Franska presidentvalet 1: a valomgången.

Det mest troliga utfallet av första valomgången blev verklighet i helgen. Macron och Le Pen kommer att ställas mot varandra i den 2: a valomgången den 24 april.

Hur slutar presidentvalet 2022? Vid förra valet vann Macron en jordskredsseger med 66 % av rösterna i 2: a valomgången. Denna gång kommer det att bli betydligt tuffare för Macron. Opinionsinstitutens mätningar ger Macron 51 % och Le Pen 49%. Det är inom felmarginalen.

Macron var tydlig i sitt tal till sina partikamrater, det är inte avgjort. Han säger att partiet måste övertyga alla som inte tänkte rösta i 2: a valomgången att utnyttja sin rösträtt. Macron´s parti ”En Marche” måste visa på skillnaderna mellan partierna och vad hans parti önskar uträtta under nästkommande presidentperiod. Han sade också att han skall ändra på sina metoder och sätt som utgör hans ledarskap. Vi får se vad det innebär.

Vilka vann valet?

Det finns fyra klara vinnare, Macron, Le Pen, Mélenchon och de som avstod från att rösta. 26,5 % av de röstberättigade valde att inte utnyttja sin rösträtt. Som jämförelse fick Macron 27,6 %. De som inte röstade får därmed en andraplats i valet. Ett demokratiskt problem med andra ord när en fjärdedel väljer att inte gå till valurnorna.

Macron gick från 24 % 2017 till 27,8 % i årets val. Le Pen ökade från 21,3 % till 23,1 % och Mélenchon från 19,6 % till 22 %. Le Pen fick bara 500 000 fler röster än Mélenchon. Så nära har han aldrig varit en andra valomgång.

Förlorarna i valet?

Frankrike har majoritetsval, förlorarna kommer att avgöra valet genom sina uttalanden och sina rekommendationer de närmaste dagarna. Några väldigt tydliga förlorare kan utpekas. Den största förlusten led republikanerna med Pécresse som inte ens kommer över 5 % gränsen. En katastrof för partiet. Partiet kommer sannolikt att implodera och gå samma öde till mötes som socialisterna. D.v.s. de kommer att marginaliseras och få stora ekonomiska problem. Valet 2002 fick de 29,2 %, valet 2007 fick de 34,6%, valet 2012 fick de 29% och 2017 fick de 20%, i årets val får de 4,8%!

Socialisterna fortsätter sin kräftgång. De får bara 1,7 % av rösterna, drygt 600 000 röstar idag på partiet.

De gröna kom inte heller över 5 % gränsen. Jadot fick 4,6 % av rösterna.

Förlorarnas rekommendationer.

Republikanernas kandidat Pécresse sade att hon rekommenderade de som röstat på henne att rösta på Macron i 2: a valomgången. Detsamma gjorde de grönas Jadot, kommunisten Roussel och socialisten Hidalgo.

Att republikanerna är mycket splittrade framgår tydligt av deras kommunikation. Pécresse säger att man skall rösta på Macron. En annan central figur inom partiet, Ciotti, säger att han kommer att rösta på Le Pen och sedan kommunicerar partiet att man inte skall lägga sin röst på Le Pen. Partiet säger inte att deras väljare skall rösta på Macron, de passar helt enkelt.

Mélenchon sade att de som röstat på honom skall blockera extremhögern. Han sade att man inte skall rösta på Le Pen men han nämnde inte Macron. Varje väljare är vuxen och har förmågan att tänka själv och därför överlåter han till varje medborgare att fatta sina beslut. Sannolikt kommer många inte rösta eller rösta blankt. Vissa uppgifter säger upp mot 44 % av partiets väljare kommer att avstå från att rösta eller rösta blankt.

Zemmour och Dupont- Aignan rekommenderade sina väljare att rösta på Le Pen.

Finansiering

Varje presidentkandidat får 153 000 euro för att man deltar i valet.

