Macron kämpar på.

Det går tungt för Macron. Han tog semester 4 dagar över allhelgonahelgen och det blev ett ramaskri i Frankrike. På alla kanaler pratar man om att han är trött, gått ned i vikt och att han ser glåmig ut i ansiktet. Är det inte lite konstigt? Karln kan behöva komma från jobbet ibland, men det tycker inte media.

Macron har sedan han tillträdde hållit journalister på armslängds avstånd och man hör mycket kritik mot hans hållning till media. Han har fått journalisterna mot sig och det märks i media.

Han har genomfört många reformer och flera är på väg. Han håller sig till det han lovade i valet, landet skall reformeras. Han har ytterligare knappt fyra år på sig och han har majoritet i parlamentet för att fortsätta reformarbetet. Dessutom är oppositionen mycket splittrad.

Fransmännen är mer och mer missnöjda med Macron som president. Det är numera bara drygt 25-30 % som tycker att han gör ett bra arbete. Han börjar bli lika impopulär som Holland var efter sitt första år.

Varför fungerar det inte? Det är nog flera olika anledningar. Arbetslösheten minskar inte trots att företagen vill anställa. Det finns en missmatch mellan de som söker och deras utbildningsnivå och de arbetstillfällen som skapas.

Fransmännen upplever inte att deras köpkraft har förbättrats, trots att statistik säger det motsatta. Det var någon som sa: man skall inte röka, man skall inte köra bil, man skall inte värma fastigheten, man skall äga sin fastighet men inte tjäna för mycket, då har man en förbättrad köpkraft.

Några strategiska misstag har nog också begåtts! Man sänker Taxe d´Habitation under tre år, men skatterna har ökat i år på cigaretter, bensin, gas och el. Allt går upp kraftigt men skatterna går inte lika fort ned, därav upplevelsen att man har mindre pengar i slutet av månaden.

En av de stora reformerna som utlovades var Taxe d`habitation som skulle tas bort. Det är också beslutat men istället för att ta bort den direkt, blev det en succesiv minskning under tre år, för att försvinna helt 2020. Sedan blev den kvar för alla fritidshus och om man tjänar mer än 43 000 euros om året i hushållet. Till detta kom information att 20 % av kommunerna hade höjt andra avgifter vilket gjorde att genomslaget av minskningen inte slog igenom. Hushållen betalar denna skatt en gång om året i oktober, men alla andra skattehöjningar kommer direkt.

Pensionärerna har fått göra stora uppoffringar, 70 % röstade på Macron och många vänder sig nu mot presidenten. De fick ökad avgift (skatt) på 1,7 % under 2018. För 2019 har man beslutat att pensionen inte skall index uppräknas i nivå med inflationen. De är förlorare även nästa år. Det är en stor grupp, ca 14 miljoner, som är arga.

Man ser kostnadsökningar när man tankar bilen, när man köper cigaretter (+12%), när man betalar elräkningen och när gasen (+20%) skall betalas. Många fastigheter har uppvärmning med brännolja och gas i Frankrike och oljan har gått upp 16 % i år. Diesel har ökat 20 %, bensin har ökat 14 % sedan årsskiftet.

Miljöskatten som man protesterar mot beslutades 2015 av Holland och hans regering. Den infördes för att minska koldioxidutsläpp och förbättra miljön. Skatten kommer fortsätta att öka från den 1 januari 2019. Det gäller för de flesta skatterna.

När man jämför bensin och diesel priserna i Europa så ser man att det inte är någon större skillnad. Dessa ligger på i stort samma nivå i några utvalda länder, se graf från Statista.

chartoftheday_15993_prix_carburants_europe_n

Att reformera det franska samhället är inte enkelt. Det är mycket komplicerat, det är ett favorituttryck; c’est compliqué! Alla system är lappade och lagade under många årtionden, man har byggt på och byggt på och justerat, så att det blivit mycket komplicerat. Det gör det mycket svårt att bygga nya system och förändra. Jag hörde någon som sa om det franska systemet: ”varför göra det enkelt, när man kan göra det komplicerat”.

