Etikett: Pensionsreform i Frankrike

Facken blockerar Frankrike

Den Av franskafonster / Lars Näslundi Uncategorized9 kommentarer

För första gången har facken en gemensam målbild. De skall stoppa pensionsreformen. Den 7 mars kommer facken att påbörja en blockad av Frankrike. Man drömmer om att kunna lamslå landet och att regeringen skall dra tillbaka sitt pensionsförslag. Senast det hände var 1995. Nu hoppas man kunna skapa samma kaos. Troligen blir det stora störningar i samhällstjänster, raffinaderier, skolor, tåg, sophämtning, flyg, elproduktion, samhällsinrättningar och andra tjänster som vi använder.

När man lyssnar på debatten ang. pensionsreformen är inställningen att man tar två år av människors liv med denna reform och att man kommer att arbeta tills man dör. Enligt statiskt lever kvinnor i Frankrike i genomsnitt till 85 år och män till 79 år, långt ifrån den föreslagna pensionsåldern 64 år.

Alla länder håller på och reformerar pensionsåldern och det finns en förståelse bland befolkningen i andra länder eftersom vi lever mycket längre, utom i Frankrike.

Denna strid handlar också om fackens betydelse i samhället. De senaste två större kriserna i Frankrike, Gula Västarna och konduktörernas strejk på SNCF, var rörelser som uppstod utanför fackens kontroll eller påverkan. Gula Västarna uppstod på landsbygden och var en rörelse som fanns i alla rondeller över hela Frankrike. Konduktörernas strejk organiserades på Facebook och anslutningen var ca 70 % av alla konduktörer. Det fanns ingen struktur bakom, det var en lös sammanhållen rörelse. Konduktörerna fick en löneökning då de hotade att lamslå julresandet.

Facken är mycket små i Frankrike, man brukar säga att det är ca 8–10 % av arbetstagarna som är med. Facken har inte så mycket att erbjuda förutom att de gärna strejkar. Deras uppgift är att behålla alla uppnådda fördelar och att inga arbeten skall läggas ned. Det är deras uppgift. Facken försvarar alla de yrken som har en särställning och motsätter sig att deras status tas bort. Dessa är Régimes spéciaux och utgör 27 olika yrkesgrupper. Det är arbetare bland annat inom gruvor, järnväg, offentlig förvaltning, notarie anställda, RATP, flottan, EDF-GDF, operan i Paris och Banque de France. De har mycket förmånliga pensionsavtal. Regeringen föreslår nu att deras särställning tas bort.

I Sverige uppfattar jag att facken är förändringsbenägna och att de deltar i företagens utveckling på ett helt annat sätt. Vår omgivning förändras i snabb takt och de svenska facken arbetar tillsammans med företaget för att anpassa sin produktion och skapa konkurrenskraftiga företag. De svenska facken nöjer sig med måttliga löneökningar för att inte skapa en inflation som äter upp både löneökningen och köpkraften. Det finns en helhetssyn. Skall man utveckla samhället är det köpkraften som är viktig, man måste ha ett långsiktigt synsätt. Macron har uppmanat facken att inte blockera landet.

I Frankrike är det här och nu som gäller. I höstas var det strejker på raffinaderier och man fick en 10 % löneökning. Facken har lågt förtroende bland de arbetande, därför är anslutningen låg. Man tycker inte att avgiften till facken motsvarar vad man får ut i fördelar.

När jag bodde i Sverige var jag med i Ledarna och de hade en hel pamflett med verktyg för mig som chef. Det var inte bara A-kassa. När det finns ett värde som medlem i facken ansluter man sig. Om värdet är lågt väljer man bort denna utgift. A-kassan i Frankrike organiseras av staten. Många löneökningar ligger också utanför fackens kontroll. I statliga företag och organisationer är det staten som bestämmer. Vid strejker får de som är med i facken en liten ersättning av facken. Den brukar ligga på minilönen, ca 1 700 euro per månad brutto. Övriga strejkande får ingen ersättning.