Kommer man under 5 % av rösterna kan man söka bidrag för att täcka sina utgifter för valkampanjen. Man kan få maximalt 0,8 miljoner euro från staten.

Över 5 % kan man få upp till 8 miljoner euro från staten. En himmelsvid skillnad. De som tar sig till andra valomgången kan få 22,5 miljoner euro i stöd från staten

De flesta partier tar lån från banker för att finansiera en del av kampanjen. Nu skall dessa lån betalas tillbaka och det kommer att bli kostsamt för republikanerna och de gröna.

Le Pen har lånat pengar från en ungersk bank som hon nu kan återbetala genom sin framgång. Banken heter MKB och man kan ana att Orbán finns i bakgrunden för att stödja henne. Kanske även Ryssland. 2017 fick hon lån via en rysk bank.  

Enligt media har Pécresse gått i borgen för lån som tagits för att bedriva kampanjen, hon är skyldig 5 miljoner euro. Hon uppmanar partikamrater att skänka pengar för att återbetala lånet. Totalt saknas det 7 miljoner euro för republikanerna.

De gröna räknade med att komma över gränsen 5 % och nu får det stora ekonomiska konsekvenser. Enligt en talesperson för partiet riskerar partiet att gå i konkurs. De har spenderat ca 6 miljoner euro och nu kan de räkna med som mest 0,8 miljoner i ersättning från staten. Han sade att de som tror på ett ekologiskt parti nu måste ställa upp och ge gåvor så att man undviker konkurs. Det saknas 2 miljoner euro i kassan.

Konklusion

Frankrike har fått ett nytt politiskt landskap. Nu finns ett tydligt extremt högerparti, ett mittenparti och ett extremt vänsterparti. Frankrike har under de senaste fyrtio åren haft två styrande partier, republikanerna och socialisterna. Detta är nu historia.

2: a valomgången är långt ifrån avgjord. Le Pen kommer att få stöd från de som röstade på Zemmour. Ca 75 % av de om röstade på Zemmour kommer att rösta på Le Pen. Hon kommer även att få stöd från republikanernas väljare, ca 35 % kommer att rösta på Le Pen. Dupont-Aignan fick 2,1 % och hans väljare står Le Pen nära. Det intressanta är att vänsterkandidaten Mélenchon´s väljare även kommer att rösta på Le Pen, ca 23 % enligt opionsundersökningar. Det finns en hel del samsyn mellan dessa ytterligheter. De önskar sänka pensionsålder, sänka moms, förändra eller lämna EU, minska EU:s påverkan på Frankrike. De har även en hel del samsyn på Ryssland. Le Pen har tidigare stött annekteringen av Krim och hon publicerade bilder på sina möten med Putin i deras valbroschyrer. Mélenchon har haft nära band med Ryssland.

Den tidigare presidenten Sarkozy som är central person inom republikanerna gav inte sitt stöd till Pécresse, vilket var märkligt. Alla förväntar sig att han nu skall ge sitt stöd till Macron. Republikerna kan alltså bli ett stödparti till Macron. Krismöten pågår inom det republikanska partiet.

Den 20 april är det TV debatt mellan Le Pen och Macron och den kan vara mycket viktig för Le Pen. 2017 gjorde hon bort sig kapitalt i debatten och hon bör ha lärts sig en hel del sedan dess.

Valet är viktigt för Europa skulle Frankrike falla i händerna på populister blir det stora problem för hela den europeiska gemenskapen.

De närmaste två veckorna avgör

Kriget i Ukraina påverkar det franska presidentvalet.

Fredagen den 4 mars kl. 18:00 är sista tillfället att anmälan sitt deltagande i Presidentvalet. För att myndigheten skall ta ställning till ansökan skall man ha 500 underskrifter från förtroendevalda. Kandidaten skall lämna in en privatekonomisk redogörelse samt vilka åtaganden man har i styrelser och associationer. Myndigheten gör sedan en research för att fastställa att man inte har något dolt som presidentkandidat.