Bara att man sänkte hastigheten från 90 till 80 km/tim på de nationella vägarna skapade ett ramaskri och alla var upprörda. Fransmännen är fortfarande upprörda över detta beslut som implementerades i somras. På den nivån är det.

Det finns 14 miljoner pensionärer, 12 miljoner rökare och 40 miljoner bilar i Frankrike och om alla dessa är missnöjda så förstår man bättre Macron’s nuvarande popularitet.

De som har ett arbete har fått avgiftslättnader (skatt) redan den 1 januari 2018 och nu i november kommer ytterligare en lättnad. Har man inte för höga inkomster och äger sin fastighet så blir det en rejäl avgiftsminskning (skatt).

Vi får se hur mycket det kommer att påverka köpkraften.

Macron eftersträvar inte att bli omtyckt och omvald. Han drivs nog av en uppriktig önskan om att reformera och förändra Frankrike för att möta framtidens utmaningar. Jag tror inte att han som många andra politiker är rädd för valet 2022, blir han omvald och fransmännen är nöjda är det väl bra. Blir han inte omvald så finns det många andra spännande uppgifter för honom att ägna sig åt. Reformarbetet fortsätter.

En uppmaning till er, kör inte bil den 17 november. Det kommer att vara stora protester på alla vägar och man kommer blockera det franska vägnätet i protest mot bensin/diesel priset. Man kräver att skatten på drivmedel skall sänkas. Kaos utlovas denna dag.

Denna protest kan komma att utveckla sig till den första riktiga prövningen för Macron. Över 500 aktioner är planerade till den 17 november, dessa kommer att växa ytterligare. 750 000 personer har undertecknat en protestlista idag. Protesterna utvecklas ur det franska folkdjupet och det kan bli ganska omfattande och stökigt under hösten.

Nästa stora reform är pensionerna. Man har 42 olika system som skall kokas ned till ett enda system. Alla skall ha lika rättigheter. Blir en spännande vinter här i Frankrike.

Hur försörjer sig en f.d. president i Frankrike?

När Frankrikes president avgår, hur ser livet ut för t.ex. Holland? Ganska bekvämt och utan bekymmer skulle man nog kunna säga.

Det finns idag fyra levande f.d. presidenter, Valéry Giscard d´Estaing (VGE), Jaques Chirac, Nicolas Sarkozy och Francois Holland. Franska staten utbetalar i direkta kostnader ca 10,3 miljoner Euro årligen för dessa fyra. VGE kostar 3,9 miljoner Euros, Chirac 2,4 miljoner Euros och Sarkozy 2,4 miljoner Euros. Holland se nedan. I dessa siffror ingår ej ersättningar för olika uppdrag som de har, t.ex. VGE som har ett uppdrag i Författningsrådet (Conseil Constitutionnel). Både Chirac och Sarkozy har suttit i detta råd, men avsagt sig uppdraget. De fick/får 14 000 Euro brutto i månaden för detta uppdrag.

För Holland har man i artiklar redogjort i detalj vad hans förmåner och pensioner uppgår till. Han får ca 15 000 Euro i månaden netto i pension. Som f.d. president får han 5 164 Euros netto i månaden (livsvarigt), som f.d. parlamentariker får han 6 208 Euros (livsvarigt), och från en tredje källa Riksrevisionsverket (Cour du Compte) får han 3 473 Euros. Han har också möjlighet som f.d. president att ingå i Författningsrådet, men det har han avstått ifrån. Till detta kommer andra pensionsinkomster som han har upparbetat genom åren.

Som f.d. president har man också några andra förmåner; tjänstebil med två chaufförer, två livvakter, kontor fullt möblerat och utrustat mitt i Paris med 7 anställda. Man flyger med Air France i 1:a klass och åker tåg gratis under fem år. Efter fem år minskar antalet anställda till 3 st och förmånerna på Air France och SNCF upphör.

Alla tidigare presidenter håller också föredrag där de debiterar stora belopp.

