Jag såg en dokumentär på fransk TV om grundarna till däcktillverkaren Michelin. Historien är värd att berättas då de skapade mycket av det vi idag ser i trafikmiljön. De utvecklade kartor för biltrafik, Guide Michelin De utvecklade vägskyltar så man kunde hitta när man var ute och körde. De skapade även Citroën 2 CV. Vi tar det från början.

Två bröder från Paris, André och Èdouard Michelin skickades 1885 för att rädda en kautschukfabrik i Clermont-Ferrand. André var säljaren och marknadsföraren. Brodern Édouard var uppfinnaren, problemlösaren och den nyfikne. Dom sade om sin arbetsrelation: ”jag är champagne och min bror är bubblorna”. Fabriken hade finansiella problem. Det var morfar som hade startat kautschukfabrik men han hade avlidit 20 år tidigare och nu stod fabriken på randen till konkurs. Bröderna såg en framtid i utveckling av produkter baserade på kautschuk och engagerade sig i fabriken. De skapade sitt bolag 1888. Som mycket var det tillfälligheter att de hamnade rätt. De utvecklade en kautschuk som bromsade hjulen på hästvagnarna i Paris. Innan deras uppfinning var det stål mot stål som bromsade hästvagnarna. Hjulen hade en stålskena. Det var ett otroligt gnisslande och oljud så fort vagnarna skulle bromsa. Kautschukbromsarna var ljudlösa och blev omedelbart en succé och räddade fabriken.

En dag kom en cyklist in på fabriken för att få hjälp med ett däck som fått punktering. Däcket var utvecklat av John Boyd Dunlop i Belfast 1888.

Däcken innan Dunlop´s uppfinning hade en hård gummiyta och var ganska obekväm att åka på. Dunlop skapade ett däck med luft. Problemet uppstod när man fick punktering. Däcket var mycket svårt att reparera. Man skulle limma och det tog över natten innan däcket kunde används igen. Här kommer bröderna Michelin in i utvecklingen. De skapar ett däck som var löstagbart och man kunde byta ut det felaktiga däcket på ett par minuter. Cykeldäcket föddes 1891. Hur når man ut till konsumenten? Man anordnar en tävling, Paris-Brest-Paris som man vinner med 8 timmar. Däcken börjar säljas till fler och fler cyklister.

Bröderna var ofta i Paris och konstaterade att de hästdragna vagnarna var en framtida marknad. Man utvecklade gummidäck med luft till hästdroskorna. Resan blev mycket bekvämare än med det hårda gummit eller med stålskenan. Man konstaterade även att utvecklingen gick mot fler och fler bilar som fanns på gatorna. De beslöt sig för att göra däck till bilar. Industrin var mycket tveksam att däck med luft skulle hantera tyngden av en bil. Bröderna byggde själva en bil som vägde 1,4 ton och deltog i en tävling Paris-Bordeaux-Paris. De kom näst sist med de hade bevisat att luftdäck kunde vara ett alternativ. Bilen var mycket svårstyrd pga. sin tyngd. Samtidigt började flygindustrin att utvecklas och man gjorde däck till flygplan. Så lade man grunden till sitt imperium.

Teknikern Édouard skrev även ett manifest på hur han såg på framtiden med flygplan. Manifestet gavs ut i en miljon exemplar. Under första världskriget ställde man om tillverkningen och byggde flygplan.

Den nyfikna och problemlösande Edouard Michelin fick en stor utmaning en dag. Det var en uppfinnare som ville att han skulle tillverka ett däck för att kunna köra över 100 km/h. Bilen var en elbil. Han löste problemet och det blev nytt världsrekord. Uppfinnaren körde i 106 km/h. Man trodde inte att kroppen skulle kunna hantera en sådan hastighet. Succén var omskriven i tidningarna.

Som så mycket var marknaden trög och misstrodde deras produkter. För att göra sig kända ordnande man biltävlingar och man kom ut på marknaden via denna kanal.

Hur fick man folk att våga sig ut på vägarna? Man gjorde en liten bok med sevärdheter och informerade om verkstäder, var man kunde köpa bränsle och tips på restauranger och hotell utefter vägen. Guide Michelin föddes 1900 och var gratis. Det första året gav man ut 35 000 exemplar. Man ville att folk skulle ut på vägarna så att man fick sälja mer däck. Från 1926 fick man betala för Guide Michelin. 1926 införde man stjärnsystemet för krogar, en stjärna var en bra restaurang, två stjärnor var värt en omväg och tre stjärnor var värt en resa. Gäller fortfarande.

De skapade en service där man kunde ringa till Michelin och be om färdväg till resmålet. Efter några dagar kom ett brev hem till resenären med beskrivning på hur man skulle köra för att komma fram till resmålet.