Vad vill facken? De vill att man skall behålla 62 år och höja skatterna för de rika samt att företagen skall betala mer i pensionsavsättningar. CGT vill sänka pensionsåldern till 60 år. Facken menar också att man skall försöka få fler arbetslösa i arbete, speciellt gruppen + 55 år som har svårt att finna nya arbeten. Regeringen menar att man måste arbeta längre och få de som är + 55 år och arbetslösa i arbete för att finansiera framtida pensionsutbetalningar.

Under ett par veckors tid har man diskuterat pensionsreformen i Frankrikes riskdag. Det har varit ”hela havet stormar”. Man skriker, buar, är oförskämda, saboterar och har uppträtt som ungar i en sandlåda. Många fransmän ser på spektaklet med förskräckelse. En representant från La France Insoumise kallad arbetsminister Olivier Dussopt för ”mördare” i ett tal i riksdagen. En annan ledamot klistrade en bild av Dussopt på en fotboll och hade fotbollen under foten.

Man har debatterat 15 dagar i riksdagen och fattat beslut på 2 punkter. Den stora frågan, förflyttning av pensionsålder till 64 år, är förslag nr 7. Dit hann man inte då debatten stängdes i fredags natt. Nu skickas förslaget vidare till Senaten för ytterligare debatt och sedan kommer lagförslaget tillbaka till Riksdagen för omröstningen. Här hoppas Macron på stöd från Republikanerna.

Vänstern, NUPES, har haft som strategi att lamslå riksdagsarbetet. Det är framför allt France Insoumise (FI) som saboterat arbetet. Sammanlagt har det inlämnats ca 20 000 förbättringsförslag till lagtexten och FI har stått för överväldigande majoritet av förslagen. Många gånger är det bara att man skall byta ut ett komma mot en punkt, ett ord skall bytas eller någon annan struntsak. Det gör att alla förslag skall tas upp och diskuteras samt röstas om, man hinner inte långt i texten med ett sådant förfarande. Nu kunde inte riskdagen fatta beslut om ändring av pensionsålder och debatten avslutades utan omröstning i riksdagen.

Positioneringen har påbörjats inför presidentvalet 2027. Marine Le Pen har intagit en ansvarsfull roll i riksdagen. Hon är emot reformen men respekterar hur arbetet skall bedrivas i riksdagen. Hon hoppas stärka partiets chanser som ett regeringsdugligt parti.

Republikanerna är oense internt i partiet. En del vill att man skall pressa regeringen till fler eftergifter, andra tycker att man fått igenom tillräckligt. Éric Ciotti som är president i Republikanerna avsatte i helgen sin andreman Aurélien Pradié som drivit sin linje hårt i riksdagen. Partiet har inte varit eniga vid omröstningar.

Demonstrationerna fortsätter varje vecka i Frankrike och facken hävdar att det är ca tre miljoner demonstranter i landet, polisen säger 1 miljon. Från den 7 mars skall Frankrike lamslås. Förmodligen bör lagtexten komma tillbaka till riksdagen i slutet av mars och då kan de folkvalda rösta om reformen. I april kanske vi får en mer normal situation.

Att regeringen drar tillbaka reformen är osannolikt. Macron kan inte bli omvald, han sitter på sin sista mandatperiod. Skulle regeringen dra tillbaka reformen är det facken som bestämmer politiken och framtiden i landet och det är idag otänkbart. Skulle det inträffa blir Macron’s position ohållbar och det skulle uppstå en regeringskris. Frågan kommer att drivas igenom i riksdagen oavsett stöd från andra partier eller inte.

Motståndet är massivt och ca 70 % av fransmännen är emot reformen. Motståndet är massivt även bland ungdomar. Vem tänkte på pension när man var 20 år, inte jag i alla fall. Då var livet bara kul.