Skulle Macron inte bli omvald vid nästa presidentval uppbär han vid 44 års ålder rätt till pension.  Om han då skulle välja att maximera sin pension skulle han få 5 164 Euros netto som f.d. president, 14 000 Euros brutto som deltagare i Författningsrådet och från Riksrevisionsverket 3 473 Euros, en bekväm pensionering, eller hur!

I Sverige får en f.d. statsminister 172 000 SEK per månad i pension, det första året.  Har han/hon suttit i 6 år utgår 85 % av ovan angivet grundbelopp och har man suttit i 12 år får man 100 %. Det finns väl ingen som sitter i tolv år numera? Dessutom sker av avräkning om man uppbär andra inkomster.

 

 

 

 

Mélenchon, Dr Jekyll och Mr Hyde?

Ledaren för France Insoumise (FI), Jean-Luc Mélenchon har hamnat i riktigt blåsväder. 76 % av fransmännen tycker att han har gått för långt. Han är en populist som finns ganska långt ut på vänsterkanten. Han är också Parlamentsledamot.

Bakgrunden är två förundersökningar pågår mot hans organisation. De beskylls för att ha anställt personer i Bryssel, som betalas av EU, men som arbetar för France Insoumise i Frankrike. Den andra förundersökningen gäller att hans organisation har berikat närstående personer som fakturerat för höga ersättningar under presidentkampanjen 2017. Staten har betalat för dessa prestationer.

I förra veckan gjordes husrannsakan hemma hos Mélenchon, på organisations högkvarter samt hos 8-9 andra närstående personer. Tillslaget skedde kl 7 på morgonen och Mélenchon filmade genomsökning av lägenheten och lade ut det på Facebook. Den som öppnade dörren för polisen hemma hos Mélenchon vid husrannsakan var en viss Sophia Chikirou.

Det gick riktigt snett när Mélenchon och hans vänner kom till sitt högkvarter, där husrannsakan fortsatt pågick. Polisen hade låst entrédörren, 7-8 parlamentsledamöter från FI försökte bryta upp dörren för att störa husrannsakan. Se på följande länk hur det går till i Frankrike när man vill störa en husrannsakan; https://www.youtube.com/watch?v=ObgDNk2GXEk. Filmen är hämtad från Youtube.com. och är från Euronews.

Mélenchon är mannen i läderkavaj och glasögon, som skriker mest hela tiden. Han är grundaren och ledaren för partiet. Det är han som skriker vem har givit er dessa order, rör mig inte, det är jag som är parlamentariker, det är jag som är republiken, det är jag som kommer att få sista ordet. I ett annat sammanhang skrek han, jag är intellektuell.

I slutet av filmen knuffar han på åklagaren som är närvarande, han hotar polisen. De som har det röda, vita, blå bandet är alla parlamentariker för FI och sitter i landets högst beslutande organ. Husrannsakan avbröts pga. den hotfulla stämningen. En förundersökning har inletts och vi får se om man vågar åtala Mélenchon. Han har kanske har gått för långt denna gång? Som parlamentariker har han immunitet, men inte för brottsliga handlingar.

Den andra affären är en närstående som anses ha fakturerat stora belopp för sina tjänster och att Mélenchon har låtit henne göra detta för att berika sig. Det är ovan nämnda Chikirou och hennes bolag Médiascop som anses har berikat sig på skattebetalarnas bekostnad. Tidningarna hävdar att de två har en intim relation som Mélenchon nu dementerar. Hon var ansvarig för FI´s kommunikation under presidentvalet 2017 och har fakturerat 1,2 miljoner Euro för sina tjänster. Många uppgifter tyder på att faktureringen varit generös och timersättningen har legat mycket högre än normalt. Det är en brottslig handling om det kan bevisas.

I Frankrike finns inte begreppet att ”göra en pudel”.FI anser att de är offer för ett politiskt spel och att Macron, åklagare, polis har gått samman för att sabotera deras organisation. Normalt i Sverige brukar politiker göra en pudel strax efter den kritiserade händelsen. Här fortsätter Mélenchon att anklaga alla. Han anser sig vara utsatt för en komplott. Det är han som har rätt, alla andra har fel.