Denna gång har det varit en del protester från politiskt håll på förfarandet. Man tycker att det är odemokratiskt att man måste ha 500 underskrifter. Mélenchon, Le Pen och Zemmour har haft problem att få dessa underskrifter. Att man ger sitt stöd är en offentlig handling. Borgmästaren i Cannes har givit sin underskrift till Mélenchon. De står långt från varandra politiskt. En är höger och den andre är vänster. En annan politiker som stödjer Macron, Francois Bayrou, har lagt undan 80 underskrifter från sitt parti för att stödja de kandidater som inte kommer upp i 500 underskrifter. Han anser att nuvarande system är odemokratiskt.

Det är 11–12 kandidater till presidentvalet. Officiellt tillkännages kandidaterna på tisdag.

Varför gynnar kriget i Ukraina Macron??

Tre av kandidaterna, Mélenchon, Le Pen och Zemmour är sanna rysslandsvänner. De satt i TV och sade att Ryssland aldrig skulle angripa Ukraina. Zemmour slog vad i direktsändning att det aldrig skulle hända.

Marine le Pen har tryckt upp miljoner broschyrer som skall delas ut i valkampanjen. Det finns en bild i broschyren där hon hälsar på Putin och hon beskriver sig som Rysslandsvän.

Alla tre har nu tagit avstånd från invasionen men har olika förklaringar varför invasionen sker. De menar att Nato / EU har hotat Rysslands intressen och att man därför måste förstå deras agerande!

Vi vet att Le Pen mottagit 8 miljoner euro i lån från Ryssland i förra presidentvalet. Det gick genom en ryskägd bank i Tjeckien. Le Pen har fått finansiering av sin nuvarande kampanj för några veckor sedan, oklart var pengarna kommer från. Sannolikt har både Mélenchon och Zemmour också indirekt finansiellt stöd från Ryssland. Direkt stöd med stora summor är förbjudet men de kan låna från personer/banker i Europa som vill påverka valet, hur man återbetalar detta stöd får man bevaka i framtiden.

Alla tre är emot EU, NATO och flyktingar. Zemmour har blivit fälld i domstol för hets mot folkgrupp. Han tycker inte att man skall acceptera ukrainska flyktingar på fransk mark. Han anser att man skall ge Polen pengar så kan de hantera flyktingströmmen. Alla dessa saker gynnar Macron i dagens kontext.

Macron

Macron höll ett TV-tal på onsdagen där han beskrev situationen och varför han försöker att medla mellan Ukraina och Ryssland. Han menar att det är bra att ha en löpande dialog. En dag kommer man behöva sätta sig ned och diskutera en framtid. Även om nuvarande försök inte leder någonstans och att Putin flera gånger har sagt en sak och sedan gjort en helt annan sak, måste man försöka att uppnå fred i Ukraina.

Macron har sedan flera år sagt att EU måste förbereda sig för att bli en samordnad kraft i världspolitiken. Han har uttryckligen sagt att försvaret inom EU måste samordnas. Investeringar i krigsmaterial måste samordnas och EU måste kunna agera självständigt och ta sitt eget ansvar i olika konflikter. Nu står vi där.

Det är bara fem kandidater som har mer än 10 % i opinionsmätningarna. Det är Macron, Le Pen, Pécresse, Zemmour och Mélenchon. Genom händelserna den senaste veckan har Macron stärkt sin position. Han framträder som en statsman och tar stort ansvar i Europa. Fransmännen gillar att Frankrike blir starkare på EU arenan. 

Macron tillkännagav på torsdagskvällen att han kommer att söka nytt mandat som president. Han skrev ett brev till alla lokala tidningar där han angav sina skäl för ansökan. Detta publicerades i alla tidningar på fredagen.

Valkampanjen

Socialisterna är tillintetgjorda och når bara 2–3 % i opinionsmätningarna. En av deras kandidater Taubira slängde i veckan in handduken.

