En journalists syn på sina landsmän.

Claude Weill är fransk journalist och politisk kommentator på tidningen Nice Matin och La Provence i sydfrankrike. Han syns ofta i tv på debattprogrammet C`est dans L´Air. Han hade en krönika i tidningen den 27 februari som jag har översatt. Jag har ofta uttryckt att Frankrike är ett land av paradoxer och han uttryckte det så väl i sin krönika. Ta del av hans syn på sina landsmän.

Så här skrev han i sin krönika;

Ja men nej

Vi älskar när det är varmt och vackert väder, även den 26 februari; men vi är rädda för klimatförändringen.

Vi är vill ställa upp och rädda planeten; men inte betala 20 centimes mer för diesel eller bensin.

Vi är medvetna om hur illa vi behandlar djur; men vi är inte beredda att bli vegetarianer.

Vi vet att flyget har stark påverkan på utsläpp av koldioxid; men vi är inte beredda att avstå från resor till solen på platser som ligger långt bort.

Vi tycker att vi betalar för mycket skatt; men vi är oroliga för försämrad offentlig service.

Vi tycker att sociala avgifterna är för höga; men vi är fästa vid det mycket väl utbyggda sociala skyddsnätet.  

Vi är för att minska de offentliga utgifterna; men emot alla förändringar som föreslås.

Vi beundrar den tyska ekonomins utveckling; men vi vill absolut inte följa deras exempel.

Vi är fästa vid EU; men under förutsättning att EU är som Frankrike fast större.

Vi är ett chauvinistiskt folk; men ger snabbt efter för självömkan.

Vi tycker att rika skall betala mer skatt; men vi förstår de som flyttar till länder med lägre skattetryck.

Vi tycker att staten skall fatta snabba och effektiva beslut; men bara under förutsättning att man tar hänsyn till alla medborgares synpunkter.

Vi är besvikna och kritiska till Macron; men vi tror att ingen av hans politiska motståndare skulle kunna göra det bättre.

Vi tycker att polisen måste ha utrustning för att kunna möte demonstranter som agerar med mycket våld; men vi är obekväma med de skador som uppstår när polisen använder LDB pistoler för att stoppa demonstranternas våld. (LBD= en pistol med stora gummikulor)

Vi har starka sympatier för de ”riktiga” Gula Västarna; men vi tycker att nu får det räcka.

Vi jämrar oss över att de små affärerna i stadskärnorna försvinner; men vi gör våra inköp på stora köpcentra utanför stadskärnorna.

Vi är indignerade över att VD tjänar miljonbelopp i de stora börsbolagen; men vi tycker inte det är konstigt att en fotbollsspelare tjänar det dubbla.

Vi tycker inte om de kapitalistiska familjerna; men vi beundrar och följer familjerna inom showbiz.

Vi importerade metoo rörelsen; men vi gör oss lustiga över amerikanarnas sätt att vara mot varandra.

Vi anser att dokumentärer och historiska program är betydelsefulla för vår kultur; men vi ser gärna på talk-shows och amerikanska såpa serier.

Vi kräks över tv nyheter som går 24 timmar om dygnet och gör sensationsjournalistik av alla nyheter; men vi sitter som klistrade framför tv:n för att ta del av dessa nyheter.

Jag skall sluta att räkna upp hur vi beter oss. Jag skulle kunna fortsätta med många fler exempel. Alla dessa uppräkningar baseras på opinionsundersökningar eller på beteendeundersökningar som har genomförts i Frankrike.

Vi är fransmän, vi är motsägelsefulla medborgare i ett komplicerat land. Vi är mästare i att tycka, ”men å andra sidan”, vilket lämnar oss till att inta en dömande hållning och radikala positioner.”

Lyckliga är de som har enkla idéer och som håller sig till dessa och låter handling och ord överensstämma. Men å andra sidan låter det väldigt tråkigt. ”

Jag tycker att det var intressant och klargörande att en fransman ser saker som många utlänningar som bor i landet redan har konstaterat. Men å andra sidan är vi svenskar ett tråkigt folk, om vi får tro Mr Weil!

Carlos Ghosn – Hjälte eller förbrytare?

En fransk företagsledare Carlos Ghosn (uttals Goone) sitter häktad i Japan anklagad för en mängd av brott. Hans tillvaro har snabbt förändrats. Från att ha haft lägenheter/hus i Rio di Janeiro, Paris, Tokyo, Amsterdam och Libanon sitter han sedan i november inlåst i ett rum på 7 kvm, totalt isolerad, utan uppvärmning, ljuset på dygnet runt och med två skålar ris per dag. Upp som en sol ned som en pannkaka, kan man väl säga.

Han är inte fälld för något men utredning pågår. Det som framkommit är läckor från utredningen och tidningsartiklar. Han själv anser att han är utsatt för en komplott från Japanerna.

Han är en mycket omtalad företagsledare som har blivit hjälte i Libanon, numera ett frimärke i landet. Hans metoder studeras på många universitet och man har utgivit ”Manga” böcker om honom i Japan. Han är en av de stora företagsledarna i världen.

Vem är denna Carlos Ghosn? Född i Brasilien, uppvuxen i Libanon och studerat i Paris på två fina skolor, L’École polytechnique och École des Mines. Gjorde karriär på däckföretaget Michelin men lockades över till Renault av VD:n Louis Schweitzer för att försöka rädda Nissan.

I början av 2000-talet var Nissan på randen till konkurs. Renault var intresserad av att komma över företaget och gjorde en kapitalinjektion på 5 miljarder euro för 36,4 % av aktierna. Ghosn var mycket radikal, sade upp 21 000 personer, stängde 5 fabriker och gick enormt hårt fram i ett land där man inte gör på detta sätt. Eftermälet är att ingen japan hade kunnat genomföra detta.