Mélenchon har svårt att behålla sitt lugn, det är ett otal gångar som han fått utbrott och skriker åt allt och alla. Han förlöjligade en journalist från södra Frankrike för att hon hade en kraftig dialekt, han låtsades inte förstå frågan och gjorde bort henne. Frågan är om inte han gjorde bort sig själv. Han sitter i parlamentet, vald i ett distrikt från Marseille där de verkligen har en stark dialekt.

Han fick ca 20 % av rösterna i första valomgången vid presidentvalet 2017. En förklaring till hans framgångar är kanske att socialisterna totalhavererade med bara 6 % röstandel. Folk valde France Insoumise då de inte fanns något annat parti på vänsterkanten som folket kunde sympatisera med.

Mélenchon hävdar att denna husrannsakan är unik. Jag skulle nog säga att det är vardagsmat i Frankrike. De senaste presidenterna, förutom Holland, har haft besök av polisen som genomfört husrannsakan. Både president Nicolas Sarkozy och president Jaques Chirac och även presidentkandidaten Francois Fillion har haft polisbesök som utfört husrannsakan.

En rolig detalj är att Mélenchon som är långt ut på vänsterkanten var den rikaste av alla presidentkandidater. Inför valet 2017 fick alla redovisa sina tillgångar, Mélenchon hade nettotillgångar på nästan 1 miljon Euro. Macron måste anses som den fattiga kusinen från landet med bara 90 000 Euro. Samtliga deklarationer genomlystes av en organisation som heter Haute Autorité pour la Transparence de la Vie Publique (HATVP). Detta är en organisation som bl.a. har till uppgift att kontrollera alla politikers tillgångar.

 

Finns ö i franska språket?

Ett par gånger det senaste åren har jag sett ö i det franska skrivna språket. Det är inte ofta men då och då kommer ordet malström i artiklar. Är det ett svenskt låneord?

Jag har ett minne av mormor i Hällaström som sade att jag var tvungen att se upp för malströmmen när jag badade intill forsen i Ångermanälven. Vad hon avsåg var att det fanns virvlar som var farliga och att jag kunde dras ned av dessa. Det är exakt samma betydelse här i Frankrike. Ofta har det varit i något politiskt sammanhang som jag sett ordet där man beskriver en negativ utveckling och att man dras nedåt av dessa krafter.

Är det någon som vet hur det har hamnat i franska språket?

Ett annat ord som man hittar i franska språket är ”Smörgåsbord” som vi svenskar känner väl till. Om jag minns rätt var det Tore Wretman som tog företeelsen ut i världen och gjorde den populär utanför Sveriges gränser.

Det tredje exporterade ordet är ”Ombudsman”.  Var mycket populärt för 10-15 år sedan men man hittar det även idag i texter här i Frankrike.

Ett ord som saknas i franska språket är ledarskap. Jag har frågat fransmän men de använder ordet leadership som är ett engelskt ord. Det frapperande är att man inte har hittat ett franskt ord för detta. Fransmän brukar vara snabba på att finna lösningar för att slippa ha utländska ord i språket. Eller kan det vara så att man inte har förstått vad leadership innebär? Här är det fortfarande auktoritärt styre och man är inte speciellt intresserade av ledarskap. Frågan finns inte, du är chefen, du bestämmer. I unga företag ser det förmodligen lite annorlunda ut och snart kommer språkpolisen och hittar på ett franskt ord för ledarskap.

Min fråga blir till er, har ni andra exporterade ord från svenskan till det franska språket?

Är det bara halva befolkningen i Frankrike som betalar inkomstskatt?

I media hör man hela tiden att 47 % av arbetstagarna ej betalar inkomstskatt. En del säger att Frankrike måste förändra så att alla börjar betala inkomstskatt.

När man uttalar sig på detta sätt måste man försöka förstå vad som döljer sig bakom siffrorna. Ja, det är sant att halva befolkningen inte betalar inkomstskatt, men alla arbetstagare betalar en mängd av avgifter. Ett lönebesked består av intäkter och sedan en mängd av linjer med avgifter, på de lönebesked jag tittade på så var det 7 avgiftslinjer. Som allt annat i Frankrike är det ganska komplicerat att förstå och enligt undersökningar så är det få fransmän som kan redogöra vad de olika avgifterna avser.

