Maghreb islamique, Boko-Haram, l´Etat islamique au Grand Sahara eller Group de soutien à l´islam för att nämna några.

Franska baser i Sahel

Frankrike lägger stora summor för att närvara i regionen. De militära operationerna kostar 700 miljoner euro per år. Man avsätter ytterligare 220 miljoner euro i utvecklingspengar. Man har redan plöjt ned 280 miljoner euro för att stödja utvecklingen i området. EU har lovat att gå in med 800 miljoner euro. De stora oroshärdarna finns i Mali och Burkina-Faso men sprider sig.

Varför denna närvaro och varför dessa ekonomiska satsningar?

Dessa länder utgör ett av de fattigaste områdena i världen. De Islamistiska grupperna utnyttjar folkets missnöje med den ekonomiska utvecklingen, arbetslöshet, fattigdom, klimatproblem och missnöje med regeringen och rättsosäkerheten. Det bidrar till att kriminella gäng utvecklas, man skapar medbograggarden, vapenhandel florerar, narkotikahandel och även människohandel.

De nuvarande regeringarna i de afrikanska länderna har svårt att upprätthålla lag och ordning och därför begär man hjälp från utländska regeringar. Frankrike vill försvara de demokratiskt valda regeringarna mot jihadisterna som vinner terräng i området.  Man vill också förhindra flyktingströmmar som tar sig genom dessa länder mot Nordafrika för att sedan försöka ta sig över medelhavet. Den sista stora anledningen är att Frankrike importerar ca en tredjedel av sitt uranbehov till kärnkraftverken från Mali. Frankrike är ett av de mest kärnkraftutbyggda länderna i världen, ca 72 % av elproduktionen kommer från kärnkraft.

Sannolikt är detta ett av de stora krisområdena i framtiden. Vinner islamisterna ytterligare terräng hotas även andra stater som Elfenbenskusten, Senegal och hela mellersta Afrika att dras in i ett detta krig.

Problemet är att de muslimska krigarna för ett gerillakrig och ytan att bevaka är enorm. De vinner terräng. Man kidnappar människor och det gäller både boende och flyktingar som tas tillfånga och som måste betala för att få sin frihet.

Det finns idag ca 25 000 soldater som skall upprätthålla lag och ordning i området stort som EU. Frankrike utbildar afrikanska soldater från Sahel länderna. Dessa samlas under namnet G5 Sahel och har en styrka på ca 5 000 soldater som får vapen och utbildning av Frankrike. EU har skickat 600 soldater till Mali. FN har ca 15 000 soldater i området, främst afrikanska soldater. Även USA har skickat 800 soldater till Niger.

Ca 5 000 människor har avlidit i strider under fem månader, november -18 och mars -19. Det är dubbelt så mycket som förra året. Nästan hälften är civila dödsoffer.

Ett krig vi inte läser mycket om. Det pratas ibland om detta krig men endast när något har inträffat, en massaker, en kidnappning eller när ett attentat sker. Risken för Frankrike är att man dras djupare in i detta gerillakrig. Fienden syns inte och de undviker sammandrabbningar. Området är enormt och 25 000 militärer är inte mycket för att bevaka ett område stort som EU.

Skall man låta detta område bli nästa Syrien eller skall man låta de muslimska krafterna få härja?

Frankrike har mycket att förlora samtidigt som man inte vill bli indraget i ett krig som man har svårt att vinna. Ni kommer nog att läsa mer om detta krig i framtiden.

Det politiska landskapet fortsätter att förändras i Frankrike

Efter helgens val till Europaparlamentet kan man dra en del slutsatser. Två partier genomlider en riktig baksmälla, Les Républicains (höger) och La France Insoumise (vänster).

Opinionsmätningarna visade att högerpartiet skulle få ca 13 % av rösterna, dagen efter valet har de fått 8,5 %, ridå! De tappade 2 miljoner röster i förhållande till valet 2014. Då skall man ha i åtanke att det var 4 miljoner fler som röstade i årets val i förhållande till 2014, valdeltagandet var 52 % + 9 % enheter 2019. Högerpolitikern Pierre Charon sa vid partiets centralmöte efter valet ”vid dagens möte, som liknade en likvaka, var den enda skillnaden att liket fortfarande pratade”. Det är en käftsmäll som heter duga mot ledaren Laurent Wauquiez som är mycket kritiserad. Tunga personer i partiet säger att han måste ta konsekvenserna av sin strategi och det dåliga valresultatet, d.v.s. avgå.