Två år efter hans tillträde vände Nissan och uppvisade en vinst på mer än 2 miljarder euro. Ghosn blev efter detta hjälte i Japan. Han utvecklade sedan alliansen och gick vidare med att Nissan köpte in sig i Mitsubishi. På detta sätt minskade man utvecklingskostnaderna och rationaliserade hårt inom bolagen. Från att ha varit fjärde största biltillverkare är man idag världsledare.

Han blev sedermera VD för Renault, ordförande i Nissan och ordförande i Mitsubishi. Han styrde och ställde i bolagen och tillbringade alltmer tid i sin privatjet, ca 100 nätter om året flögs han runt i världen.

Sedermera blev det ett korsägande mellan bolagen. Renault har idag 43,4 % av Nissan, Nissan har 15 % av Renault men ingen rösträtt och Nissan äger 34 % av Mitsubishi. Idag är Nissan den starka partner i konstellationen, tillverkar fler bilar, har högre vinster men har inte så mycket att säga till om i koncernen. Nissan tillverkar ca 5,8 miljoner bilar och Renault 3,8 miljoner. Nissan har dubbelt så stor vinst som Renault.

Franska staten äger 15 % av Renault och har 22 % av rösterna i bolaget. Enligt uppgift fick Ghosn i uppdrag av ägarna i Renault att försöka finna en lösning för en fusion av bolagen hösten 2018. Japanerna försökte tidigare att förhandla med fransmännen om sina villkor och det slutade med att fransmännen lovade att när Ghosn slutade skulle man kunna förhandla på nytt. Detta enligt tidningen le Figaro. Detta ligger förmodligen bakom försöken att misskreditera Ghosn så att han inte lägre kan genomföra en sådan plan. Japanerna är mycket missnöjda med hela situationen. Vinster och teknisk utveckling försvinner till Frankrike och Renaults aktieägare blir rika. Japanerna upplever att de inte har makt över sitt bolag, de har blivit en mjölkko för franska aktieägare, att de inte har rösträtt i Renault.

Hur hamnade Ghosn där han är idag? Han är en person som är skicklig men också mycket fäst vid pengar och status. Han har en lön på ca 13-16 miljoner euro årligen från Renault. Bolagsstämman röstade nej till hans ersättning för något år sedan, men styrelsen beslöt ändå att ge honom hans ersättning. Man har försökt att få fram vilka ersättningar han uppbär från Nissan och Mitsubishi utan framgång, man svarar inte på frågan.

Han är anklagad för förskingring, trolöshet mot huvudman och att gynna närstående. Han har nu suttit häktad i ca tre månader och det kan dröja innan han kommer ut. Vad har sipprat ut i media?

Det finns ett bolag registrerat i Holland, Amsterdam som heter ZI-A Kapital som har tillgångar på 72 miljoner euro. Av en händelse äger bolaget bostaden i Beirut som Ghosn bebor. Fastigheten köptes för knappt 9 miljoner US$ och renoverades för en nätt summa av 6 miljoner US$. Vidare äger bolaget en vingård i Libanon. Bolaget har lägenhet i Rio och en lägenhet i Paris centrum, på 489 kvm. Alla fastigheter disponeras av Ghosn. Han sägs även ha tagit ut 8 miljoner euro i ersättning från ett Nissan-Mitsubishi bolag i Holland under 18 månader. Ghosn är ej skattskriven i Frankrike, han bor i Amsterdam, Holland. Franska staten skall nu införa att som VD för stora franska bolag skall man vara skattskriven i Frankrike.

Han hade sin bröllopsfest på Versailles som han betalade, däremot ”gav” slottet hyran i gåva till honom. Renault är en av de största bidragsgivarna till slottet. Lokalen beställdes av Renault. Hyran uppgick till 50 000 euro.

Han bjöd 200 personer på fest i Versailles när alliansen firade 25 års jubileum, av en händelse fyllde han 60 år samma dag.

Han har anställt lillasystern som bor i Brasilien som rådgivare inom välgörenhetsfrågor. Hon har mottagit 1,5 – 1,7 miljoner US dollar i ersättning för arbetet.

En mellanhand i Saudi Mr Al-Juffali skall ha mottagit 15 miljoner US$ i samma veva som Ghosn gjorde en del finansiella transaktioner och Al-Juffali var garant för Ghosn. Ghosn beskylls för att Nissan har betalat för hans misslyckade affärstransaktioner.

Vad händer nu? Han kommer nog att sitta i häktet till i slutet av mars månad. I Japan försöker man att bryta ned den misstänkte genom att ha långa förhör dagligen, lite mat, ingen värme och ljuset på dygnet runt för att tvinga fram ett erkännande, vilket man lyckas med i de flesta fallen. Ghosn vägrar att erkänna något. Ghosn framträdde i en domstol i januari där han höll ett försvarstal, avmagrad och rätt så sliten. Ghosn medger ingenting utan säger att det är en komplott för att få bort honom. Han riskerar 15 år fängelse och sannolikheten för en fällande dom anses mycket hög. När man tar en anklagad till domstol i Japan fälls 95 % i domstolen.

Dagarna efter gripandet avsattes han från sin post i Nissan, några dagar senare skickade man ut honom från Mitsubishi. Det dröjde ända till i början av februari innan han avsattes från sin post i Renault. Idag sitter han i en cell på 7 kvm.