Jag reste med två fransmän för någon vecka sedan och vi diskuterade skatter i Sverige och Frankrike, en av personerna hävdade att de avgifter som alla betalar inte är skatter. Han ansåg att det var avgifter för specifika åtaganden som staten hade gjort till varje anställd så det var ingen skatt! I vår begreppsvärld är det skatter. Man har svårt för att höja skatter i Frankrike, det är ett diffust samlingsbegrepp, och det är inte tydligt vad pengarna skall användas till. Därför har man skapat dessa avgifter som går till de specifika åtaganden som samhället ska stå för. På detta sätt är det inte en skatt, det är en avgift. Så har man trollat bort höjda skatter.

I Frankrike redovisar man den totala kostnaden för att ha en anställd, d.v.s. med arbetsgivaravgifter. Man kallar detta Superbrut. Sedan redovisar man som i Sverige bruttolönen, därefter alla avdrag för de olika avgifterna. Slutligen redovisas vad man får ut i netto.

På ett lönebesked som jag tagit del av var inkomsten 3 075 Euro. Därefter dras det bort olika avgifter, 675 Euro, d.v.s. 22 %. På det sättet vi resonerar skulle vi säga att personen betalar 22 % i skatt. På lönebeskedet framgår det även hur mycket arbetsgivaren betalar i olika sociala avgifter, 1 236 Euro, d.v.s. 40 % skall läggas på bruttolönen som företaget betalar till staten. Även för en som har halva lönen är det samma procentuella förhållande. Sverige borde ta efter och redovisa vad arbetsgivaren betalar i sociala avgifter på lönebeskedet.

Vilka är avgifterna som arbetstagaren betalar av sin lön; Tilläggsförsäkringar för invaliditet och dödsfall, sociala avgifter CSG (Contribution Sociale Généralisée) och CRDS (Contribution au Remboursement de la Dette Sociale) samt arbetslöshetsförsäkring

Alla de avgifter som arbetstagaren betalar debiteras även arbetsgivaren, dessutom tillkommer några ytterligare avgifter. Dessa är; andra sociala avgifter, arbetsolyckor på arbetsplatsen, familjeavgifter med mera.

Företagaren har andra avgifter som tillkommer. De ovan redovisade avgifterna är inte hela kostnaden som företaget skall betala för arbetstagaren.

För att få jämförelse mellan olika system så kan man konstatera att vi kallar saker lite olika men skatt betalar alla som arbetar. Här heter det avgifter, i Sverige har vi ett avdrag som heter skatter, men resultatet blir detsamma. Alla betalar till staten.

I Frankrike har många avtal 13 månadslöner samt ålderstillägg efter ett visst antal års anställning.

I vilka länder är man mest språkkunniga?

flest sprakI en studie från Eurstat 2016* konstaterar man att Sverige är i topp när det gäller att tala utländska språk. De sämsta är naturligtvis engelsmännen. De har ju ett världsspråk och behöver inte något annat språk. Fransmännen tror att de har ett världsspråk, det är ju diplomatins språk, men i världen är det engelska som gäller.  Fransmännen är mycket noggranna med att man skall prata franska i internationella sammanhang. President Macron besökte Tyskland för ca ett år sedan och pratade engelska i sitt föredrag. Det blev ett ramaskri i hemlandet. Debatten gick hög, Macron respekterade inte det franska språket, en fransk president pratar franska vid statsbesök, punkt. I veckan var det invigning av Ryder Cup utanför Paris. Alla pratar engelska vid invigningen, förutom Valérie Pécresse som är President i regionen. Hon pratar franska. De tjugo tusen närvarande samt miljontals tv tittare förstår inget av hennes tal. Här är formen viktigare än att nå ut med något budskap.

Varför är fransmännen så dåliga? Den främsta anledningen är att man dubbar alla utländska filmer på TV och biografer. Man hör nästan aldrig det engelska språket.