De gröna är mycket svaga och når inte ut med sitt budskap. Det finns motsättningar i ledningen. Macron tillsatte en medborgargrupp som fick ta fram förslag på vad som behöver göras för att hantera miljöfrågorna. De lade fram över 200 olika förslag och presidenten accepterade alla utom några stycken. Miljöfrågor finns i alla partiers program. De gröna sticker inte ut längre.

Mélenchon når ca 10 % och det brukar han uppnå i alla val. 

Le Pen har några procentenheter bättre än kandidaterna på plats 3–5 i opinionsmätningarna. Vi får se om hon förlorar väljarstöd genom kriget i Ukraina. Hon intervjuades i veckan i TV och fick försvara sitt program. Man gick ganska hårt åt henne. Hon tycker att man inte skall införa sanktioner mot Ryssland eller skicka vapen till Ukraina då det ger dyrare bröd, bensin, energipriser för de svagaste i det franska samhället. Hon stödjer Rysslands annektering av Krim.  Hon anser att alla skall få högre löner, bättre pensioner, bättre socialt skyddsnät. Hon anser att man skall öka hushållens köpkraft med 150–200 euro i månaden. Alla skall få minst 1 000 euro i månaden i pension efter skatt. Hur detta skall finansieras togs inte upp i samtalet.

Zemmour har tappat betydligt från toppnivåerna under hösten. Han lockar medarbetare från Le Pen hela tiden och vi får se hur mycket pengar han har för att bedriva sin kampanj. En riktig skalp för Zemmour skulle vara att få stöd från Marion Maréchal Le Pen, en systerdotter till Marine Le Pen. Det skulle vara ett svårt bakslag för Marine. Enligt media skall detta tillkännages på ett evenemang som Zemmour har i Toulouse i helgen.

Republikanernas kandidat Pécresse har det svårt. Hon kommer inte fram i media. Hon agerar också på ett mycket märkligt sätt. När hon hade sitt första kampanjmöte pratade hon med basröst och försökte antagligen härma De Gaulle. Hon nämner honom hela tiden som en förebild. Det har gjort förra presidenten Sarkozy sur och han har inte tillkännagivit sitt stöd för partiets kandidat, vilket är märkligt. Hon lämnade en jordbruksutställning och sade att hon skulle ägna sig åt problematiken i Ukraina. På kvällen kom det bilder där hennes närmaste satt tysta i en bunker och försökte agera som om man hade upprättat ett ” War room”. Inga kartor, inga telefoner, inga datorer. Man satt helt tysta och vände på något papper.  Det är klart att man driver med en sådan kandidat. Hon försöker att vara presidentmässig utan att vara det.

Jag tror att det är få fransmän som kan se Le Pen, Zemmour eller Mélenchon som president i denna situation. Kandidater som önskar lämna EU och frånträda medlemskapet i NATO samt vara otydliga gentemot Ryssland har en stor uppförsbacke i detta val.

Detta val är en förberedelse för riksdagsvalet i juni. Hur presidentvalet utfaller kommer att få betydelse för hur man agerar i nästa val. Vi kommer nog att kunna se stora politiska förändringar och samarbeten beroende på resultatet i presidentvalet.

Det är mycket jämt bakom Macron och det återstår drygt en månad innan första valomgången den 10 april. Dagens opinionsmätningar visar att Macron och Le Pen ställs mot varandra i en andra valomgång den 24 april. Vem som helst av Zemmour, Le Pen eller Pécresse kan komma att gå upp mot Macron. Alla tecken tyder på att Macron kommer ut som segrare i presidentvalet oavsett motkandidat.

Vem vinner presidentvalet 2022?

För ett par månader sedan hade jag ganska säkert svarat Emanuel Macron. Nu är det betydligt mer osäkert. Hur kommer det sig?