Man räknar med att hans fall kommer upp i domstol sent i höst. Blir han fälld? Mycket talar för det. Ghosn tappade markkontakten och alltför stor makt koncentrerades till honom och hans två medhjälpare. Hans medhjälpare Kelly har också suttit häktad men släpptes efter någon månad. Åklagaren har fått god hjälp av 2:e mannen inom Nissan Hiroto Saikawa som tydligen har haft ett antal personer som har letat i böckerna efter misstänkta transaktioner. Nissan har skapat ett mycket besvärligt dokument för Ghosn om 400 sidor som åklagaren har tillgång till.

Det kommer att dröja innan vi vet sanningen om detta. Det är i högsta grad också ett maktspel och industriellt spel som pågår.

Fortsättning följer.

Vi vill ha mer, men vem betalar?

Man hör ofta de Gula Västarna säga att man protesterar därför att man vill att deras barn skall få det bättre i framtiden. Det är ju en fin tanke. Men vem skall betala så att barnen får det bättre?

Regeringen har föreslagit åtgärder för att de sämst ställda skall få det bättre, en mängd av åtgärder har beslutats. Kostnaden ökad köpkraft uppgår till ca 10-11 miljarder Euro, som man lånar till.

Idag uppgår statskulden till mer än 2 300 mijarder euro och den växer varje dag. Man når under 2019 ca 100 % av landets BNP. Det är bara Grekland, Italien, Portugal, Cypern och Spanien som har större underskott i förhållande till landets BNP inom EU.

Varje invånare är skyldig 37 500 Euro till långivarna och det betalar man ränta på, varje dag, månad och år.

De offentliga utgifterna är högst i världen. 56,5 % av landets BNP tas in av staten och transfereras till invånarna eller bekostar administrationen. Som jämförelse hade Sverige 63,5 % år 1995 men har sedan dess minskat utgifterna till 49 % av BNP år 2017.

Räntan är rekordlåg som tur är för fransmännen. Men räntan kostar ca 42 miljarder euro årligen. För att ställa detta i jämförelse kostar det franska försvaret ca 42 miljarder euro. Skolan kostar ca 70 miljarder. Det är m.a.o. ingen liten utgift, den kan bli en gökunge om/när räntan stiger.

I Frankrike pratar alla om att man vill ha ökad köpkraft och detta genom att sänka skatterna eller höja bidragen. Ingen pratar om vad man själv kan göra för att öka sin köpkraft. Man jobbar minst i Europa, 35 timmar per vecka, en del går i pension från 55 år ålder och alla går i pension vid 62 års ålder. I Frankrike är man väldigt upptagen av att staten skall ordna för alla medborgare och att man skall kunna lita på att staten tar ansvar för alla, oavsett kostnaden.

Det intressanta är att man debatterar frågan i alla kanaler och varje dag. Alla har åsikter och vädrar detta utan att diskutera någon lösning. Man jämför sig aldrig med andra länder. 

Ett tydligt exempel var förra året då staten enligt budget skulle ha ett underskott på 2,9 %. Under hösten framkom det att underskottet ”enbart” skulle uppgå till 2,6 %. Genast uppstod debatt vad man skulle göra med ”vinsten”. Nu kunde man ju spendera lite mer?

Fransmännen skulle behöva gå igenom tavlan som används i programmet Skuldfällan för att de skall förstå hur sakerna hänger ihop. Man lånar sig inte till konsumtion för att barnen skall få det bättre i nästa generation.

Det intressanta är att Regeringen inte agerar för att minska utgifterna. Macron har det som en av sina punkter, men inga konkreta förslag har genomförts. Man skulle minska antalet statsanställda under mandatperioden med 120 000 personer men under de två första åren har inte mycket hänt.

Varje förändring som man försöker genomföra bemöts med oförståelse och demonstrationer. Oavsett vad det handlar om. Man har ingen förståelse för att Frankrike behöver förändras och att man behöver skapa en ökad effektivitet och minska sina kostnader. Ett första steg är ju att minska budgetunderskottet. 2018 uppgick det till ca -80 miljarder euro så det är inte någon liten osthyvel man behöver använda.

Alla vill ha det bättre och i Frankrike lånar man sig till en ökad köpkraft. Hur detta skall leda till att barnen får det bättre är skrivet i stjärnorna.

För 2019 beräknas underskottet öka till -3,2 % av BNP, gränsen för EU är maximalt -3 % så vi får se hur man löser detta.

Gula västar och röda halsdukar

Fransmännen älskar att demonstrera, det vet vi efter att Gula Västarna har hållit på 12 helger i rad. Nu börjar också en rörelse mot de Gula Västarna som heter Foulards Rouges. De samlade 10 000 demonstranter i Paris för några veckor sedan.

Gula Västarna samlar ca 40-60 000 demonstranter i hela Frankrike, ca 5-7 000 i Paris. Fransmännen börjar bli trötta på de Gula Västarna och därför har rörelsen Foulards Rouges startats. Jag misstänker att båda rörelserna är styrda av olika politiska krafter. Foulards Rouges är nog en dagslända skulle jag tro.

Gula Västarna startade som en reaktion på höjda drivmedelsskatter för att minska miljöbelastningen. Dessa skattehöjningar slog i princip mot de som bor på landet och är beroende av bilen som transportmedel. Indirekt urholkades deras köpkraft och det blev huvudbudskapet under den första tiden. Därefter kom en rad krav från de Gula Västarna, regeringen skulle avgå, presidenten skulle avgå, man skulle införa den borttagna förmöghetsskatten, man skulle öka köpkraften genom höjda löner, man skulle minska skatterna, man skulle återinföra 90 km/tim på vägarna, listan blev väldigt lång.