Det är nog så att lärarna formar barnen med sin engelska, vilket inte alltid blir korrekt. En dotter till nära vänner kom hem från skolan och var ledsen. Hon hade protesterat när fröken hade sagt att det heter ”orse” (häst), flickan påtalade att det heter ”horse” vilket gjorde läraren irriterad och flickan fick sig en utskällning.

Fransmännen har en förmåga att ta bort h där det skall vara ett h, t.ex. horse. Naturligtvis blir det då orse när man inte använder h. De sätter även dit h där det inte skall vara, t.ex. (h)´I am. Varför man gör det har vi inte kunnat lista ut, men vanligt är det. Det gör också att det ibland är svårt att förstå deras engelska.

Även i internationella företag blir man förvånad att högre tjänstemän har svårt för att prata engelska. De har någon på avdelningen som kan översätta och vara intermediär.

Det blir bättre och bättre även i Frankrike, fler talar engelska och ungdomar leder utvecklingen.

* Dokumentet hämtat från Statista nyhetsbrev

Vilka regler gäller för alkohol och bilkörning i Frankrike?

Som grundregel skall man inte köra bil vid alkoholkonsumtion. Men vad gäller om man tar ett glas?

I Frankrike får man ha 0,5 promille i blodet och vid kontroll via utandningsluften gäller 0,25 mg per liter luft. I Sverige är det 0,2 promille i blodet. Frankrike införde 2015 en regel för de som nyligen tagit körkort. Här gäller 0,2 promille alkohol i blodet och hälften i utandningsluften.

Straffet för att köra ”lätt” berusad (0,5-0,8 promille) är böter från 90 till 750 Euro maximalt samt 6 poängs avdrag från poängpotten.

Vid kraftigare berusning (mer än 0,8 promille) dras körkortet på plats och kan bli indraget upp till ett år. Tidigare var maxstraffet 6 månader. Även här dras 6 poäng. Bilen kan också beslagtas till dess att boten har erlagts.

Från 2019 kommer det att finnas en nya möjlighet att behålla sitt körkort vid mer än 0,8 promille i blodet. Man kan på egen bekostnad installera ett alkolås i bilen. Det är för personer som är beroende av bilen i arbetet och riskerar att förlora arbetet om de ej kan framföra fordon. Installationskostnaden uppgår till 1 000 – 2 000 Euro.

I Frankrike har man i 12 poäng som man disponerar på sitt körkort. Vid varje ”brott” dras ett antal poäng och kommer man ner mot 6 poäng bör man gå en teoretisk utbildning. Efter genomgången kurs återfår man 4 poäng. Kursen är på två dagar och kostar ca 163-225 Euro. Eftersom många tappar poäng är det i amfiteaterstorlek som dessa kurser hålls. Man kan gå en sådan kurs en gång per år. Om man kör felfritt i tre år är man tillbaka på 12 poäng. Om man skulle få 0 poäng dras körkortet in.

Numera kan man bli bötfälld via kameraövervakning. Om man kör över heldragen linje, felparkerar eller bryter mot någon trafikregel kommer boten per post med information om hur många poäng som dragits.

Läste i Nice-Matin i sommar om en dam som stannade bilen vid en polispatrull och sade att hon mådde dåligt och inte hittade vägen hem. Hon hade 3 promille i blodet och var stupfull. Bilen beslagtogs och i rättegången försvarade hon sig med att mannen hade lämnat henne. Man får se upp med alla i trafiken!

Slipper alla betala Taxe D´Habitation 2018?

Taxe D´HabitationAlla kommer inte att slippa denna skatt och den kan till och med komma att höjas för många!

Enligt ett vallöfte från Macron kommer 80 % av alla hushåll i Frankrike att slippa betala denna skatt.

Vilka är det som inte kommer att få denna skattesänkning? Det är hushåll med höga inkomster, (vad som är hög, kan man ha synpunkter på) och de som har lägenhet/hus som semesterbostad.

Reformen innebär att skatten räknas ned med 30 % under 2018. 2019 räknas den ned med ytterligare 65 % för att upphöra för 80 % av alla hushåll under 2020.