Frankrike har efter kriget styrts av högerpartier alternativt socialister. Detta förändrades med Macron som dök upp 2016 och som placerade sig i mitten som social-liberal. Han vann presidentvalet delvis p.g.a. inre stridigheter inom Les Républicains. Det spekuleras i att det var intern maktkamp i partiet som fick presidentkandidat Fillion att falla innan valet. Det är tydligt att stridigheterna kommer att fortsätta och att partiet kanske splittras ytterligare.

Varför blev valresultatet så dåligt? Wauquiez´s strategi har varit att fokusera på franska identitetsfrågor, immigrationen, hylla de kristna värderingarna och ett konservativt synsätt när det kommer till sociala frågor. Han har dessutom varit mycket kritisk till Macron´s arbete i alla frågor, fastän presidenten genomför många av de frågor som högern har i sitt valprogram. Man skall komma ihåg att premiärminister Philippe och även ekonomiminister Le Maire kommer från partiet Les Républicains. Vi får se om partiet repar sig eller om det spränger sig själva inifrån.

När det gäller La France Insoumise och dess ledare Mélenchon så gör de också ett mycket dåligt val. Han är en mycket omtalad vänsterledare och en person som inte är speciellt sympatisk. Ni kan se hur han agerar vid en husrannsakan i deras högkvarter hösten 2018. Det är poliser och åklagare som han skriker på och knuffar runt. Mélenchon är killen med glasögon, läderkavaj och vit skjorta. https://www.youtube.com/watch?v=ObgDNk2GXEk. Hans världsuppfattning är att han är ”Republiken Frankrike”. Vid presidentvalet 2017 fick han nästan 20 % av rösterna. Hans parti fanns inte vid EU valet 2014. Nu börjar kritiken att komma hur partiet styrs och demokratin i partiet. Han börjar att ifrågasättas.

Macron engagerade sig hårt i valkampanjen de sista veckorna vilket är ovanligt för en president. Han uttalade att deras målsättning var att komma före Le Pen´s parti Le Rassemblement National. Detta gick om intet då hon kom före med 1 % enhet. Hon gjorde ett sämre val i procent i förhållande till 2014, fler röstade på henne, men det var många fler som röstade vilket gjorde att procenten blev sämre. Hon fick 23,3 % 2019 mot 24,9 % 2014. Dagen efter valet tyckte hon att Macron skulle utlysa nyval och upplösa parlamentet i Frankrike. Detta efter ett EU-val!

Macron´s parti deltog inte i valet 2014 och därmed finns det inte några jämförelser. I den första valomgången till presidentvalet fick Macron 24 %, i detta EU val fick hans parti 22,4 % och 21 platser i EU parlamentet. Frankrike har totalt 74 platser i parlamentet. Därmed anses det inte vara något katastrofval även om det var en besvikelse att komma efter Le Pen.

De stora vinnarna är De Gröna, fick över 13 % och det är en stor framgång. Tydligen har Greta-effekten även spridit sig till Frankrike. Deras framgång beror på att unga människor röstat på De Gröna. Detta fanns inte heller med i opinionsmätningarna innan valet. Tydligen har dessa institut problem att förutsäga väljarnas beteenden.

Socialisterna kom över spärren och fick 6,2 %, en förnedring då de fick knappt 14 % 2014.

Även om Macron inte är populär som president så gick valet hyggligt. Man kan konstatera att det är samma tendens som vid presidentvalet, det är Macron´s parti och Le Pen´s parti som dominerar det politiska landskapet fast nu också med de gröna. Övriga partier har större eller mindre kriser i sina led.

Macron slog också fast dagen efter valet att hans inriktning i politiken ligger fast och förändringsarbetet fortsätter.