De Gula Västarna samlades i rondeller över hela Frankrike. Varje helg var det fest, det grillades, man byggde barer och hade en tydlig gemenskap. Från att de samlade 380 000 den första helgen har anslutningen stadigt minskat. Idag verkar det vara arbetslösa, pensionärer och de som önskar vandalisera som utgör huvudgrupp i rörelsen.

Gula Västarna har svårt att komma överens och skapa någon form av struktur som kan förhandla och föra saker framåt. Varje gång någon tar på sig ledartröjan blir denna utsatt för hårda ord på sociala media. Nu har några i alla fall startat en rörelse och lista som skall ställa upp i EU valet den 26 maj. Vad det blir av det hela får vi väl se.

Regeringen var mycket saktfärdig att reagera i början, man trodde väl att det skulle gå över av sig själv med höstens kyla och regn. De fick tänka om. Presidenten framträdde i ett TV tal och lovade en massa reformer, till en kostnad av ca 10-11 miljarder euro.  Man tog bort drivmedelsskatten, tog bort en extraskatt för pensionärer, höjde värmebidrag för de fattigaste och höjde ett bidrag med 100 euro för de som har det sämst. Vidare behöver inte arbetstagare eller arbetsgivare betala skatt eller avgifter på övertidsersättning upp till en viss nivå. Presidenten tyckte också att de stora företagen med stora vinster skulle utbetala en gratifikation i december månad, vilket många statliga bolag har gjort. En del har fått upp till 2 000 euro som extra peng i december.

Vidare utlyste presidenten en stor debatt över hela landet som pågår som bäst. Den skall vara avslutad den sista februari och flera förslag kommer säkert under mars månad från presidenten. Varje borgmästare anordnar debatter i sin kommun. Det finns 36 000 kommuner i Frankrike så listan kommer att bli lång. Presidenten har försökt att styra upp debatten genom att be deltagarna fokusera på fyra punkter: 1. Hur går vi mot ett mer ekologiskt samhälle, 2. skatter, 3. demokratin och medborgarskapet samt 4. statens organisation och dess tjänster. Debatten är naturligtvis öppen för alla frågor. I min stad samlades 300-400 personer för att diskutera och det fortsätter med ytterligare tre möten. Man spekulerar i att presidenten kommer att välja någon fråga där det hålls en folkomröstning i samband med EU valet i slutet av maj.

Det som förvånar i hela denna debatt, som pågår i alla kanaler hela dagarna, är bristen på jämförelse mot andra länder. Man arbetar 35 timmar i veckan, har bästa sjukvården, bästa sociala systemen, går i pension tidigt men är ständigt missnöjda. Är fransmännen det mest bortskämda folket i Europa?

Frankrike har den största sociala transfereringen i hela Europa, 31,2 % av BNP. OECD och Statista har gjort en beräkning av hur mycket de sociala kostnaderna utgör i förhållande till BNP, se graf.

Det är få som tittar utanför sin egen lilla box, vilket gör att fransmännen anser sig som offer för allt möjligt. Det avspeglar sig i alla högsta grad i debatten. Den som försöker att visa någon jämförelse med andra länder blir ganska kortvariga i TV rutan. Här önskar man prata om allt elände.

Det verkar som Macron kommer ut bättre i opinionsmätningen än tidigare. Det verkar vara ett flöde från högern Les Républicains med dess ledare Wauquiez som anslöt sig till Gula Västarna från första dagen. De som röstar på Républicains störs av allt våld som de Gula Västarna har medfört och tycker att staten gör rätt som försöker stoppa deras framfart och stödjer indirekt Macron.

Kaoset i Frankrike fortsätter.

Viager en vanlig företeelse?

Det finns några mäklare som är specialiserade på denna form av fastighet/lägenhetsförsäljning. Vad är då Viager?

Fransmännen har historiskt varit väldigt intresserade av att äga sitt boende. Fransmännen säger att man skall ” Investir dans la pierre” d.v.s. fastighetsinvesteringar. Många äger sitt boende m.a.o.

När man blir gammal och pensionen inte är tillräcklig är det en del som ingår avtal om Viager. Det innebär att man säljer fastigheten/lägenheten mot en ersättning. Den kan utgå i ett fast engångsbelopp samt månadsvis betalning. Under resten av sin levnadstid kan man bo kvar och samtidigt få en kassa samt ersättning per månad så länge man lever.

Hur stora beloppen blir beror naturligtvis på vilket objekt du äger.

I annonser har jag sett följande ” Två personer, 72 och 76 år önskar 70 000 euro samt månadsbetalning om 600 euro. Läkarutlåtande kan lämnas”

De som köper en Viager spekulerar alltså på att de som bor i fastigheten inte skall uppnå den statistiskt beräknade åldern för män och kvinnor. Man hoppas m.a.o. på att de skall dö i förtid, då gör man en bra affär. Om de lever längre så gör man en dålig affär.

Det har gjorts många filmer och sketcher om detta förfarande genom åren.

Den mest kända Viager transaktionen är Madame Calment. Hon föddes 1875 och beslöt sig för att sälja sin lägenhet 1965 på en Viager, vid 90 års ålder. Det var hennes Notarie Mr Raffray som ingick avtalet, han var då 47 år. Han utlovade att betala 2 500 franc per månad så länge hon levde. Han betalade denna summa i trettio år tills han dog 1995. Madame Calment levde i ytterligare 2 år och dog 1997, 122 år gammal. Det kan man säga var en dålig affär. Familjen Raffray övertog lägenheten efter hennes död.

För en tid sedan var det några forskare som hävdade att Notarien hade blivit rejält lurad. De hävdar att Madame Calment dog redan 1934 och att det var dottern Yvonne som trädde in i hennes ställe. Detta gjordes för att lura staten på arvsskatt. Familjen Raffary har sagt att man inte tänker öppna någon juridisk process. Familjen tror inte på forskarna och vem skall man stämma?