För att få denna skattelättnad får ett par inte ha högre årsintäkter än 43 000 Euro. Mellan 43 000 – 45 000 Euro minskas skattelättnaden i steg för att upphöra ovanför 45 000 Euro. Ovanför denna årsinkomst kommer man att fortsätta betala full Taxe D´Habitation.

Skatten inbringade 21,9 milliarder Euro 2016 och det är inte helt klart hur skattesänkningen skall finansieras. Huvuddelen av pengarna kommer att försvinna ur budgeten först 2019. Blir det då andra skattehöjningar?

Taxe D´Habitation är en del av regionens/lokala myndigheternas budget. Pengarna används till finansiering av skola, sociala tjänster, idrotts- och kulturfaciliteter, vägar, miljö etc.

På denna avi finns även TV avgiften som inte omfattas av ovan angivna reform.

Kommunerna har fått ett större utrymme att öka avgifterna för Taxe D´Habitation. Detta gäller i vissa regioner som har underskott av bostäder. Ökningen kan bli kännbar redan i år.

Skatten kommer att skickas ut i slutet av september, alternativt i oktober för att betalning skall ske 3 veckor senare. Håll ögonen öppna på er skattehemsida.

På denna hemsida kan ni simulera om ni kommer att få fortsätta betala skatten. https://www.impots.gouv.fr/portail/80-des-foyers-beneficieront-dune-suppression-de-leur-taxe-dhabitation-sur-leur-residence-principale

PS

Flera fackföreningar har utlyst en generalstrejk i hela Frankrike den 9 oktober, ni kan hålla er uppdaterad på denna sida, http://www.cestlagreve.fr/greve/generale-nationale-9-octobre-2018/

 

Är skolan gratis i Frankrike?

I veckan började 12 miljoner barn skolan i Frankrike. Skolan är ganska annorlunda i förhållande till Sverige. Som på så många andra områden är skolan centralstyrd i Frankrike.  Läroplaner, tillsättande av lärare, var du skall gå i skolan, detaljplanering av lektioner bestäms av Skolmyndigheten. Barnen lär sig samma saker under samma vecka i Frankrike. Detta underlättar naturligtvis när man behöver flytta i landet. Barnen kan fortsätta studierna utan att missa någonting i utbildningen. I Sverige är läroplanerna centralstyrda men det är den enskilda skolan som ansvarar för detaljplaneringen av hur/när kunskaperna skall inhämtas under läsåret. Målet i Sverige är att alla skall ha inhämtat samma kunskaper när läsåret är slut.

I Sverige konkurrerar skolorna om lärarna och det innebär att lönerna kan varierar beroende på i vilken stad du arbetar och på vilken skola. En släkting som utbildat sig till förskollärare fick bud från 22 000 kr per månad till 30 000 kr per månad för samma arbete eftersom skolan sätter lönen.

Staten i Frankrike ansvarar för tillsättning av lärare och vikarier, lönesättning samt instruktioner vad som skall läras ut och när. Man har få böcker, det mesta är stenciler och på svarta tavlan. I Sverige förbereder lärarna läsåret i ca 2 veckor, i Frankrike kommer lärarna dagen innan.

Skolan är gratis i Frankrike. Däremot betalar familjerna för mat, skrivmaterial och läroböcker om de slarvas bort. Familjerna har långa listor på vad som skall inhandlas. Kostnaden beräknas till ca 300-400 Euro per läsår per barn för skolmaterialet. För de med låga inkomster får man bidrag med ca 370 Euro per barn. För att komma i åtnjutande av denna förmån får man inte ha en årsinkomst högre än 24 500 Euro per familj för ett barn. Gränsen för två barn går vid 30 000 Euro och för tre barn är det 36 000 Euro.

I matbespisningen får man förrätt, varmrätt och även en dessert eller ost. I Frankrike är maten viktig även i skolan. För detta betalar familjerna från 0,13 Euro till 7 Euro per måltid beroende på familjens inkomst. Det innebär att familjerna betalar ca från 21 Euro till 1 100 Euro per barn och läsår.