Det är tre år kvar till presidentvalet och det kan hända mycket. Nästa år är det val i kommunerna och regionerna och vi får se vad dessa val leder till! Man har majoritetsval i Frankrike. Le Pen kommer sannolikt att vinna i många kommuner i första valomgången. De två bästa resultaten går vidare till en andra valomgång och där röstar man i allmänhet inte för någon utan man röstar mot någon. Det innebär att man kommer att rösta mot Le Pen och finns En Marche (Macron) som andra parti kommer folk att välja att rösta på detta parti och inte på Le Pen. Såsom det politiska landskapet ser ut idag är det sannolikt att Macron fortsatt kommer att regera med samma styrka inför de sista årens presidentskap.

Liberté, Égalité, Fraternité – och i verkligheten?

Dessa tre värdeord infördes i det franska samhället under den första revolutionen 1789 för att bygga ett nytt samhälle. Det var en deklaration om människans rätt och medborgarskap. Det är fortsatt tre ord som står högt i retoriken i Frankrike, men hur ser det ut i verkligheten?

Égalité, är mycket viktigt. När man läser om den nya pensionsreformen är dagens pensionssystem långt ifrån likvärdigt eller jämlikt.

Fraternité, är fransmännen bra på när katastrofer inträffar. I dagliga livet när man skall förändra något i arbetslivet är det tvärstopp. Alla fördelar eller uppnådda avtal får absolut inte förändras fastän både teknik och arbetsmiljö har förändrats under åren. Om jag har det betydligt bättre än andra så skall jag absolut behålla dessa fördelar är det vanliga förhållningssättet.

Liberté, när någon eller något hotar våra uppnådda fördelar så har vi all rätt att både förstöra egendom, strejka och skapa ett elände för omgivningen. Stöket med de Gula Västarna har beräknats kosta det franska samhället minst 4 miljarder euro.

President Macron har hela tiden sagt att man måste arbeta mer och fler år. Detta har han sagt otaliga gånger. Det var en del av hans program innan valet och han säger även detta i samband med den nya pensionsreformen.

Jag har de tre värdeorden i åtanke när regeringen och Macron ger sig i kast med att förändra pensionssystemet i Frankrike. En person Jean-Paul Delevoye skall senast den 14 juli överlämna sin rapport på förslag till förändringar av nuvarande pensionssystem till premiärministern. Förslaget skall diskuteras i riksdagen under hösten. Han har diskuterat med alla parter under 15 månader och det har lett till att några fackföreningar (CGT och FO) under våren har lämnat diskussionerna. Beslutet fattas i riksdagen i början av 2020.

Man har tittat på de nordiska pensionslösningarna för att skapa ett mer hållbart och rättvisande pensionssystem och en del idéer har hämtats från dessa system.

Det skall också sägas att det är löntagarna som arbetar idag som betalar dagens pensionärer. Detta blir komplicerat när vi får en ökad livslängd. Dagens system är balanserat, inkomster och utgifter går jämnt upp. Man beräknar att 2030 kommer ett underskott uppstå på 0,3-0,5 % av BNP. Orsaken är att vi blir allt äldre.

Först måste det sägas att som vanligt är det oerhört invecklat och komplicerat hur man baserar sina beräkningar för pension. Varför skall man göra det enkelt, när man kan göra det komplicerat är det som gäller i Frankrike.

Vad gäller idag?

Det finns 42 pensionskassor med olika system och olika pensionsåldrar. Det är en djungel att förstå hur pensionen beräknas. Det kan hindra en del att börja nya yrkeskarriärer då man kanske har ett fördelaktigt pensionssystem och detta innebär att man inte väljer att ändra sin yrkesinriktning.

Det finns skillnader hur man beräknar varje pensionsgrundad period. I offentlig verksamhet är man diskriminerad i förhållande till hur man beräknar pensionsgrundande perioder i det privata

Man har rätt att gå i pension vid 62 års ålder både i privat och offentlig verksamhet. I privat kan man gå vid 58 års ålder om man började arbete vid 16 års. Började man arbeta vid 20 års ålder kan man gå vid 60 år. I det offentliga kan man gå tidigt om man har ett arbete som är särskilt utsatt. Vissa yrkesgrupper kan gå i pension vid 52 alternativt vid 57. Det gäller poliser, fångvaktare, flygledare eller sjuksköterskor. Vissa kassor har även pension vid 50 års ålder, det gäller bland annat lokförare.

Idag skall man ha arbetat i 172 kvartal för att få full pension, d.v.s. 43 år. Detta gäller för de som är födda 1973 eller senare. Sedan tillkommer alla avtal som finns för olika yrkesgrupper med avvikande regler och det finns också en mängd av undantag.