Skall ni till Frankrike under våren kontrollera vilka strejker som är på gång på: https://www.cestlagreve.fr/

Regeringen använder 49.3

Den Av franskafonster / Lars Näslundi Uncategorized5 kommentarer

Regeringen och Macron har föresatt sig att förändra pensionssystemet i Frankrike och utforma ett system istället för 42 olika system. Efter att förhandlat i 18 månader, diskuterat med arbetsmarknadens parter i 4 månader, har man beslutat sig för att lägga fram förslaget för diskussion i franska riksdagen. Det resulterade i 40 000 motioner som bara har till syfte att fördröja handläggningen och sabotera i riksdagen. Det är La France Insoumise som har lett denna kampanj. Man motionerar genom att föreslå att ordalydelsen skall ändras från ”årligen” till ”varje år” och så gör man med alla ord, punkter och komman och det resulterar i tiotusentals motioner. Alla de förslag som syftar till att förbättra lagtexten eller komma med motförslag försvinner i detta hav av motioner. Det tar månader att gå igenom alla inlämnade motioner.

Lördag 29/2 gick därför Premiärminister Philippe ut och tillkännagav att regeringen avser att använda sig av paragraf 49.3. Det innebär att premiärministern tillkännager att regeringen lägger ett förslag på att genomföra en lagförändring utan att Assamblée National röstar på lagtexten. Inom 48 timmar kan motståndarna inlämna en misstroendeförklaring. Två motioner är inlämnade och riksdagen skall rösta för att fälla sittande regering. Idag har regeringspartiet klar majoritet så denna omröstning kommer regeringen att vinna och därmed kan regeringen genomföra sin föreslagna lagtext. Senast 2016 använde den socialistiska regeringen denna metod för att förändra arbetslagstiftning.

Sedan 1958 har man använt 49.3 hela 86 gånger och den socialistiska premiärministern Michel Rocard använde denna metod hela 28 gånger. Det är inte ett helt ovanligt förfarande.

När majoriteten har röstat ned den påkallade misstroendeomröstningen, kan ministerrådet sedan besluta att lagfästa den föreslagna texten och riksdagen har därmed godkänt det framlagda förslaget. Därefter skickas lagtexten till Senaten för att de skall studera lagtexten. Senatens roll är att pröva om den föreslagna lagtexten är i överensstämmelse med grundlagen.

Senaten kontrollerar också att regeringen genomför och applicerar den godkända lagtexten.

Jean-Luc Mélenchon, ledare för La France Insoumise, protesterar våldsamt och manar till protester på Frankrikes gator. De önskar naturligtvis att hela denna lagtext skall dras tillbaka.

Det är inte utan interna protester inom majoriteten som denna förändring genomförs. En av ”En Marche” ledamöter har beslutat att lämna partiet och protesterar mot att man använder 49.3.

Vi får se om Frankrikes befolkning anammar Mélenchons uppmaning att återigen ge sig ut på gator och torg. Mélenchon har uppnått sitt mål att framställa Macron som odemokratisk.

Arbetsmarknadens parter sitter samtidigt i förhandlingar för hur man skall finansiera förändringarna i pensionssystemet. Denna förhandling skall vara färdig i slutet av april. Man få väl hoppas att parterna kommer överens. Man avser att implementera lagförslaget innan sommaren.

Debatten i franska parlamentet är kaosartad.

Den Av franskafonster / Lars Näslundi Uncategorized1 kommentar

Pensionsreformen i Frankrike är i ett kritiskt skede. Strejkerna fortsätter och likaså demonstrationerna. Var igår borta i departementet le Var och spelade golf. I en rondell i le Var stod det ca 10 personer med gula västar och gjorde sig påminda. Inga demonstrationer bara som en påminnelse.

Lagtexten om ett förändrat pensionssystem har levererats till den franska riksdagen, Assamblée Nationale. De politiska partierna har lagt till ca 40 000 förbättringsförslag som nu skall debatteras. I huvudsak är det La France Insoumise och kommunisterna som har lagt förbättringsförslag, de förstnämnda har lämnat ca 23 000 förslag och de sistnämnda har lämnat ca 13 000 förslag. Hur kan man lämna så många förbättringsförslag? Man ändrar ordföljden, sätter in ett komma eller på annat sätt gör att texten inte är exakt densamma som den tidigare texten. Varje ledamot i France Insoumise har lämnat ca 1 100 förbättringsförslag. Ja, det är ju inte förbättringar man önskar bara lamslå debatten och hanteringen av ärendet i den kommission som skall gå igenom alla förslagen. Lagtexten har ca 40 paragrafer och efter en veckas debatt har man avslutat § 1, ca 39 kvarstår. Man räknar med att det tar ca 6 månader att avhandla alla tilläggsförslag. Hur kan man hantera detta. Regeringen kan besluta att genom en paragraf som heter 49.3 köra över riksdagen och få till en ny lagtext. Man är försiktig att genomföra förändringar genom att använda denna möjlighet, men det har gjorts tidigare, senast 2016. Antagligen kommer motståndarna hävda att det inte är ett demokratiskt förfarande.