Eleverna har långa lov, de är alla på två veckor i stort sett, höstlov, jullov, sportlov, påsklov. Sommarlovet är ungefär lika långt som i Sverige. I Frankrike har onsdagen alltid varit en ledig dag för barnen, detta har förändrats under senare år. Numera kan kommunerna bestämma om onsdagen skall vara ledig eller skolpliktig. Om onsdagen är ledig går barnen i skolan på lördag förmiddag.

Macron har infört att antalet elever i lågstadiet (6-8 år)skall halveras per klass, maximalt 12 stycken. Detta genomförs i speciellt utsatta områden för att öka kunskapsnivån. Detta innebär att 12 000 lärare måste anställas. Man behöver också dubbelt så många klassrum.

En annan reform som träder i kraft 2019 är att skolan blir obligatorisk från 3 års ålder, idag är den från 6 års ålder.

 

Skattefrihet i Frankrike för 2018, kan det vara sant?

Ja, det är sant för privatpersoner. Ingen inkomstskatt skall betalas för 2018, det blir ett skattefritt år! Informationskampanj pågår i media om reformen. Men blir det av! Presidenten sade i veckan och att han ville försäkra sig att det går att genomföra utan att fransmännen drabbas av administrativa problem. Nu spekuleras det att reformen skjuts upp.

Från första januari 2019 skall man införa att skatt dras vid källan, som i de flesta länder. Idag betalar man skatt i Frankrike året efter. Man deklarerar i maj året efter inkomståret och därefter betalar man in skatt på det man har tjänat. Staten får vänta på inkomsten ganska länge.

Konsekvensen av reformen är att man inte behöver betala skatt för 2018, men man börjar betala skatt i januari 2019 på lönen som utbetalas. Om man hade betalat även för 2018 skulle det ha blivit dubbel beskattning.

I Frankrike sambeskattas man och den gemensamma inkomsten ligger till grund för den skatt som man skall betala. I huvudsak kommer den skatt som dras 2019 baseras på vad man betalat i skatt för året 2017.

Nästa år skall arbetsgivare dra skatt vid källan, d.v.s. innan lönen betalas ut till löntagaren. Arbetsgivarna protestera och tycker att det kommer att kosta stora pengar för företagen att administrera. Löntagarna är oroliga för att exponera sin ekonomiska situation till arbetsgivaren.   Fransmännen är inte så pigga på att visa sina tillgångar och hur mycket skatt man skall betala till staten. Man kommer för nära den personliga integriteten. Taxeringskalendern finns inte på kartan i Frankrike.

En orsak till att det dröjt så länge innan denna skattereform; det franska skattesystemet är mycket komplicerat, super komplicerat. För att räkna ut sin skatt finns det en mängd olika parametrar som man skall ta hänsyn till. Jag har aldrig lyckats räkna ut vad man skall betala. Jag har deklarerat och fått veta vad som skall betalas in.

Presidentens oro är att det kommer att uppstå en mängd av buggar i informationssystemet. Man spekulerar också att det kan få negativa konsekvenser för konsumtionen. Från januari kommer skatten att dras på lönebeskedet direkt och därmed får man mindre pengar utbetalt, psykologiskt kan löntagarna känna sig ”fattigare”. Låter konstigt men diskussionen går het. En annan orsak kan också vara att det kommer många stora reformer under hösten, bl.a. pensionssystemet. Makron kanske vill undvika att få en debatt om hur dåligt datasystemen fungerar när man är uppe i mycket viktigare reformer. Man gjorde om systemet för registrering av bilar i vintras och det blev en katastrof. Systemet fungerar inte tillfredsställande och man har en back-log på ca 100-150 000 oregistrerade bilar.

Jag har i dag fått information vad man kommer att dra i skatt i januari 2019, vilket beräknas på mina inkomster 2017. Som pensionär från Sverige är skattetrycket behagligt, t.o.m. fördelaktigt ur svensk skattesynpunkt. Införs inte skattereformen i januari är det troligt att det genomförs nästa år.