I det privata baseras pensionen på de 25 bästa åren lönemässigt. I det offentliga baseras pensionen på lönen de senaste sex månaderna. Det leder till missbruk då man får löneförhöjningar som inte är motiverade under den sista anställningstiden.

Siffrorna i ytterkanterna visar hur länge man lever i genomsnitt, för kvinnor 87,8 år och för män 83,6 år i Frankrike. I centrum visar siffrorna när man går i pension, 60,3 år för kvinnor och 60 år för män. Siffrorna på linjen är hur många år som man uppbär pension i genomsnitt.

Hur ser det då ut i jämförelse med en del andra länder? Bilden bredvid som är hämtad från en OECD jämförelse visar att fransmännen går tidigast i pension. De lever också länge och detta skapar ekonomiska problem i framtiden då vi troligen kommer att leva ännu längre. Jämförelsen är både för män och kvinnor.

Frankrike spenderar 14 % av BNP på pensioner, största utgiftsposten i budgeten, nästan mest av EU länderna. Grekland och Italien spenderar högre procentuell andel av BNP på pensioner. Pensioner kostar 314 miljarder euro för Frankrike.

Det utgår en premie när man föder barn. Ju fler barn desto fler kvartal tilldelas den pensionsgrundande perioden.  Man får sig tilldelad fler kvartal som är pensionsgrundande i det privata i förhållande till de som arbetar i det offentliga.  

Änkepension beräknas mer förmånligt i det offentliga än i det privata arbetslivet.

Detta är några av de skillnader som finns mellan det privata och det offentliga. Finns säkert en mängd ytterligare skillnader också.

Vad vill man föreslå?

Nya pensionssystemet skall starta 2025.

Man skall behålla pensionsåldern till 62 år.

Den Pensionsgrundande perioden skall beräknas på varje euro som man tjänar och som omvandlas till poäng. Dessa poäng ligger sedan till grund för den pension som utbetalas vid pensionering. Ju fler poäng desto högre pension. Alla skall ha samma system. De som inte har tillräckligt med poäng kommer att vara tvungna att arbeta längre. De som har många poäng kan gå tidigare i pension. Pensionen baseras på livsinkomsten.

Upparbetade pensioner omräknas till poäng i det nya systemet.

Poängens värde kan komma att reduceras när pensionen skall beräknas. Man kommer att ta hänsyn till hur många som är i arbete i förhållande till hur många pensionärer som finns. 

Incitamentet med extra kvartal när man föder barn kommer att bibehållas, men likställas mellan de privat- och de offentliganställda.

Pensioner beräknas idag upp med inflationen. Detta kan förändras så att man räknar upp pensionerna som baseras på löneutvecklingen för de som arbetar.

En arbetstagare som tjänar 1 000 euro i månaden hela sin yrkeskarriär under 25 år får idag ut 10 % mindre i pension än en arbetstagare som börjar med 800 euro och efter 12,5 år får påök till 1 200 euro. Båda har samma intjäning totalt men en får mindre pension. Denna ojämlikhet försvinner med det nya systemet.

Att ge sig i kast med denna reform är ett enormt projekt. Man måste säga att Macron genomför det han gick till val på även om protesterna och demonstrationerna går igång inför varje försök till förändring. Han tittar inte på opinionsmätningar han genomför det han gick till val på.

Detta är enbart förslag som läckt från diskussionerna och kan komma att förändras innan förslaget presenteras men också efter debatt i riksdagen.  

Helt säkert ser vi fram mot en orolig höst med en hel del strejker och demonstrationer.

Grand Paris

Ett enormt projekt genomförs i Paris. Tunnelbanan skall byggas ut så att den blir dubbelt så lång.

Paris hade år 1968 nästan 2,6 miljoner innevånare och 2014 har siffran sjunkit till 2,22 miljoner en minskning med ca -14 %. Prognosen för 2020 är att innevånarantalet fortsatt minskar till 2,18 miljoner. Stor Paris d.v.s. centrala Paris enligt ovan och 130 kranskommuner har en befolkning på ca 7 miljoner innevånare. Stor-Paris (utgörs av 8 olika departement) bor det ca 12 miljoner innevånare. Det är ett av de mest tätbefolkade områdena i Europa. 18 % av Frankrikes befolkning bor på 2 % av landets yta.

