På tisdagen höll premiärminister sitt linjetal i parlamentet. Han går på slak lina för att han skall kunna behålla makten och få majoritet i parlamentet. Efter hans linjetal påkallade LFI (Mélenchon), kommunisterna och de Gröna en misstroendevotering.  Premiärminister Bayrou har lyckats övertala socialisterna att inte rösta för misstroendeförklaringen. RN (Le Pen) hade redan tidigare sagt att de inte kommer att rösta för denna misstroendeförklaring. Därför klarade han det första hindret. Nästa större hinder är budgeten som skall presenterats och röstas om i parlamentet i slutet av februari eller början av mars.

Han har varit väldigt vag om ökade skatter och minskade utgifter. I princip arbetar man med Barnier’s budget som röstades ned i december. Han är medveten vag för att ha förhandlingsutrymme med socialisterna.  Han har dock lovat att budgetunderskottet skall minskas från 6,1 % till 5,4 %. Hur detta skall gå till är skrivet i stjärnorna.

Splittrar NFP

Vad Bayrou har lyckats med är att splittra Nouveau Front Populaire (NFP). Mélenchon har utnämnt sig som dess ledare och kör ett eget race. Det har stört de andra partierna. Nu kom skilsmässan. Bayrou är en slipad politiker och han har varit i hetluften i många år. Det kommer att kosta Frankrike stora pengar för att han skall kunna fortsätta vid makten.

Får premiärministern med sig socialisterna vid budgetomröstningen som kommer i feb-mar kommer Bayrou få majoritet i parlamentet och då kan han fortsätta som premiärminister. För majoritet behövs 289 röster i parlamentet. Får han med sig socialisterna bör han kunna få 299 röster. Vägen fram till majoritet innehåller många svåra frågor. Partierna i mitten och höger samt socialisterna måste ge sitt stöd för att Bayrou skall lyckas. Lyckas han har han isolerat RN (Le Pen) och extrem vänstern. Le Pen´s maktsituation upphör.

Eftergifter

Socialisterna har ställt många krav för att lämna NFP. Den största eftergiften är att premiärministern öppnar upp för en total översyn av den nyss införda pensionsåldern 64 år.

Tidigare skulle man införa två karensdagar för offentlig förvaltning, detta är inte längre aktuellt.

Tidigare skulle man minska lärarkåren med 4 000 lärare. Nu skall man anställda 2 000 lärare.

Tidigare skulle pensionerna uppräknas i sommar, nu indexeras pensionerna i februari.

Priserna på el beräknas sjunka med 14% i februari. Tidigare budget tänkte ta 5 % av denna prissänkning för att öka statens intäkter. Nu får hushållen hela prissänkning.

Tidigare var det tänkt att hushållen skulle stå för en större del av sjukvårdskostnaden. Detta är nu borttaget.

Finansiering av nybyggnationer av lägenheter med 0% ränta på lån kommer att utökas till hela Frankrike

Man räknar att kostnaderna för eftergifterna uppgår till 12 miljarder euro.

Pensionsreformen

I fredags tillsattes en kommission med ministrar, facken och företagsorganisationer för att diskutera hur den nyss genomförde pensionsreformen skulle kunna förändras. Socialisterna och facken vill att pensionsåldern skall sänkas till 62 år. Premiärministern har dock satt ett krav att förändringarna inte får kosta mer än dagens system. Dagens system innebär att var 6:e månad ökar pensionsåldern med 3 månader. Nu har man 62,6 månader som pensionsålder. Till hösten ändras pensionsåldern till 62,9 år. Kommer parterna inte överens inom 3 månader fortsätter nuvarande pensionssystem.

Ett argument som framförs är att pensionsreformen inte har röstats fram i demokratisk ordning. Regeringen Borne använde 49:3 och körde över parlamentet. Det är en reform som inte har folkligt stöd.

Staten tar in 273 miljarder euro i pensionsavsättningar från företag, anställda och bidrag från staten. Man betalar ut 285 miljarder euro. Ett underskott på 12 miljarder euro. Statens bidrag för att täcka underskott i olika pensionskassor för offentligt anställda ingår i intäkterna.

