Dessa tre värdeord infördes i det franska samhället under den första revolutionen 1789 för att bygga ett nytt samhälle. Det var en deklaration om människans rätt och medborgarskap. Det är fortsatt tre ord som står högt i retoriken i Frankrike, men hur ser det ut i verkligheten?

Égalité, är mycket viktigt. När man läser om den nya pensionsreformen är dagens pensionssystem långt ifrån likvärdigt eller jämlikt.

Fraternité, är fransmännen bra på när katastrofer inträffar. I dagliga livet när man skall förändra något i arbetslivet är det tvärstopp. Alla fördelar eller uppnådda avtal får absolut inte förändras fastän både teknik och arbetsmiljö har förändrats under åren. Om jag har det betydligt bättre än andra så skall jag absolut behålla dessa fördelar är det vanliga förhållningssättet.

Liberté, när någon eller något hotar våra uppnådda fördelar så har vi all rätt att både förstöra egendom, strejka och skapa ett elände för omgivningen. Stöket med de Gula Västarna har beräknats kosta det franska samhället minst 4 miljarder euro.

President Macron har hela tiden sagt att man måste arbeta mer och fler år. Detta har han sagt otaliga gånger. Det var en del av hans program innan valet och han säger även detta i samband med den nya pensionsreformen.

Jag har de tre värdeorden i åtanke när regeringen och Macron ger sig i kast med att förändra pensionssystemet i Frankrike. En person Jean-Paul Delevoye skall senast den 14 juli överlämna sin rapport på förslag till förändringar av nuvarande pensionssystem till premiärministern. Förslaget skall diskuteras i riksdagen under hösten. Han har diskuterat med alla parter under 15 månader och det har lett till att några fackföreningar (CGT och FO) under våren har lämnat diskussionerna. Beslutet fattas i riksdagen i början av 2020.

Man har tittat på de nordiska pensionslösningarna för att skapa ett mer hållbart och rättvisande pensionssystem och en del idéer har hämtats från dessa system.

Det skall också sägas att det är löntagarna som arbetar idag som betalar dagens pensionärer. Detta blir komplicerat när vi får en ökad livslängd. Dagens system är balanserat, inkomster och utgifter går jämnt upp. Man beräknar att 2030 kommer ett underskott uppstå på 0,3-0,5 % av BNP. Orsaken är att vi blir allt äldre.

Först måste det sägas att som vanligt är det oerhört invecklat och komplicerat hur man baserar sina beräkningar för pension. Varför skall man göra det enkelt, när man kan göra det komplicerat är det som gäller i Frankrike.

Vad gäller idag?

Det finns 42 pensionskassor med olika system och olika pensionsåldrar. Det är en djungel att förstå hur pensionen beräknas. Det kan hindra en del att börja nya yrkeskarriärer då man kanske har ett fördelaktigt pensionssystem och detta innebär att man inte väljer att ändra sin yrkesinriktning.

Det finns skillnader hur man beräknar varje pensionsgrundad period. I offentlig verksamhet är man diskriminerad i förhållande till hur man beräknar pensionsgrundande perioder i det privata

Man har rätt att gå i pension vid 62 års ålder både i privat och offentlig verksamhet. I privat kan man gå vid 58 års ålder om man började arbete vid 16 års. Började man arbeta vid 20 års ålder kan man gå vid 60 år. I det offentliga kan man gå tidigt om man har ett arbete som är särskilt utsatt. Vissa yrkesgrupper kan gå i pension vid 52 alternativt vid 57. Det gäller poliser, fångvaktare, flygledare eller sjuksköterskor. Vissa kassor har även pension vid 50 års ålder, det gäller bland annat lokförare.

Idag skall man ha arbetat i 172 kvartal för att få full pension, d.v.s. 43 år. Detta gäller för de som är födda 1973 eller senare. Sedan tillkommer alla avtal som finns för olika yrkesgrupper med avvikande regler och det finns också en mängd av undantag.

I det privata baseras pensionen på de 25 bästa åren lönemässigt. I det offentliga baseras pensionen på lönen de senaste sex månaderna. Det leder till missbruk då man får löneförhöjningar som inte är motiverade under den sista anställningstiden.

Hur ser det då ut i jämförelse med en del andra länder? Bilden bredvid som är hämtad från en OECD jämförelse visar att fransmännen går tidigast i pension. De lever också länge och detta skapar ekonomiska problem i framtiden då vi troligen kommer att leva ännu längre. Jämförelsen är både för män och kvinnor.

Frankrike spenderar 14 % av BNP på pensioner, största utgiftsposten i budgeten, nästan mest av EU länderna. Grekland och Italien spenderar högre procentuell andel av BNP på pensioner. Pensioner kostar 314 miljarder euro för Frankrike.

Det utgår en premie när man föder barn. Ju fler barn desto fler kvartal tilldelas den pensionsgrundande perioden.  Man får sig tilldelad fler kvartal som är pensionsgrundande i det privata i förhållande till de som arbetar i det offentliga.  

Änkepension beräknas mer förmånligt i det offentliga än i det privata arbetslivet.

Detta är några av de skillnader som finns mellan det privata och det offentliga. Finns säkert en mängd ytterligare skillnader också.

Vad vill man föreslå?

Nya pensionssystemet skall starta 2025.

Man skall behålla pensionsåldern till 62 år.

Den Pensionsgrundande perioden skall beräknas på varje euro som man tjänar och som omvandlas till poäng. Dessa poäng ligger sedan till grund för den pension som utbetalas vid pensionering. Ju fler poäng desto högre pension. Alla skall ha samma system. De som inte har tillräckligt med poäng kommer att vara tvungna att arbeta längre. De som har många poäng kan gå tidigare i pension. Pensionen baseras på livsinkomsten.

Upparbetade pensioner omräknas till poäng i det nya systemet.

Poängens värde kan komma att reduceras när pensionen skall beräknas. Man kommer att ta hänsyn till hur många som är i arbete i förhållande till hur många pensionärer som finns. 

Incitamentet med extra kvartal när man föder barn kommer att bibehållas, men likställas mellan de privat- och de offentliganställda.

Pensioner beräknas idag upp med inflationen. Detta kan förändras så att man räknar upp pensionerna som baseras på löneutvecklingen för de som arbetar.

En arbetstagare som tjänar 1 000 euro i månaden hela sin yrkeskarriär under 25 år får idag ut 10 % mindre i pension än en arbetstagare som börjar med 800 euro och efter 12,5 år får påök till 1 200 euro. Båda har samma intjäning totalt men en får mindre pension. Denna ojämlikhet försvinner med det nya systemet.

Att ge sig i kast med denna reform är ett enormt projekt. Man måste säga att Macron genomför det han gick till val på även om protesterna och demonstrationerna går igång inför varje försök till förändring. Han tittar inte på opinionsmätningar han genomför det han gick till val på.

Detta är enbart förslag som läckt från diskussionerna och kan komma att förändras innan förslaget presenteras men också efter debatt i riksdagen.  

Helt säkert ser vi fram mot en orolig höst med en hel del strejker och demonstrationer.