Arbetsmarknadens parter sitter och förhandlar om hur man skall finansiera framtida pensioner och denna förhandling pågår till slutet av april. Regeringen hävdar att mellan 2018 och 2030 kommer nuvarande pensionssystem att bygga upp ett ackumulerat underskott om 113 miljarder euro. Det är därför man önskar förändra pensionssystemet.

En representant för fackföreningen CGT meddelade i veckan att man hoppar av dessa diskussioner för man anser att underskotten är överdrivna och att man bara önskar försämra för arbetarna. Underskotten är massiva inom vissa pensionskassor medan andra har stora överskott, så sammantaget ser det inte så illa ut. Några av de offentligt anställda pensionskassorna har stora underskott, se bild.

Grått är medel som staten tillskjuter, orange är avsättning från dagens arbetstagare och blått är utbetalningar till pensionärer.

CGT´s resonemang är ganska hårresande. De uttryckte följande i en artikel: Pensionskassorna har inte något underskott, de saknar intäkter. Genom att öka alla offentliga löner kommer pensionsintäkterna att öka och därmed försvinner underskotten. Så löser man ekonomiska realiteter på franskt fackföreningsvis.

Två år i rad har strejker lamslagit landet, först de Gula Västarna under 2018-2019 i ca 6 månader och nu strejker för att stoppa förändringen av pensionssystemen som har pågått i ca 4 månader. Det är inte lätt att vara näringsidkare i detta landet.

Strejkerna fortsätter i Frankrike.

Den Av franskafonster / Lars Näslundi Uncategorized4 kommentarer

Gatans parlament styr Frankrike. Facken har paralyserat de allmänna kommunikationerna under en vecka och det kommer att fortsätta om inte Macron lägger ned sin reform, hotar facken.

Håller Macron på med ett Sisyfosarbete? Sisyfos var gud i den grekiska mytologin. Sisyfos fick till uppgift att rulla ett stort stenblock uppför en kulle. Om Sisyfos lyckades med att få upp stenblocket på kullen skulle han bli fri. Varje gång han nästan var uppe på kullens topp slant han dock med stenblocket, som störtade ner i avgrunden, så att han fick börja om från början. Att förändra det Franska samhället måste vara en sådan upplevelse.

Det finns mycket man kan förundras över när man bor i Frankrike. Många gånger måste man ta av sig sina svenska glasögon och sätta på sig de franska glasögonen för att eventuellt förstå vad som sker i landet. Sedan torsdagen den 5 december har det varit kaos i det allmänna transportnätet och bara ca 10-30 % av den allmänna kommunikationen har fungerat. Stort besvär för alla som skall ta sig till jobbet, skolan, sjukhuset etc.  Paris har varit speciellt utsatt. Den 5 december samlades ca 850 000 personer över hela Frankrike för att protestera mot de förändringar i pensionssystemet som regeringen har annonserat. I veckan fortsatte demonstrationerna och även nästa vecka skall man demonstrera.

Är reformen rättvis? De som strejkar tycker inte det. Man kan också fråga sig om det är rättvist att några kan gå i pension vid 52 års ålder medan andra skall arbeta till 62 års ålder. Många baserar sin pension på de 25 bästa löneåren medan andra baserar sin pension på de sista sex månaderna. Många begär löneökningar, arbetar extra på kvällar, helger och nätter och kan på så sätt öka sin pension, är det rättvist?