Politiskt har Paris borgmästare Anne Hidalgo försvårat för bilar i Paris. Hon har stängt av en del leder i centrala Paris, byggt cykelbanor, enkelriktar en del gator och allt sammantaget leder till att bilköerna är enorma. Man vet aldrig om en bilresa tar 30 minuter eller 1,5 timme. Bakgrunden är också att luften har blivit mycket sämre och vissa dagar får bara ojämna slutsiffror på nummerplåtar köra i centrala Paris just för att minska utsläppen. Man har också infört ett system med olika typer av dekaler för de som släpper ut minst och de som släpper ut mest föroreningar. De bilar som släpper ut minst har 0 och de som släpper ut mest har 5. Vilka som får köra i Paris bestäms av hur förorenad luften är i centrum, ibland får de som har 4 eller 5 inte framföra sina fordon i centrala Paris överhuvudtaget. Om de kör ändå riskerar de böter på 68 euro. Gäller dagtid mellan 08-20 måndag till fredag. Man måste ha en litet märke på bilen som visar vilken kategori bilen tillhör.

Centrala delarna blir mer kontor och mindre bostäder vilket innebär att fler behöver resa längre sträckor till jobben. Om antalet innevånare sjunker i centrala delarna så ökar befolkningen i en ring runt Paris. Idag är det svårt att åka runt Paris med kommunala transporter, många måste åka in till staden för att sedan åka ut till sina arbetsplatser.  Sedan ett par år har man startat ett enormt projekt. Man skall bygga 205 km ny tunnelbana runt hela Paris. Paris tunnelbanenät består idag av 220 km, nästan en fördubbling skall ske inom de närmaste 10 åren. En hel del av dessa linjer skall vara klara till Paris OS 2024.

Projektet beräknas kosta 35 miljarder euro enligt dagens beräkningar. När man tog beslutet 2010 var kostnaden beräknad till 19 miljarder euro. Det är ca 5 000 personer som arbetar i projekt och det kommer att öka till 15 000 personer i slutfasen.  Varje tunneltåg som både gräver och bygger tunnlarna kostar ca 20 miljoner euro och det beräknas vara 16 stycken igång samtidigt. Idag är det 4 tunneltåg som bygger och ytterligare 12 skall sättas ned i marken och börja gräva och bygga tunnlar inom en snar framtid. 68 stationer skall byggas.

Varför denna aktivitet. Man önskar minska CO2 utsläppen och fram till 2050 beräknas utsläppen minska med 27 miljoner ton CO2. Frankrike har en ganska ”ren” elproduktion, mycket kärnkraft ca 72 %, vattenkraft 12 % och förnybar energi ca 9 % (kol och olja och gas utgör ca 7 %). Frankrike är en nettoexportör av elkraft. Man exporterar 86,3 TWh och importerar 26,1 TWh. Huvuddelen av exporten går till Italien, Schweiz, Spanien och Storbritannien. 

Man räknar med att det skall skapas ca 100 000 arbetstillfällen exklusive de som byggnationen genererar. Gjorda beräkningar visar att BNP kommer att öka med 10-20 miljarder euro årligen för Frankrike. Man tror att ca 2 miljoner personer kommer att resa på dessa nybyggda linjer varje dag. Det är ca 8 miljoner människor som i framtiden kan ha nytta av dessa nya linjer. Här kan man verkligen prata om en strukturell investering som både leder till bättre miljö, fler arbetstillfällen, ökad ekonomisk aktivitet och mindre restid för de som arbetar. Det som idag tar ca 30 min med bil eller 70 minuter med kommunala transporter kommer med de nya utbyggda kommunikationerna ta 18 minuter. Exemplet är hämtat mellan två områden, Villejuif och Champigny.

I en förort, Clichy-Montfermeil, är 54 % av de under 25 år arbetslösa. Idag har de inom 45 minuter resa tillgång till ca 300 000 arbetstillfällen. När arbetet är färdigställt har de inom samma tidsrymd tillgång till 1,5 miljoner arbetstillfällen.