Det är ca 10 000 transaktioner per år som genomförs som Viager. Det är ca 1 % av alla fastighetstransaktioner.

Många tar också till Viager för att ha råd att betala för kostnaderna som uppstår när man bor på ett bättre äldreboende. 

Mr Benalla blir mer och mer besvärande för Presidenten

Det som var en ganska simpel affär i början av maj månad 2018 utvecklar sig till att bli mer och mer komplicerad. För att ta det från Början:

I maj månad övervakade Mr Benalla en demonstration i Paris på sin fritid. Han började att puckla på en demonstrant och detta filmades och man identifierade Benalla. Det som var udda och ovanligt var att Benalla var där och att han deltog i det polisiära arbetet (han är inte polis). Efter några veckors skriverier i tidningarna slutade det med att Benalla avskedades från sitt arbete, lämnade sin tjänstebostad som ligger alldeles intill Élysée palatset, sin tjänstebil med chaufför och en saftig lön. En förundersökning startades av åklagarämbetet.

Benalla var okänd innan denna händelse men en viktig person för Presidenten. Han har som uppgift att samordna säkerheten för President Macron på dennes resor i Frankrike och i världen. Han har varit vid Macron’s sida från den första dagen när Macron startade sitt parti En Marche.

Hela denna affär var så pass stor att regeringen var tvungna att skjuta upp förändringen av konstitutionen som diskuterades under sommaren. Regeringen ville minska antalet ledamöter i parlamentet och införa en viss proportionalitet i valet. Affären blev så stökig att omröstningen sköts upp till i höst. I höst har ”Gula Västarna” dykt upp och lamslagit mycket av förändringsarbetet. Omröstningen av konstitutionen verkar ha försvunnit från dagordningen.

Det mystiska i hela denna affär är att när Benalla avskedades i slutet av juli från sitt uppdrag och som vanligt återlämnade alla dokument som tillhörde tjänsten, bl.a. några diplomatiska pass. Vid förhör i Senaten har Benalla sagt att han i mitten av september inte innehade några diplomatiska pass. Nu visar det sig att han har haft ett diplomatiskt pass som han rest på under hela hösten. Endera ljuger han eller så har någon givit honom det diplomatiska passet.  Han har företagit ca 20 utrikes resor. Enligt några tidningar har han träffat flera statschefer men i vilket syfte?

Han har besökt Tchad och haft möte med President Idriss Déby och detta bara tre veckor innan President Macron var där på officiellt statsbesök. Vad gjorde Benalla där och varför reste han på diplomatpass?

Den 21 januari var det nya förhör i Senaten med Benalla. Det är en kommission som arbetar för att kartlägga om regeringen begått några misstag för att försöka få fram sanningen i hela denna soppa. Den som förhörs måste avlägga ed på att tala sanning. Benalla valde att inte svara på några viktiga frågor utan hänvisade till den förundersökning som pågår och att han har avgivit sina svar till åklagarna.

Det luktar unket om hela denna historia, Journalisterna går som katter runt het grönt och man känner att det finns mer att skriva om i denna historia.

Det som många pratar om är att Benalla skall ha en mycket speciell relation med President Macron.

Jag är övertygad om att fortsättning följer på denna historia. Det kommer att komma mera. Mediapart är något på spåren.(Medipart är en fristående journalistisk nyhetsajt med vänstersympatier)

När det nu pratas om Benalla, vet ni att något mystiskt är det.

Vad gör vi nu frågar sig Gula Västarna?

I helgen var det akt nr 5 i demonstranternas kamp för ökad köpkraft och en lön man kan leva på. Deras kamp har pågått i fem veckor. Den första demonstrationen lockade 300 000 personer, helgens manifestation lockade 66 000 personer i hela Frankrike. Det är flera saker som gör att intresset minskat. För det första lade president Macron fram en mängd åtgärder som till viss del gick demonstranterna till mötes (måndag 10/12). Därefter var det ett attentat i Strasbourg och regeringen vädjade till demonstranterna att inte gå ut på gatorna i lördags p.g.a. situationens allvar. De massiva polisinsatserna i samband med attentatet betydde att poliserna inte bara hade demonstranterna att ta hand om utan nu tillkom också ett attentat. Den tredje orsaken var nog vädret, kallt och regnigt över hela Frankrike.  Betyder det att de Gula Västarna kommer att ge upp? Nej kampen nog kommer att fortsätta. Frågan är väl bara hur det skall göras?

Gula Västarna är en rörelse som saknar motstycke i Frankrikes historia. Det är troligen inte någon organisation som står bakom utan det är vanliga invånare som använt Facebook för att skapa en rörelse. De politiska partierna har fortsatt svårt att få grepp om denna rörelse. Gula Västarna avskyr beslutsfattare och politiker som man inte har något förtroende för. För att hitta något liknande får man gå tillbaka till revolutionen 1870 där Paris befolkning reste sig mot beslutsfattarna.

Facebook är en möjlighet men också ett stort hot mot sanningen. De som skriker mest och högst verkar ha ett övertag. Det tragiska är att många tror på allt som står på Facebook. Det är hur mycket ”fake news” som helst och det delas och kommenteras utan urskiljning. Det senaste exemplet är att det är Regeringen och Macron som ligger bakom attentatet i Strasbourg för att ta död på de Gula Västarnas rörelse. Många tror på denna typ av sanning. Man väljer den sanning som stödjer sina egna teorier.