Det är väldigt få som tycker att reformen är bra. Enligt opinionsundersökningar stödjer ca 70 % av de tillfrågade strejkerna. I media och på TV hörs bara de som tycker att man skall dra tillbaka reformen. Tv-stationerna med 24/24 timmars bevakning skapar nyheter och driver på dramaturgin och med ibland väldigt lite fakta. Några som tycker att reformen är bra är bönderna och pensionärer med låga pensioner. Reformen innebär att man får en lägsta pension på 1 000 euro per månad. Bönderna har ofta pensioner runt 800-900 euro per månad.

Regeringen har skött informationen och kommunikationen dåligt. Det finns inget färdigt förslag som parterna har tagit del av hur reformen sskall fungera i detalj. I media diskuteras ändå hur det kommer att slå för olika grupper av arbetare och det finns detaljerade uträkningar på vinnare och förlorare. Man har låtit facken få tolkningsföreträde och berätta hur det kommer att bli utan att regeringen har kunnat besvara påståenden som görs.

Macron har haft som mål att de iblandade parterna skall få säga sitt om olika hypoteser gällande pensionsreformen och inbjudit alla deltagare till överläggningar under 18 månader. Dessa överläggningar avslutade i somras och under hösten har man gått in i ytterligare förtydliganden och förklaringar som facken tycker har varit envägskommunikation. Macron har velat ha en dialog om förändringarna.

Förhandlingen är svår då facken anser att man inte skall förändra något. Deras hållning är att det finns pengar och att man inte förstår behoven att förändra systemet och göra försämringar. Deras linje är att öka skatterna för företag och de rika som skall betala pensionerna.   

Premiärministern Édouard Philippe har kommunicerat riktlinjerna för reformen igår onsdag den 11 december. Inget som sades var till belåtenhet för facken. Strejkerna fortsätter och det kan nog hålla på ganska länge. De som strejkar får ingen ersättning och det kan leda till att man så småningom blir mer medgörliga. Även de strejkande skall fira jul.

Fakta om reformen.

Enligt en nyligen publicerad rapport från OECD går ca 14 % av Frankrikes BNP till pensionsutbetalningar, Sverige spenderar 7,2 % av BNP för samma utgifter. Genomsnittet inom OECD är 7,5 %. Frankrike lägger m.a.o. väldig stor andel av BNP på pensioner.

Det regeringen framförallt önskar är att genomföra reformer för”Régime Spéciaux”. Några av dessa är statsanställda, lokförare inom RATP & SNCF, elindustrin & gasindustrin, gruvindustrin samt riksbanken Banque de France. Det är dessa grupper som regeringen vill förändra och reformera. Man skall arbeta längre är regeringens besked. Dessa grupper utgör ca 16 % av den arbetande befolkningen eller 4,7 miljoner personer. Vissa av dessa kassor har stora underskott och täcks av skattemedel.

Nedan är en sammanställning över när ”vanliga” arbetare kan gå i pension och när de som har speciella avtal kan välja att gå i pension:

Vanlig fransk pensionOffentligt anställdaSNCF (SJ)Elindustri & GasindustriRATP (Paris allmänna kommunikationer)Banque de France
Pensions-ålder60-62 år60-62 år55-57 år Lokförare 50-52 år60-62 år Hälsovådliga arbeten 55-57 år60-62 år alt 55-5762 år 60-61 för födda 1959 eller senare
För att få full pension (arbetad tid)160-172 kvartal160-172 kvartal151 -172 kvartal151 172 kvartal161-168 kvartal159 – 172 kvartal
Beräknings-grund25 bästa åren75 % av de sista sex månaderna + kompletterande pension75 % av de sista sex månaderna75 % av de sista sex månadernaAntal kvartal x 83,82 € x 1,35175 % av de sista sex månaderna + tilläggspension
Dra texten till höger, för att få hela bladet

Det finns 42 olika kassor som skall bli en kassa. Man skall tjäna in sin pension genom att samla på sig poäng där 1 euro motsvarar 1 poäng. Det ovan beskrivna är några av dessa kassor och dessa skall bli en enda kassa. Regeringen försöker att likrikta och göra systemet mer rättvist mellan alla yrkesgrupper och det leder till stora samhällsproblem och strejker. Det ligger i generna hos fransmännen. Vi älskar revolutioner men hatar förändring. Man har ett underskott på ca 10 miljarder euro årligen i det totala pensionssystemet och detta kommer att öka i framtiden.