5 av linjerna kommer att vara helautomatiserade utan lokförare och kan framföras i 120 km/h. I Paris finns det redan linjer som är helautomatiserade (inga strejker pga. denna nyordning, mycket ovanligt). Man bygger även ihop Orly flygplats och Charles de Gaulle så att man kan åka tunnelbana mellan flygplatserna. Idag är det en del byten för att åka denna sträcka.

Skriver detta på väg till Paris med TGV från Antibes. 5,5 timmar tar det för de 1 068 km som jag tillryggalägger. Släpper ut 2,9 kg CO2 på denna resa enkel. Kostnaden är ca 120 euro.

Hade jag kört bil ensam upp till Paris hade det tagit ca 9,5 timmar för de 902 km som GPS visade. Motorvägen kostar 78 euro, bensinen ca 95 euro och jag hade släppt ut 249 kg CO2. Slitaget på bilen är ej upptagen.

Hade jag flugit hade resan tagit ca 3,5 timmar med väntan och resor från/till flygplatsen. Jag hade släppt ut 176 kg CO2 och resan hade kostat ca 350 euro.

 Text från Paris Match och källa för CO2 beräkning är SNCF och Zeromission.

Macron´s svar till Gula Västarna

För drygt två veckor sedan brann Cathedral Notre Dame vilket ledde till att Macron´s TV tal ställdes in. Torsdagen 25 april framträdde presidenten på en presskonferens inför journalister, hans första presskonferens sedan tillträdet. Han skulle nu ge svar på de åtgärder som han önskar vidta för att minska den sociala oro som spridits i Frankrike sedan november 2018. Är man nöjda? Nej.

Jag skulle vilja hävda att ingen president skulle kunna göra de Gula Västarna nöjda. Man önskar mindre skatter, höjda löner, mer sjukvård, minskad moms, mer bidrag, mer förmögenhetsbeskattning, mer folkomröstningar, bättre levnadsvillkor och höjd hastighetsbegränsning till 90 km/tim på vägarna. Svårt att möta pamfletten av krav.

Som ett led i att möta den sociala oron utlyste President Macron en stor debatt i Frankrike. Vissa riktlinjer gavs. Man skulle diskutera skatter och statliga utgifter, statens organisation och struktur, demokrati och medborgarskap samt ekologisk övergång. Debatten startade i mitten av januari och avslutades i mitten av april. Man måste imponeras av den energi och de många möten som har genomförts för att lyssna på folket. Det är nästan 3 miljoner som varit inne på hemsidan, 10 000 möten runt hela Frankrike, 27 000 olika förslag har lämnats och det hela utmynnande i ett 1 500 sidor dokument. Makron har rest runt och diskuterat med många borgmästare för att dels lägga fram sin syn men också för att lyssna på deras vardag. Ett möte höll på i 7 timmar till kl. 02 på natten. Han är idog i det han företar sig.

Såg en ganska rolig teckning i en tidning, ”folket föreslår” och ”Presidenten rår”

Har Macron blivit populärare av detta, knappast. Han ligger runt 30-35 % i opinionsundersökningar och det är ganska lågt i förhållande till tidigare presidenter. Politiken har blivit mycket mer polariserad de senaste åren och därmed är det antagligen svårare att få gehör för sina politiska åtgärder. Ca 70 % anser att han inte har givit svar på de frågeställningar som berör folket.

Hans framträdande var ganska långt, han pratade i ca 50 minuter, tanken var ca 20 minuter. Han var ganska otydlig och lämnade en hel del frågor öppna att beslutas av respektive ministerier. Det är regeringen som skall utforma alla detaljer.

Man kritiserar presidenten ofta för att vara för högtravande, han använder svåra ord, han tillrättavisar fransmännen, hänvisar till filosofer och stora författare, uppträder som om han satt på en piedestal, han tar sin roll som president på stort allvar. Han använder ofta ”en même temps”, som betyder ”på samma gång”, vilket gör att han blir otydlig då han både påtalar vad som skall göras men också vilka konsekvenser detta medför. Självklart skall han ta sin roll på allvar men det skapar en distans till den vanliga medborgaren. Man kan också lägga till att han är ung, välutbildad, arbetat professionellt med bank och har ingen politisk bakgrund. Han kom in i politiken som rådgivare till President Holland. Han är en udda fågel i det politiska livet.