Den rörelse vi ser är kanske en reaktion på valet för 18 månader sedan. För de flesta länder i Europa har de senaste valen betytt att ytterkanterna har fått ökat inflytande i utformning av regeringar, utom i Frankrike. Det beror till stor del på Frankrikes författning med majoritetsval. Vid ett val tillträder den som får mer än 50 % av rösterna. Om ingen kandidat får mer än 50 % i första valomgången blir det en andra valomgång med de två kandidater som fått flest röster. I den första omgången fick Macron (liberal-social) 24 %, Le Pen (höger) fick 21 % och Melanchon (vänster) fick 20 % av rösterna. Ingen hade egen majoritet, alltså gick det till en andra valomgång. I den andra omgången fick Macron 66 % och Le Pen fick 34 %. Macron utsågs p.g.a. detta till President. Många röstade inte för en kandidat i den andra valomgången, man röstade emot Le Pen. Sedan var det riksdagsval och det är samma förfarande. I den andra omgången röstade man inte för En Marche (Macron) utan man röstade emot Front National (Le Pen) eller France Insoumise (Melanchon). En Marche fick därmed majoritet i Frankrikes riskdag. De stod för en ny ordning och en ny framtid, vilket inte har uppfyllts enligt många. Det är samma gamla politik och det är de fattigaste som skall betala genom skattehöjningar. Här har vi antagligen grunden för det utbredda missnöje vi ser i landet genom de Gula Västarnas demonstrationer. Rörelsen har sin största utbredning ute i landet. Man hör ofta att medborgarna inte är hörda, sedda eller att man tar hänsyn till deras levnadsvillkor.

Demonstrationerna är våldsamma och stora värden har gått till spillo. Det rapporteras om minst 7 döda och något tusental skadade. Handeln och turismen har utsatts för stora ekonomiska påfrestningar. I Paris meddelar hotellen att bokningarna gått ned med 25-35 % och restaurangerna rapporterar 40-50 % i omsättningsminskning. Ett företag (VINCI) som driver motorvägar i Frankrike rapporteras om skador för flera 10-tals miljoner euro. Demonstranterna har bränt 7 av deras byggnader, 33 av deras bilar har blivit förstörda, 15 betalstationer har förstörts mer eller mindre.

Vad händer nu? Regeringen har beslutat att man skall ha en diskussion med befolkning på lokal nivå. Varje borgmästare har fått ett kit med information och denne skall bjuda in medborgare för en dialog och diskussion. Det skall pågå i två månader och vara färdigt till den 1 mars. Det finns ca 35 000 borgmästare i Frankrike så jobbet måste anses vara omfattande.

Demonstranterna har också fört fram att man önskar mer direktdemokrati R.I.C, Référendum d’Initiative Citoyenne, mer folkomröstningar och direktpåverkan. Denna aktion är ny och nu verkar det finnas en samordning och kommunikation, R.I.C. skyltar dök upp över hela landet i lördags. Gula Västarna vill att folket skall kunna modifiera grundlagen, upphäva en lag, rösta bort någon politiker som inte passar eller föreslå nya lagar. Journalisten Eric Brunet på RMC sade att det skulle kunna vara bra, men då måste folket vara vuxen uppgiften och han ansåg inte att fransmännen var vuxna.  

R.I.C enligt demonstraterna

Det finns en möjlighet till folkomröstning i grundlagen som president Sarkozy införde. Det behövs 185 ledamöter i parlamentet och 4,5 miljoner fransmän som skriver under petitionen om folkomröstningen skall bli av. Gula Västarna tycker att det skall räcka med 700 000 underskrifter från folket för att en folkomröstning skall kunna genomföras. En del politiker avslår inte helt deras önskemål utan man är försiktigt intresserad. Att genomför diskussioner på lokal nivå genom borgmästarnas försorg är första steget.

Det finns också några demonstranter som önskar bilda en rörelse inför valet till EU och ställa upp som Gula Västar till EU. 

Vi har inte sett slutet på rörelsen, den fortsätter, men även de har jul och skall köpa julklappar. Det värsta verkar vara över, men rörelsen fortsätter troligtvis.

Frankrike behöver inte en president, de behöver en trollkarl!

Helgens demonstrationer gick i våldsamhetens tecken i hela Frankrike. Polisen hade ändrat sin strategi och var mer proaktiv och anhöll människor på ibland mycket diffusa grunder för att undvika förstörelse. Det var ca 2 000 stycken som blev förhörda, 1 700 anhölls varav ca 1 100 anhölls i Paris.

Polisen hade samlat stora resurser ca 89 000 poliser var aktiverade över hela landet. Hur länge kan man hålla på? Frankrike hamnar i en allt större ekonomisk kris. De flesta butiker på Champs-Elysée hade blivit beordrade att stänga och skydda sina skyltfönster,vilket gjordes. De stora varuhusen på Boulevard Haussman hade stängt på lördagen. Förstörelsen var ändå omfattande. Paris borgmästare Anne Hidalgo säger att skadorna är större denna helg än någon annan helg tidigare.

Nu sprider sig oron även till andra städer i Frankrike. Bordeaux, Toulouse och St Etienne utsattes för omfattande förstörelse och scener utspelades som man inte tror tillhör en nation inom EU.

Igår kväll framträdde President Macron i ett TV-tal till nationen. Han gjorde en rejäl pudel. Han hade inte förstått fransmännens situation men hade nu förstått vad som behöver göras. Han påpekade också att man skall utöka ansträngningarna för att jaga skattesmitare. Han berörde också stora företagsledare och att de skall betala skatt i Frankrike. Kanske en känga till Goshn, VD för Renault och Nissan och anhållen i Japan pga. skattefusk?