Det är de som arbetar idag som betalar pensionärernas pension. Macron hade en idé att det skulle införas ett poängsystem som baserades på intjänad person för varje individ. Det skulle bli mycket komplicerat med 42 olika pensionssystem och man övergav denna tanke. Bayrou tycker att poängsystem är ett bättre system. Han öppnar upp för att göra om hela systemet.

I Frankrikes pensionssystem måste man arbeta 170 kvartal för full pension. Man måste m.a.o. arbeta i 42,5 år för full pension. Då kan man gå vid 62,9 år i höst. För att kunna tillgodoräkna sig full pension måste inkomsten överskrida 6 990 euro per år.

Naturligtvis finns det mängder med undantag. Det är yrken som anses ”métier pénible”, dvs yrken som anses vara mödosamma och besvärliga. Ibland får man t.o.m. uppfattningen att arbeta är en svårighetsgrad som man skall ta hänsyn till!!!!

Jag tittade på listan vilka yrken som man anser har en svårighetsgrad där man måste ta hänsyn vid pensionsålder. Det är yrken som utför underhållsarbete, arbetar med verktyg som ger vibrationer, obekväm arbetsställning, yrken som utsätts för damm, rök och kemiska substanser, yrken som utsätts för atmosfäriskt tryck, hög värme och oljud. Men det gäller även kockar, säkerhetsvakter och sjukvårdsbiträden.  Även inom polis, militär, brandkår och lokförare finns denna status av pénibilité.  Listan kan göras mycket längre och alla dess har specialavtal gällande pensionsålder.

Notariekostnader

I förra budgeten skulle notarieavgiften öka från 7 % till 7,5 % för köparen. Tydligen kommer detta att bli kvar i framtidens budget.

Justice fiscale

Det har blivit ett mantra för politiker. De rikare blir bara rikare och de fattiga blir bara fattigare. 64 % av befolkningen anser att de rika har en fördel i nuvarande skattesystem. 74 % av befolkningen tycker att man skall höja skatterna för de rikaste. 45 % av hushållen betalar statlig inkomstskatt och sannolikt kommer skatten för dess att höjas 2025.

Frankrike är det land i Europa som fördelar mest pengar. 10 % av hushållen med de högsta inkomsterna har 18 gånger högre löner än den fattigaste andelen som utgör 13 %. Efter återföring av bidrag, socialhjälp och övriga återföringar är förhållandet 3 på 1 i jämförelse med den fattigaste andelen. Staten hanterar 57 % av BNP som går till en hink med stora hål. Bara det ackumulerade budgetunderskottet kostar staten 61,3 miljarder euro 2025. Budgeten för skolväsendet är den största statliga utgiften, 64 ,5 miljarder euro.

Konklusion

Hur man skall kunna komma ned till 5,4 % i budgetunderskott är en gåta. Innan budgeten har klubbats har 1/3 av året redan gått. Besparingarna som eventuellt kommer att införas kommer att få verkan först i sommar. Frankrike går mot en liten tillväxt 0,9 – 1,1 %. Denna prognos är mycket osäker. Fransmännen håller i pengarna pga. den politiska osäkerheten. Innan Covid låg sparandet på 14,9 % av inkomsten. Den har nu ökat till 17,7 %. Tecken finns att man avvaktar situationen. Företagen avvaktar vad som sker och investeringarna och nyanställningarna hålls tillbaka. De utländska investeringar har också avtagit med den politiska osäkerheten. Den uppkomna situationen lamslår landet. Man får inte glömma att Frankrike varit utan regering sedan juni 2024.

Börsen

Börsens bolag på Paris CAC 40 beräknas samtidigt ge en rekordutdelning på 72,8 miljarder euro till aktieägarna under 2025. En ökning med 8,5 % från föregående år. Dessa bolag har samtidigt köpt tillbaka aktier för 27 miljarder euro under 2025 som har påverkat aktiekursen positiv. Det sticker i ögonen på många partier på vänsterkanten. Det kommer säkert ökade skatter för de största företagen.

Fransmännen är sannolikt Frankrikes största fiende för att komma till rätta med budgetunderskottet. Det verkar som politiker inte vågar ta i det egentliga problemet. Att minska kostnaderna i den offentliga förvaltningen. Kommer Bayrou kunna sitta kvar? Svaret får vi i mars månad.