Man hade kartor som inte var anpassade för att köra bil med. De var 1:80 000 och det gjorde dessa mycket otympliga när man körde bil. Många var militära kartor som var mycket detaljerade. De var avsedda för soldater till fots och till häst. Michelin skapade en vägkarta med 1:200 000 och som var mycket mer anpassade för att användas vid bilkörning. Kartorna såldes separat och blev mycket populära. Säljs fortfarande på bensinstationerna.

När man väl vara ute och körde var det svårt att veta om man skulle svänga till vänster eller till höger i en korsning. Skyltar var mycket sällsynta. För att stimulera upptäckarglädjen började Michelin att tillverka och ställa ut vägskyltar med anvisning till olika städer och sevärdheter. De satte ut 100 000-tals skyltar över landet. Detta pågick från 1926 till ca 1970.

De satsade tidigt på den internationella marknaden och skapade försäljningskontor i Italien, Tyskland, Schweiz, Spanien, New York och U.K mellan 1901–1905. Den första fabriken utomlands startades i Turin intill Fiat 1906. Redan 1907 gick man över Atlanten och byggde en fabrik i New Jersey.

Det var framför allt André som hittade på alla dessa marknadsföringsåtgärder. Han gick runt i fabriken och såg en hög med cykeldäck ligga staplade och fick idén till Michelin gubben, Bibendum.  Det var den första maskot som skapades i världen. Michelin-gubben och Michelin-däcken blev synonyma med att resa och upptäcka nya sevärdheter.

Michelin hade en idé att om arbetarna hade det bra så gjorde de ett bra jobb. De byggde därför bostäder med vatten och avlopp, teatrar, skolor, badhus i Clermont-Ferrand. Allt för att arbetarna skulle leva väl. De var hyggligt betalda, hade fri sjukvård och låg hyra för bostaden. Men i gengäld ville bolaget att arbetarna skulle vara lojala och respektera överhögheten. Det kunde gälla familjen, kyrkan, staten eller bolaget. En av sönerna till grundarna, Pierre, var emot fackföreningar. 1934 var det några som bildade ett fackförbund på fabriken, de var 3–4 anställda. Representanten fick sparken.

De utvecklade ett däck under namnet Michelin X som var det första radialdäcket och som sedan blev standard för industrin. Försäljningen startade 1949. Med denna produkt blev man världsledande inom däcktillverkning.

Michelin var även verksamma inom tågtillverkning. De hade idén att tåg kunde rulla på hjul. De mötte industriellt motstånd och fick därför tillverka tåg på hjul. Detta kommersialiserades med framgång. Idag rullar tunnelbanan i Paris på hjul, tänk på det nästa gång ni är i Paris!

Citroën hade finansiella problem och en av deras största kreditgivare var Michelin. För att lösa situationen fick Michelin 40 % av aktierna i Citroën. Édouard hade skissat på en mycket enkel bil som skulle vara tillgänglig för alla. Han plockade fram dessa skisser och bearbetade sina idéer för att passa till denna bil. Citroën 2 CV var född och blev en omedelbar succé och som räddade Citroën. Bilen skulle kunna ta 4 personer, lasta 50 kg, växellåda med tre växlaroch framhjulsdrift och inte konsumera mer än 3 liter/100 km och kunna nå 60 km/tim i hastighet. Dessutom skulle den vara billig så att många skulle kunna köpa bilen. Bilen blev en succé och tillverkades mellan 1948 och 1990 i fem miljoner exemplar.

Under 2.a världskriget annekterade Tyskland fabriken och tillverkade däck till sina krigsfordon. Michelin förstörde ritningar och prototyper av 2CV som man höll på att utveckla. Man gömde några prototyper. Marcel Michelin, en sonson, anhölls av Gestapo och skickades till Buchenwald där han avled i koncentrationslägret. Fabrikerna i Clermont-Ferrand bombades sönder och samman av de allierade i slutet av kriget. Efter kriget övertog en av brorsönerna Michelin och ledde bolaget under många decennier. Han överlät driften av bolaget till sonen. Sonen gick bort i en olycka till havs. Det var den siste Michelin som ledde bolaget och han dog 2006.

Företaget leddes länge av familjen men många av sönerna och sonsönerna dog i olika olyckor och idag leds bolaget av utomstående. Bolaget är noterat på börsen och har till 88 % institutionella ägare. Man har 68 fabriker i 17 länder och det är 121 000 anställda. Bolaget omsätter 28,6 miljarder euro och har 2 miljarder i vinst 2022. Man är världsledande på däck. Bolaget förfogar över 3 400 uppfinningar och 12 000 patent. Bolaget har alltid satsat på forskning och utveckling.

En fantastisk företagshistoria som är 135 år.

Informationen är hämtad från en dokumentär på France 2, Bibendum Story. Kan ses i replay, men då heter den Bidendum Story! De har felstavat.