Det är några händelser som har öppnat upp spelplanen och gjort valet betydligt mer osäkert. Den senaste händelsen är Les Rèpublicains interna val om vem som skall företräda partiet i presidentvalet. Favoriterna föll bort och i stället vann en politiker från Nice, Èric Ciotti. Att Ciotti vann var mycket oväntat. Han ligger långt ut till höger och har många åsikter som ligger Le Pen och Zemmour nära, dvs extremhöger. I andra valomgången ställdes han mot presidenten i Parisregionen Valérie Pécresse.I denna valomgång förlorade Ciotti och Pécresse och är nu officiellt partiets kandidat till valet av Frankrikes president.

Utmaningen för Pécresse är att tillmötesgå Ciotti´s åsikter för att behålla hans väljarstöd samtidigt som hon skall balansera de vanliga högerfrågorna och mittenväljarna i partiet. Ciotti fick 40 % av rösterna i andra valomgången. Pécresse har själv sagt att det finns en röd linje som hon inte kommer att passera, att ge stöd till Le Pens åsikter.

Kan republikanerna balansera dessa åsikter så kan de utgöra ett stort hot mot Macron i presidentvalet. Ciotti kan få balansen att tippa över till republikanerna så att de kommer till andra valomgången i presidentvalet. Där öppnas det upp en helt ny konkurrenssituation. Frankrike kan få den första kvinnliga presidenten. Hon har inkluderat personal från alla kandidaterna i sin kampanj och kanske kan hon få republikanerna att samarbeta.

Det är trångt ute på extrem högerkanten. Le Pen och Zemmour tar röster från varandra och med republikanerna som drar till höger med Ciotti´s framgångar blir spelplanen helt öppen. I opinionsmätningar är det ganska jämt mellan dess tre kandidaterna (Le Pen, Zemmour och Pécresse). I tidigare val har man röstat mot Le Pen i andra valomgången. Man vill inte ha en person som företräder extremhögern som President. Om Pécresse kan ta sig till andra valomgången finns det fler som kan tänkas rösta på henne, man röstar för någon och inte emot. Det är en stor skillnad. Det finns säkert många av Le Pens och Zemmour väljare som kan rösta på Pécresse med Ciotti i laguppställningen.  Macron leder klart och är en tydlig vinnare i första valomgången, andra valomgången blir mycket mer osäker. Här kan Pécresse utmana.

Macron har inte sagt att han ställer upp i valet, det beslutet låter vänta på sig. Han hävdar att när han anmäler sig som kandidat i presidentvalet kommer hans beslutsmässighet som president att påverkas, vilket många kandidater kritiserar honom för. De tycker att han använder presidentposten för att bedriva sitt kampanjarbete.

Regeringens beslut under hösten kan ge skäl för för kritiken. Man har beslutat om en mängd stöd mot fördyringar på diverse områden. Gaspriserna har ökat +10 % i juli, +5,3 % i augusti, +8,1% i september och +12,6 % i oktober. En förväntad prisökning i november var +15 %. Många har gas som energikälla i kök och för uppvärmning. Elpriserna har exploderat och en förväntad ökning i början av nästa år var +12 %. Priserna ökar explosionsartat.

De gula västarna började röra på sig och regeringen var snabb att begränsa den ekonomiska oron som dessa prisökningar orsakade. Varje år mottar de med sämst inkomst en check på 100 € som bidrag för energikostnaderna. Det är 5,8 miljoner hushåll och kostnaden 580 miljoner €. Regeringen beslöt att alla som har mindre än 2 000 euro efter skatt i månaden skall motta ytterligare en energicheck på 100 euro. Det är 38 miljoner personer och kostnaden beräknas uppgå till 3,8 miljarder €. Man beslöt även att låsa prisökningar på gas och el. Gaspriserna låses från november -21 till april -22. Presidentvalet sker i april! Prisökningen för el begränsas till +4 % under vintern 2022. Åtgärderna kostar franska staten 7,1 miljarder euro. (gas 1,2 miljarder och el 5,9 miljarder). Man vill inte ha protester och gula västarna ute på gatorna i vinter när en presidentkampanj skall äga rum. Regeringen lånar pengar och spenderar för att inte skapa social oro.

