Frankrike går till presidentval, april 2022.

Det var 5 år sedan som Macron överraskande blev vald till President. Han startade sin rörelse ”En Marche” ca ett år innan valet. Det var inte många som trodde han skulle kunna utmana de existerande politiska strukturerna. François Fillon var predestinerad att bli nästkommande president 6 månader innan valet. Han ledde alla opinionsmätningar. Flera olika affärer uppdagades och Fillon skötte affärerna på ett olyckligt sätt för honom. Det gjorde att han inte kom vidare till andra valomgången.

Man kan konstatera att opinionsundersökningar inte har varit särskilt framgångsrika att mäta vem som skall bli nästa president. Verkar vara ett internationellt problem att få trovärdiga mätningar långt innan valen.

Valprocessen

För att förstå den franska valprocessen måste man förstå valsystemet. Politiska val i Frankrike sker genom majoritetsval. Den som får mer än 50 % av rösterna väljs direkt till positionen som står på spel. Om man inte får 50% går man till en andra valomgång. I denna situation är det mycket vanligt att man röstar emot någon/något. Det skedde t.ex. vid förra presidentvalet där Macron och Le Pen stod mot varandra i den andra valomgången. Le Pen tillhör ett högerextremt parti. Det som sker är att socialister, kommunister, center, liberaler och högerväljare röstar emot Le Pen och lägger sin röst på den andra kandidaten, 2017 var det Macron. Det enda som förenar dessa partier är att man absolut inte vill ha Le Pen som president. Man överser med att politiken inte stämmer överens med egna värderingar. Man röstar på det minst dåliga alternativet.

Kandidater

Vem kan ställa upp i ett franskt presidentval? De flesta kan ställa upp och många känner sig kallade. 2017 var det 11 personer som valde att ställa upp i valet. Fem av kandidaterna fick mindre än 1 % av alla röster.

För att bli utsedd till kandidat måste man vara fransman, över 18 år, deklarera sina inkomster och förmögenhet samt skapa ett bankkonto som hanterar alla pengar som används i kampanjen. Det sista hindret är att man måste få 500 signaturer från förtroendevalda i Frankrike. Det finns ca 34 000 sådana personer. När du nått denna punkt får du delta i TV debatter och får exponering i media.

Frankrike har infört ett tak (Capex) på hur mycket pengar som får användas i presidentkampanjen. För 2022 kan man inte förbruka mer än ca 17 miljoner euro i första valomgången och de som kommer till den andra valomgången kan använda 22,5 miljoner euro. Många av partierna använder därför banker, gåvor och partikassor för att samla in pengar inför valet. Staten betalar ut pengar efter valet beroende på hur mycket röster som kandidaten fått. Macron hade använt 16,5 miljoner euro i kampanjen 2017 och fick tillbaka 10,6 miljoner av statliga medel. Le Pen hade förbrukat 11,5 miljoner euro och fick tillbaka 10,7 miljoner.  Ett parti som hamnade i en stor kris var socialisterna. Deras kandidat, Hamon, använde 15 miljoner euro och fick tillbaka 8 miljoner. Han fick bara 6 % av rösterna, ett katastrofalt resultat. Partiet fick sälja sin fastighet i centrala Paris och säga upp 100-tals medarbetare.

Sarkozy blev dömd i slutet av september till ett års fängelse som omvandlades till 6 månader med fotboja i hemmet. Domen gällde att han använt mycket mer pengar i sin kampanj än vad som stipulerades av lagen. Flera tidigare affärer gäller detta förfarande.  I dagarna pågår rättegången mot de personer som skötte denna byk. Nu har domstolarna satt ned foten och dömt Sarkozy. Han kommer att överklaga.

Presidentvalet 2022

Vid förra valet röstade 78 % av de som har rösträtt, nästan en fjärdedel avstod från att rösta. I den andra valomgången var det 74,5 % som lade sin röst på någon av kandidaterna. Några tyckte att varken Macron eller Le Pen var något att rösta på, man avstod.

Inför första valomgången 2022 leder Macron stort i alla opinionsmätningar. Men med tanke på att opinionsmätningarna har haft fel de senaste presidentvalen skall man nog vara försiktig med att utropa honom som segrare.

Man kan konstatera att nästan alla partier har problem. Socialisterna har utsett Paris borgmästare Ann Hidalgo som sin kandidat. Hon har genomdrivit stora förändringar i Paris och har arbetat för en mer ”grön” stad, vilket inneburit stora trafikproblem i staden. Hon kommer inte igenom i mediebruset och verkar inte vara någon stark kandidat. Kommer nog inte till 2: a valomgången.

Miljöpartiet har haft en kongress där de valt Yannick Jadot som företrädare för partiet i presidentvalet. Han är EU parlamentariker och inger förtroende. Han får anses som lite mer moderat i sin politik. De gröna har haft stora framgångar vid de senaste kommun- och regionvalen. Han kommer nog inte till 2: a valomgången.

Vänsterpartiet med Jean-Luc Mélenchon är med i debatten men kommer inte att komma till den andra valomgången.

Macron’s rörelse ”En Marche” har under hans presidentskap haft en del problem. Ett 40-tal medlemmar har hoppat av rörelsen beroende på att man inte delar partiets visioner. Macron fick innan presidentvalet stöd av François Bayrou och det var avgörande för hans framgångar 2017. Frågan är om Bayrou kommer att stödja Macron i denna valrörelse. Bayrou utsågs till justitieminister 2017 som tack för stödet, men fick avgå bara några veckor efter tillträdet pga. en skandal. Macron är fortsatt populär och hans popularitet har ökat efter pandemin. Många tycker att han skött detta bra. Covid-passet är populärt. Han leder i opinionsmätningarna.