Man kan ju också tro att hela denna aktivitet med den stora debatten är en förberedelse för EU valet i slutet av maj månad. I opinionsmätningar om EU valet har Macron´s parti ca 23 % mot Le Pens parti på ca 21 %. De är tydliga ledare i mätningarna trots presidentens impopulära ställning.

Vad föreslår presidenten som svar till Gula Västarna?

  • Minskad skatt för medelklassen med ca 5 miljarder euro.
  • Införa proportionell tilldelning av platser i riksdagen och senaten på ca 15-20% av samtliga tillgängliga platser.
  • Minska antalet ledamöter i Riksdagen med -173 till 404 ledamöter. Minska antalet ledamöter i Senaten med -104 till 348 ledamöter. Kommer att bli svårt i Senaten då Macron har minoritet i denna kammare.
  • Föra ned beslutfattandet till lokal nivå i större utsträckning.
  • Öppna center där medborgare kan få svar på alla sina frågor.
  • Lägga ned L`ENA som är en elitskola för de som önskar göra karriär inom statlig förvaltning. Macron har gått denna skola.
  • Inom familjepolitiken skall man kunna dra pengar direkt från personers konton som inte betalar familjeunderhåll vid skilsmässa. Berör ca 500 000 familjer. Den lagliga vägen är mycket trög, tar flera år och många struntar i att följa de beslut som fattas.
  • Pensionärer får en inflationsuppräkning av pensioner. De senaste åren har de fått några tiondels % av inflation.
  • Förmögenhetsbeskattning införs ej som var ett av många krav. Macron hävdar att han tog bort denna skatt men införde istället en förmögenhetsbeskattning på egendomar som har ett högre värde än 1,3 miljoner euro.
  • Rationalisering av den offentliga förvaltningen. Han öppnade för att inte ta bort de 120 000 anställda som han utlovade i presidentvalet.

Man kan konstatera att Macron har lyssnat på fransmännen men att han behåller sin väg för att reformera det franska samhället. Som han uttryckte det ” att leda innebär att man måste acceptera att inte vara populär. Att förändra samhället och de förslag som jag gick på val skall och måste genomföras och intensifieras.”

Han genomförde en mängd av reformer i januari, det ledde till att han gav de sämst ställda lättnader på ca 10 miljarder euro. Nu ger han ytterligare 5 miljarder. Hur det skall finansieras är inte uttalat, bara att nu är det företagen som skall betala mer skatter för att täcka den senaste utgiften. En reform som inte har talats så mycket om är att man inte behöver betala skatter och avgifter på övertidsersättning både för arbetstagare och företag. Det kommer att leda till att fransmännen arbetar mer och gynnar konsumtionen.

Han flyttar fokus från företagen som fått stora lättnader under de första 18 månaderna till skattebetalarna. Detta bör leda till ökad konsumtion och att ekonomin börjar snurra snabbare i detta fantastiska land. Man skall arbeta mer i landet är det tänkt.

I vår börjar det stora slaget om pensionsreformen. 44 olika system skall in i ett och samma, det bör bli en hel del konflikter. Några fackföreningar har redan lämnat förhandlingarna.

Det är inte lätt att leda ett land där alla har åsikter och synpunkter på allt.

Den 1 maj förväntas de Gula Västarna samla sig till en markering mot Macron´s åtgärder. Kan bli oroligt imorgon.

Cathédrale Notre-Dame – Notre Drame

Fransmännen är i chock. En av Frankrikes största symboler förstördes av en brand som startade i trätaket. En tredjedel av Katedralen Notre-Dame har förstörts av eldslågorna och två tredjedelar av det stora taket är i stort sett uppbrunnet. Katedralen håller på att upprustas och brandförsvaret säger i en första kommentar att branden troligen startade av svetsarbeten uppe bland takåsarna. En brandutredning pågår som skall fastställa brandorsaken. I början spekulerade TV stationerna både i terrorism eller att branden skulle vara anlagd men dementerades snabbt av brandmännen.