Vänsterpartierna

Socialisternas kandidat Anne Hidalgo, borgmästare i Paris, har ett mycket besvärligt läge, hon får knappt 5 % av rösterna enligt de senaste opinionsmätningarna. Kandidaterna på vänsterkanterna får mellan 11 och 3 procent. Det gör att ingen av dessa kan tro att de kan utmana Macron i valet. Det föranledde Hidalgo att uppmana alla på vänsterkanten att gemensamt utse en kandidat genom en valrörelse. Mottagandet var mycket svagt och hon har nog försvagat sin position. Förre presidenten Holland och partikollega sågade förslaget i direktsändning. Nu har en annan socialist Christiane Taubira sagt att hon kan bli den gemensamma kandidaten. Hon var justitieminister i Hollands regering.

De är mycket splittrade.

Ekonomin i valrörelsen

Valrörelsen är ett stort ekonomiskt åtagande. 2017 spenderade partierna i valrörelsen ca 74 miljoner euro.

Det finns ett tak på hur mycket som partierna får spendera. I första valomgången får partierna spendera 16,8 miljoner euro. För de två kandidater som går till andra valomgången är taket satt till 22,5 miljoner euro.

Alla som anmäler sig som presidentkandidater får 153 000 euro som bidrag från staten. Partierna får tillbaka maximalt 47,5 % av de utlägg man haft i valrörelsen av den franska staten. Om man får mindre än 5 % av rösterna får man maximalt 0,8 miljoner tillbaka, får man mer än 5 % kan man återfå 8 miljoner euro. En kandidat Nicolas Dupont-Aignan fick 4,7 % av rösterna 2017 och fick därmed den lägre nivån 0,8 miljoner euro.

De flesta partier och kandidater samlar in pengar från sina väljare. De större partierna lånar även pengar hos bankerna. Vissa kandidater har det svårare än andra, det gäller Le Pen och Zemmour. Bankerna vill inte låna ut pengar åt extremiströrelser. De vill inte att bankens namn skall förknippas med dessa rörelser. Även kandidater som ligger runt 5 % strecket har svårigheter att få lån, risken är stor att lånen inte kan återbetalas. Det gäller bland annat för socialisternas kandidat Anne Hidalgo, som har svårt att finansiera sin kampanj.

Under valrörelsen 2014 fick Le Pen ett lån av First Czech- Russina Bank på 9 miljoner €. Detta ledde till diskussion om att främmande makt påverkade valet i Frankrike. Det är förbjudet från 2017 att låna pengar utanför EU. Le Pen vill förändra denna lag och har tillskrivit presidenten att lagen skall tillåta utländska lån, vilket har avslagits.

Privatpersoner kan skänka 4 600 euro till en kandidat. Ytterligare 7 500 kan skänkas till ett parti. Gåvorna är avdragsgilla i deklarationen. Företag får inte lämna bidrag till valrörelserna.

Sarkozy fälld

Under hösten fälldes f.d. presidenten Sarkozy för brott mot de utformade valreglerna. Bakgrunden är att partiet spenderade betydligt mer än vad som var tillåtet i tidigare val, tidningarna talar om ca 30 miljoner euro. Man kunde få in pengarna genom falska fakturor och bidrag via olika företag som tog fakturor för att arrangera valmöten. Sarkozy dömdes till två års fängelse varav ett år villkorligt och det andra med fotboja i hemmet. 5 andra personer har dömts till kortare eller längre fängelsestraff för inblandning i denna affär. De var delaktiga i genomförandet av hans valrörelse.

Domen kommer sannolikt att överklagas.

År 2012 drog Sarkozy och partiet över taket med 2,1 % vilket resulterade i att statens bidrag drogs in. Det är ca 100 dagar innan valet och mycket kan hända, spännande är det. Kan Frankrike få en kvinnlig president