Högerpartiet, Les Rèpublicains, består av flera underliggande rörelser. De heter ; Divers Droite, Soyons libre, La France audacieuse, Mouvement Radical. De är samlade under en partiapparat men har lite olika ingångsvärden. En del ligger inte så långt från Le Pen när det kommer till invandringspolitiken, andra är mer moderata. Det är stora spänningar i partiet. Det var några som valde att samarbeta med Macron och de blev uteslutna av partiledningen. Flera borgmästare har lämnat partiet det senaste året, b.la Estrosi, borgmästare i Nice. Förre premiärministern Édouard Philippe uteslöts ur partiet när han samarbetade med Macron.  Partiet har ingen tydlig kandidat. Partiet har nu beslutat att man skall mötas i början av december och välja vem som skall företräda partiet. Det finns sex kandidater.

En av dom är Michel Barnier. Han ansvarade för förhandlingarna på EU sidan mot engelsmännen i Brexit-förhandlingarna. Han är erfaren politiker och en trogen republikan. En annan är Xavier Bertrand från norra Frankrike. Han lämnade partiet och kommunicerade i våras att han skulle ställa upp i presidentvalet 2022. Han har nu valt att ställa upp i nomineringen för partiet och vill vinna för att få ta del av partiets kampanjapparat och pengar för att kunna utmana Macron. Han har ännu inte återinträtt som medlem i partiet. Skulle han förlora valet i partiet kommer han kanske att bli politiskt vilde igen och försöka utmana Macron utan partiet? En annan kandidat är Valèrie Pécresse som är regionens president i Paris. Hon lämnade partiet 2019 men är nu tillbaka som medlem. Frågan är, vem kan man lita på?

Bertrand leder i opinionsmätningarna men det som är osäkert är om partiet har förtroende för honom. Det är medlemmarna i partiet, ca 80 000 personer, som skall rösta. Kommer han att få uppdraget att utmana Macron när han inte är medlem i partiet? Partiet sitter i ett skruvstäd. Skall man rösta Bertrand som redan lämnat partiet men som hyser stort förtroende i opinionsmätningarna inför presidentvalet. Eller skall partiet vara mer trogen den lojale Barnier? Kanske är Pécresse som är kvinna och varit med länge rätt för partiet, fastän hon också lämnat partiet. Partiet har ett mycket svårt beslut framför sig. Partiet kanske går samma öde till mötes som socialisterna. Inför detta val är det ett parti med stora slitningar.

Le Pen har haft mycket höga opinionssiffror under hela våren. Detta förändrades under sommaren. Plötsligt dök det upp en Éric Zemmour som tar röster från henne.

Zemmour är journalist, debattör, polemiker, författare och krönikör. Han har synts i TV under ganska lång tid. Han skickade upp en testballong under våren att han kunde tänka sig att ställa upp i presidentvalet. Han har stora skaror som tror på honom och opinionssiffrorna är mycket höga. Hans problem är att han inte har något parti bakom sig och han försöker nu hitta pengar för att bedriva sin kampanj. Han har givit ut en bok som går mycket bra, har sålt i 190 000 exemplar och beräknas bidra med 1,5 miljoner euro. Zemmour kan placeras längst ut på högerkanten. Han tycker att invandringen skall stoppas, bidragen skall minskas och han vill återupprätta det franska samhället och bli den ledande nation som man en gång var. Han har utformat ett 120 sidor partiprogram som skall lanseras. Han är bra på att beskriva Frankrikes problem och diagnosen tilltalar många. Frågan är hur lösningar ser ut, upp till bevis. Han utgör också ett stort problem för republikanerna, han tar röster. Han är ännu inte officiell kandidat till presidentposten. Utmaningen för honom är att finna 500 underskrifter för sin ansökan.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är mycket jämnt bakom Macron. Bertrand, Le Pen och Zemmour ligger tätt samman och det är svårt att säga vem som kommer att gå till den andra valomgången. Kan Zemmour göra en Macron, komma från ingenstans, skapa en rörelse och vinna ett presidentval. Vi får se men spännande är det.

Ännu ett parti bildades för någon helg sedan, Horizons. Det är förre premiärministern Édouard Philippe som ligger bakom det nybildade partiet. Han är en av de mest populära politikerna i Frankrike. Han bidar sin tid och kan nog bli presidentkandidat 2027. Då med Macron’s stöd. I detta val stödjer han Macron.

Politiska partier är som Frankrikes ostar, det finns en sort för varje smak. Det finns 415 politiska partier registrerade i landet. Det är på kommunal-, regional- och nationell nivå. På nationell nivå finns det ca 80 partier. Om man skulle indela dessa i lite olika inriktningar så är det 18 partier som tillhör högerradikala / extrem höger. Det finns 7 partier som kan tillskrivas höger. I center finns det 21 partier och till vänster finns det 18 olika partier. Ute på vänsterradikala / Extrem vänster finns det 14 partier. Man kan fråga sig om det behövs ett parti till? Såsom republikanerna består av flera mindre rörelser, så är också de andra moderpartierna organiserade.

Frankrike verkar gå mot trenden att socialisterna går fram och kanske bildar regering, senast i Tyskland och Norge. Här går man mer mot en höger-center lösning.