President Macron skulle hålla ett TV-tal till nationen kl. 20:00 på måndagen. Talet ställdes in med kort varsel och presidenten begav sig till olycksplatsen. Hans TV-tal var mycket omtalat då det skulle ge svar på det stora missnöje som de Gula Västarna har uppvisat och vilka åtgärder som presidenten skulle föreslå. Man förväntar sig inga ytterligare TV-tal denna vecka då Frankrike är i sorg. Presidenten talade till nationen dagen efter händelsen men pratade bara om branden och att man skall samla sig runt denna olycka och återskapa Notre-Dame inom 5 år. Det sammanfaller med OS i Paris sommaren 2024. Paris skall återigen ståta med en av de vackraste katedralerna i världen.

Många var i tårar när det uppdagades att Notre-Dame var i lågor. Det är en av de stora symbolerna i Frankrike och betyder oerhört mycket för många. En kulturpersonlighet som heter Stefan Bern var i tårar när han kommenterade branden, President Macron var mycket rörd när han kommenterade branden. En kommentator sade att det inte var en tragedi, då är döda inblandade i händelsen, det är en katastrof. Det är en mycket stark symbol för det franska folket.  

Förra veckan flyttades mängder av statyer från taken för att restaureras. Många ovärderliga föremål kunde också flyttas ut ur katedralen strax efter att branden startade. Tyvärr är det nog så att många målningar och föremål har bokstavligt talat gått upp i rök.

Katedralen påbörjades 1163 och har varit centrum för det parisiska livet genom århundraden. De Gaulle hade en tacksägelsegudstjänst när kriget var över, Napoleon kröntes i katedralen, Mitterand begravdes, Victor Hugo´s bok om ringaren i Notre-Dame utspelades i denna katedral. Den har en mycket central plats i fransmännens medvetande. Den är ett av de stora arven i fransk historia och byggnadskonst.

Det är också en av de stora turistattraktionerna i Paris, faktiskt den största. Eiffel-tornet har ca 6 miljoner besökare och Notre-Dame har mer än det dubbla. Det innebär att ca 35 000 personer besöker katedralen varje dag under året, en mindre svensk stad.

De två tornen som är kännetecknande för katedralen lyckades brandmännen isolera från branden och troligtvis verkar det som att grundstrukturen i stort sett är intakt. Nu börjar det stora arbetet att återuppbygga katedralen vilket fransmännen kommer att göra oavsett kostnaden. Insamlingarna har redan startat och sociala media spelar här en avgörande roll.

Tre personer, Bernard Arnault som är huvudägare i LVMH skänker 200 miljoner euro, Francois Pinault som är huvudägare i Luxe Kering skänker1 00 miljoner euro och Bettencourt stor ägare i L´Oréal skänker 200 miljoner euro till återuppbyggnaden. Detta dagen efter den olycksaliga branden.

Det är en stor sorg och vi har svårt att sätta oss in i det kulturella värdet som denna katedral har för fransmännen.

I veckan gick regeringen ut och sade att alla som donerar pengar till återuppbyggnaden får skattereduktion om 75 % på belopp under 1 000 euro, ovan denna summa får man göra 66 % i avdrag. Företag som lämnar bidrag får göra skatteavdrag med 60 % på lämnat belopp.

Naturligtvis startade en polemik direkt i sociala media och på alla TV stationer. Man skall beskatta de rika. Varför ger de inte pengar till uteliggare och fattiga? Det är lätt att ge pengar när staten ger skattesubventioner, etc, etc. Som vanligt i Frankrike är viljorna och synpunkterna över hela kartan, alla har synpunkter. Pinault och Arnaud var snabbt ute och sade att de inte kommer att söka skatteavdraget för sin gåva.

Redan efter 5 dagar är gåvorna uppe i 800 miljoner euro från privatpersoner och företag.

Franska staten har givit fyra organisationer att hantera gåvor till återuppbyggnaden. Dessa är : le Centre des Monuments Nationaux, la Fondation Notre-Dame, la Fondation du Patrimoine et la Fondation de France. Det är tyvärr många falska sidor på nätet, så se upp med vilka ni ger gåvor till om ni önskar lämna ett bidrag. Här har ni länken till de officiella organisationerna; https://www.gouvernement.fr/rebatirnotredame

Fransmännen har kyrkor, men enligt deras synsätt har vi i Sverige inte kyrkor, vi har tempel. När vi säger kyrka ”eglise” rättar dom ofta oss och säger i nästa mening ”temple”. Troligen därför att vi är avfällingar i vår protestantiska tro!