Tidningen Les Echos hade en sammanställning som belyser problemet med de speciella pensionskassorna och det underskott som de genererar vilket skall täckas av skattebetalarna.

Det intressanta är att flertalet av de tillfrågade fransmännen tycker att det är normalt att man protestera mot försämringar genom strejker. Man tycker att det är naturligt att försvara uppnådda fördelar.

Många av dessa avtal härstammar från tiden efter andra världskriget. De Gaulle stod inför situationen att kommunisterna nästan tog makten i valen efter krigsslutet. Han medverkande till att många av dessa pensionskassor fick mycket fördelaktiga villkor, såsom SNCF. Han kunde ta makten genom kommunisternas samarbete och det var ett pris han var tvungen att betala. Den äldsta kassan härstammar från 1673 som Colbert skapade för Marinen. Banque de France härstammar från 1800- talet och det var Napoléon 1: er som skapade deras pensionssystem. Det är från denna bas som utformningen av kassorna härstammar.

Kanske dags att göra en del förändringar. Frankrike kan inte backa in i framtiden, de behöver åtgärda sitt pensionssystem! Det som är förvånande är att många fransmän inte reagerar över de olikheter som man har i pensionssystemet. I dagens samhälle finns inte några stora skillnader mellan olika yrkesgrupper som fanns 1945 och det borde vara dags för en förändring. Några yrkesgrupper har en speciell ställning, polis, brandmän, militärer och några andra speciellt utsatta grupper, dessa skall behandlas separat. Alla Europeiska länderna genomför en översyn av pensionssystemen för att anpassa sig till en framtida situation.

Vi får se hur Macron kommer att genomföra förändringen. Förslaget är att de som är födda 1975 eller tidigare kommer att drabbas av det nya systemet samt de som från 2022 påbörjar en yrkeskarriär oavsett ålder.

Är pensionerna så dåliga i Frankrike? Ett sätt att mäta det är hur stor andel av pensionärerna som anses fattiga. I denna uträkning från Eurostat 2018 anses man fattig om man har mindre än 60 % av medianlön för landet inkl. de bidrag som pensionärer kan uppbära. Sverige har dubbelt så många fattiga som Frankrike.

Facken har återtagit initiativet och är mycket aktiva och man är även eniga i vad som skall göras. Man skall stoppa pensionsreformen. Under förra höstens tumult när de Gula Västarna hade initiativet var facken ganska återhållsamma. De stödde rörelsen men gjorde inte några speciella aktioner. Jag tror att reformen hotar fackens inflytande på pensionssystemet med många kassor som är direkt knutna till yrkesgrupper. Facken har antagligen ett visst inflytande i dessa kassor. Det regeringen föreslår är ett gemensamt system och gemensam kassa och att det är staten som skall styra och reglera utbetalningarna. Här är facken mycket oroade även om det inte talas om detta faktum.

Fransmännen jämför sig inte med andra länder, man jämför sig med sig själva utan att titta på omgivningen. Det gör att man inte har någon förståelse för att förändringen pågår i alla länder, det är inget som berör Frankrike. Frankrike är det land inom OECD som tar in mest skatter av BNP och som sedan fördelas ut till befolkningen, deras transfereringssystem är mycket omfattande.

Från utländskt håll har man uppfattningen att Frankrike är en vulkan som närhelst kan explodera.

 Nedan är en jämförelse mellan olika länder, när man går i pension, hur länge man är pensionär och när man dör i genomsnitt samt även fördelat mellan män och kvinnor. Franska kvinnor lever till de är 87,8 år, de har haft pension i 27,6 år och de går i pension vid 60,3 år.

Alla kommentatorer bedömer att kaoset fortsätter och regeringen bjuder in parterna till fortsatta överläggningar. Risken är att det håller på hela december. Jag får återkomma i ämnet och mer detaljerat beskriva vad regeringen föreslår.