Förväntan var att Macron behövde komma med mycket konkreta åtgärder för att lugna demonstranterna. Han gav dom ett rejält köttben, men räcker det?

  1. Han lovade en höjning av SMIC (minimilönen) om 100 euros per månad utan kostnad för arbetsgivaren och utan avgifter för arbetstagaren. SMIC uppgår till 1 484 euro brutto per månad idag.
  2. Han uppmanade företag att ge en premie till anställda i december om de har möjlighet, d.v.s. har tillräcklig vinst. På denna extra lön utgår inga sociala avgifter eller skatter. Gäller bara i år. Offentligt anställda omfattas inte av denna premie.
  3. Han tillmötesgår pensionärer och tar bort den extra skatt som infördes den 1 januari 2018. Skatten höjdes med 1,7 % och drabbade alla pensionärer. Detta kan utgöra ca 300-400 euros per år i höjd köpkraft och gäller för de som har mindre än 2 000 euros i månaden i pension för ensamstående.
  4. På övertidstimmar slipper man att betala sociala avgifter och man undantas från inkomstskatt för detta arbete. (I Frankrike betalas sociala avgifter även av arbetstagaren.) En lag som nu återkommer efter att Sarkozy införde den och Holland tog bort den.

Kommer dessa åtgärder att hjälpa situationen? Pensionärerna har fått vad de efterfrågade och jag tror att deras lust till fortsatta demonstrationer är mycket mindre och de utgör en stor grupp.

Egentligen höjer Macron inte SMIC, enligt analytikerna,utan staten kommer att utge ett bidrag om 100 euros för de som arbetar, ett aktivitetsstöd. Det låg i hans planer men under en tidsrymd på flera år.Tidigare förslag var att höja SMIC med 20 euros 1 januari 2019, 30 euros 1 april 2019, 20 euros 1 oktober 2020 och 20 euros 1 oktober 2021. Han tidigarelägger reformen helt enkelt och gör det som ett bidrag som inte är pensionsgrundande.

Om man jämför andra länders minimilön så ligger Frankrike mycket bra till. Minimilön i Frankrike är 9,88 euros per timme, Irland 9,55, Tyskland 8,84 och UK 8,56. Hämtat från STATISTA.

Sedan tidigare har Macron infört en hel del lättnader, tagit bort skattehöjningen på drivmedel, fryst prisökningar för el, eldningsolja och gas m.m.

I hans tal framgick också att det inte vara aktuellt att återinföra förmögenhetsbeskattningen som togs bort 2018. Han försvarade denna skatt. Det fanns även krav på att införa den gamla kapitalbeskattningen men även denna försvarade presidenten.

Macron ändrar inte inriktning i sin politik han håller fast vid sin plan, men justerar den lite. Han driver en politik som skall öka Frankrikes konkurrenskraft, det är högsta prioritet.

Däremot önskar Macron beskatta stora internetbolag såsom GAFA som har upprättat diverse bolag för att slippa skatt inom EU. Han menar att de stora bolagen måste ta sitt ansvar och betala vinstskatt där den uppstår. En problematik som han driver och som inte stöds av alla EU länder.

Enligt den första undersökningen som jag tagit del av tycker ca 40 % att det som föreslagits är i nivå med förväntan. Stödet för fortsatta demonstrationer verka ha avtagit. Vi får se om det räcker för att få stopp på demonstrationerna. Det avgörs på lördag den 15 december, en vecka innan jul.

Det verkar som om Frankrike inte behöver en president utan en trollkarl för att uppfylla alla de krav som demonstranterna ställer på regeringen. Någon som har några tips?

I Sverige rullar regeringsbildning på månad efter månad. Det skall röstas om en budget för 2019 i veckan och det kanske blir så att en Alliansbudget kommer att bli lotsad genom Riksdagen och få stöd men utan regering. I denna föreslås stora skattesänkningar för arbetstagare och pensionärer. Studiebesök från Frankrike kanske skulle vara en bra idé?

Akt IV börjar på lördag

Gula Västarna fortsätter att protestera i Paris på lördag. Man befarar att det kommer att bli ännu värre än förra veckan. Det är rörelser från extremvänster-höger ungdomar från andra länder, förutom de franska, som är på väg för att störa ordningen och förstöra egendom i Paris. Det kan bli en större oreda än tidigare.

Dessutom skall fackföreningarna gå ut och demonstrera på söndag för ökad köpkraft. Det är CGT och FO som står bakom. Kan bli stor anslutning.

Ett polisfack säger att man också skall strejka. De arbetar för mycket, för liten pension, har för mycket övertid, ersättning betalas inte ut för övertid då polisen saknar pengar. Man bokför skulden men små pengar betalas ut.

På måndag hotar bönderna att demonstrera hela veckan och då börjar det att bli riktigt allvarligt. Bönderna har en organisationsförmåga och kan lamslå landet på riktigt. Hur stor anslutningen blir får vi veta i nästa vecka.

Regeringen försöker att ge demonstranterna skattelättnader varje vecka. Alla förslag faller platt till marken, för lite, för sent och de flesta ser löftena som ett hån.

Jag tror att det kommer att fortsätta ett bra tag till.

Stödet är massivt från det franska folket. Det är lätt att ställa sig bakom sänkt skatt för alla. Det kan jag också ställa upp på. Motfrågan som man måste ställa sig, vad skall vi ta bort? Hur skall staten minska sina kostnader och vilken service är vi beredd att minska eller ta bort?

En av de Gula Västarna som har framträtt mycket i TV och radio, Jean-Francois Barnaba har hamnat i blåsväder. Såsom talesperson för demonstranterna har han blivit granskad. Det visar sig att personen har 2 600 euros netto i månaden i lön. Han är anställd av ett departement, s.k. funktionär, utan uppdrag. Han har inte haft något uppdrag under 10 år, men uppburit lön. Han är i konflikt med arbetsgivaren. Det är Quotidien på TMC och l´OBS som har tagit fram uppgifterna.

Vi går mot en varm jul

”Gula Västarna” har vunnit första slaget!

Regeringen har idag meddelat att man fryser skattehöjningarna på bensin och diesel. Dessa skjuts upp under 6 månader. Vidare kommer el och gaspriserna inte att öka under vintern. Man har också beslutat att skjuta upp utökandet av kontrollpunkter vid bilbesiktning. Regeringen gör det efter tre helger med stor förstörelse och skadegörelse på privat egendom. I många affärer gapar hyllorna tomma pga. uteblivna leveranser eftersom lastbilarna är blockerade på vägarna och i depåer. Gula Västarna blockerar raffinaderierna. I vissa regioner har bensinstationer infört en begränsning för tankning på 30 euro därför att man inte har drivmedel. I sydvästra Frankrike har många stationer inget drivmedel och är därför stängda. Skulle tanka ikväll och det var ca 20 minuters kö till en station som fortfarande hade öppet.

Regeringens åtgärder kommer tyvärr inte att hjälpa situationen, tvärtom, nu vittrar demonstranterna ytterligare framgångar bara man fortsätter med protesterna. Problemet är inte framtida skattehöjningar utan den skattesituation som många familjer upplever idag. Flera Gula Västar säger att det behövs mycket mer. Man måste sänka skatterna generellt. Politikerna sticker knivar i ryggen på varandra och försöker att profilera sig i den uppkomna situationen. De självutnämnda kommunikatörerna från de Gula Västarna är beredda att möte regeringen men kommer inte till utsatta möten. Kommunikatörerna blir utsatta för mordhot, förföljelse och spott och spe på de sociala medierna. De vågar därför inte gå till mötena. Regeringen har därmed ingen att diskutera med. Kaoset blir större och större. Igår började även skolungdomar engagera sig i protesterna genom att stoppa trafiken på motorvägen utanför Nice.

Gula Västarna ser till att handeln, industrin och turism går på knäna. I Paris är nedgången inom turism ca 15-20 % då många avbokar pga. de våldsamheter som kablas ut i etern. Flera företag börjar diskutera att man snart måste varsla personal pga. den rådande situationen. December månad väger mycket tungt i handeln, ca 2,5 gånger större intäkter än en normal månad. Detta är svårt att hämta in då vi är i sista månaden på året. Händelserna de senaste veckorna kommer att slå hårt mot BNP utvecklingen. Flera ekonomer säger att man pratar om många miljarder euro i minskad omsättning om det fortsätter några veckor till.

Man hör fler och fler prata om att införa förmögenhetsbeskattningen som togs bort för 12 månader sedan. Det har blivit en symbolfråga för många. President Macron gynnar de rika och straffar de fattiga genom att höja skatterna för vanligt folk, men ta bort skatter för de rika. Det intressanta är att Frankrike är ett av de få länder som fortfarande har förmögenhetsbeskattning i Europa. Vad händer? De rika flyttar till andra länder där de inte betalar förmögenhetsskatt såsom Belgien, Luxemburg och varför inte Sverige (kanske inte Sverige ändå). År 2017 flyttade 5 000 familjer utomlands pga. förmögenhetsbeskattningen. Det har blivit en ren symbolfråga och Mr Macron har fått smeknamnet ”De rikas president”

Macron har gjort flera strategiska misstag. Det första är att han tog bort Taxe d`Habitation för flertalet. Detta utgör en kostnad för staten på ca 16 miljarder euro. Problemet är att denna skattesänkning får man en gång per år, i november. Dessutom tar det tre år innan förändringen är fullt genomförd. Alla andra skattehöjningar ser man dagligen, när man tankar, köper cigaretter, betalar gas/el eller mottar sin pension.

Regeringen har planerat flera skattesänkningar från januari månad men det hörs inte i det kaos som landet nu befinner sig i. Det som slår den som står lite utanför med andra värderingar är att man inte diskuterar de ställda kraven i mer ekonomiska termer. Gula Västarna önskar högre minimilön, mer service på landsbygden, mer järnväg, bättre kommunikationer, högre pensioner och mindre beskattning generellt. Ingen diskuterar var man skall hämta dessa pengar. Var skall man rationalisera i den service som franska folket får? De har en sjukvård som är i världsklass, man får kassar med mediciner när man går till apoteket, de har en arbetslöshetskassa som är förmånlig, man arbetar 35 timmar i veckan, man går i pension från 52 års ålder, från 62 har alla pension. Det är ett samhälle som har stora fördelar i jämförelse med andra länder. I nyhetsmedia är det sällan som man gör dessa jämförelser.

Det finns ekonomer som hävdar att i ekonomiska termer har inte köpkraften minskat i Frankrike, man kör längre idag med bil än vad man gjorde för tio år sedan för en löntagare med SMIC. Detta är paradoxen.

Regeringen står med ryggen mot väggen. Frankrike har ett underskott på 98,5 % av BNP (Italien ca 130 %), underskottet uppgår till 2 300 miljarder euros och underskottet beräknas bli nästan -3 % för 2018. Det finns inga större utrymmen att låna pengar för att betala reformer. Om man skall minska skatterna måste man dra ned på utgifterna men var skall detta ske? Om man rationaliserar i administrationen kommer andra att gå ut och strejka och lamslå landet. Vive La France.

Om ni är beroende av bilen tanka genast, det här kan hålla på ett tag. Fortsättning följer.