Att höja pensionsåldern är något som president Macron har önskat genomföra sedan länge. Det har hela tiden dykt upp händelser som inneburit att han har beslutat sig för att skjuta upp reformen. Nu senast var det Covid krisen som gjorde att man bordlade frågan. I veckan har ett förslag lagts fram.

Slagorden för reformen är Justice, Équilibre och Progrès. Justice, dagens pensionssystem är mycket ojämlikt enligt regeringen. Vissa kan påbörja sin pensionering vid 55–58 år och andra behöver arbeta till 62 år.  Man önskar få ett mer jämlikt system. Équilibre, regeringen önskar få ekonomisk balans i pensionssystemet. Progrès, förslaget innebär att även de som varit hemma med barn får tillgodoräkna sig pension dessutom skall man kunna fortsätta arbeta och samtidig kunna påbörja sitt pensionsuttag.

Presidenten saknar majoritet i riksdagen och måste därför förlita sig på att något annat parti stödjer hans förslag. Partiet som ligger närmast är Republikanerna. De har liknande förslag i sitt partiprogram men det finns några skillnader som måste hanteras. Pensionssystemet kommer att ha stora underskott när man närmar sig 2030, detta måste hanteras. Det finns tre vägar att gå, minska pensionerna, höja skatterna eller att genomföra en reform. Regeringen har valt den sista vägen.

Skillnader mellan svenskt och franskt system

I Frankrike är det de som arbetar idag som betalar pensionärerna. Det går under beteckningen ett solidariskt system. Pengar avsätts i pensionskassor och det finns olika tilläggspensioner för olika yrkesgrupper. Det är staten som står garant för systemet. Skulle någon pensionskassa gå med underskott är det staten som skall tillskjuta pengar så att utbetalningar kan fortsätta. I debatten hör man att det inte är något underskott idag och att denna reform inte alls behöver genomföras. Det finns flera kassor som har underskott redan idag. Regeringen har beräknat att underskottet kommer att uppgå till knappt 14 miljarder euro när man närmar sig 2030. Det innebär att staten måste hitta pengar inom andra områden för att kunna utbetala pensioner till framtidens pensionärer om nuvarande system skall bibehållas. Systemet är ohållbart och kommer att skapa stora finansiella problem genom att medellivslängden ökar

I Sverige bygger det på ett individuellt system. Vi samlar på oss pension genom avsättningar på vår inkomst och bygger upp vår egen pensionsfond. Detta gäller för alla som ligger ovanför nivån för garantipension. För att få utnyttja full garantipension måste man ha bott i Sverige i 40 år. Garantipension uppgår till maximalt 10 856 kronor per månad för ogifta och 9 814 kr för gifta. Den kan tas ut från 66 års ålder. Har du högre pension får du inte ta del av denna garanti. Garantipension har sedan årsskiftet tagits bort för svenska medborgare bosatta i utlandet. I Sverige kan man börja ta ut allmän pension vid 63 års ålder. En del fortsätter ändå att arbeta även om pensionen utbetalas.

Frankrike kommer sannolikt att bli väldigt oroligt under våren 2023. Facken har bestämt sig för att ta till strid för att reformen inte skall genomföras såsom föreslagits. Redan den 19/1 blir det demonstrationer och sannolikt kommer det sedan att strejkas för att sätta tryck på regeringen. Omfattningen av problemen är svår att förutse.

Franska pensionssystemet.

Det finns en mängd olika system som har mycket stora skillnader. Inom vissa yrkesgrupper kan man gå vid 55–58 år beroende på hur länge man har arbetat. Det är därför svårt att jämföra, men det finns statistik som säger att fransmännen går i pension vid ca 63 års ålder. Inom statlig förvaltning baseras pensionen på de sista sex månaders löneutbetalningar. Detta kan leda till kraftiga löneökningar det sista halvåret för att få en bra pension. I privat sektor är det de senaste 25 åren som utgör bas för pension. Man skiljer på tre olika yrkesgrupper, régimes spéciaux som utgör 27 olika yrkesgrupper (består av 7 % av alla anställda), offentligt anställda och privat anställda. Syftet med reformen är att utjämna skillnaderna mellan olika yrkesgrupper.

Arbetsrätten är mycket omfattande och lagboken innehåller 3 800 sidor lagtext. När man gick till 35 timmars arbetsvecka tillkom 400 sidor lagtext. Fransmännen behöver mycket detaljerade texter för att kunna täcka in olika scenarier och yrkesgrupper. Resultatet är att allt blir mycket komplext.

Förslaget

Man skall införa ett gemensamt system. Man önskar minska skillnaderna mellan olika yrkesgrupper såsom régimes spéciaux, privat anställda och statlig förvaltning. Detta kommer att ske i olika steg.

De flesta är emot denna reform. Facken, vänstern och folket är emot. Enligt en opinionsundersökning är drygt 70 % av fransk folket mot denna reform.

Ett stort problem är att äldre personer har svårt att hitta nytt arbete. Inom EU mäter man hur många som är yrkesverksamma i gruppen 55–64 år och där utmärker sig Frankrike. Bara 56 % är i arbete medan det i Tyskland är 71,8 %. Kan förvisso bero på att många kan gå i pension vid 62 års ålder.

Konkret vad föreslås:

Man kommer att höja den allmänna pensionsåldern från 62 år till 64 år. Det sker genom att man får arbeta tre månader mer varje år fram till 2030. Från 2030 kan man gå med full pension vid 64 år. Det innebär att generationen födda -68 behöver arbeta till 64 år.

För att få full pension måste man ha arbetat i 43 år till år 2027. (172 kvartal) Detta beslöts redan 2014 men skulle vara genomfört 2035 enligt tidigare beslut. Man tidigarelägger genomförandet och lägger på ett år.

Man skall kunna påbörja pensionsuttag och samtidigt fortsätta arbeta. Det är idag förbjudet.

Man höjer lägsta pensionen till 1 200 euro netto för samtliga pensionärer, även för de som redan idag uppbär pension.  (+100 euro). Gäller 2 miljoner personer.

Öka ansträngningarna för att fler i åldersgruppen >55 år kommer i arbete. Idag har seniorer svårt att hitta arbete. Stöd och utbildningsinsatser skall utformas.

För invalider och de som anses olämpliga att arbeta kommer pensionsåldern att kvarstå vid 62 år

Handikappade kan få full pension vid 55 års ålder precis som tidigare.

Har man inte arbetat det antalet år som krävs (43 år) för full pension kan man ändå få full pension om man arbetar till 67 års ålder.

De som börjat arbetat tidigt, redan vid 16 års ålder kan gå vid 58 år med full pension. Många startar som lärlingar direkt efter obligatoriska skolgången. De som börjat arbeta innan 20 års ålder kan gå vid 62 år.

Andra grupper som kan gå tidigare är t.ex. brandmän och poliser.

De som anställs inom régimes spéciaux kommer från 1/9 2023 att övergå till den allmänna pensionsgruppen. Deras speciella status kommer att upphöra för nyanställda. Régimes spèciaux är de som arbetar inom RATP (allmänna transport i Paris, el & gas anställda, gruvanställda, notarieanställda, Banque de France etc.

Tidplan

Förslaget presenteras i veckan

23 januari presenteras det för ministerrådet

Slutet av januari läggs förslaget in i socialförsäkringen, vilket är en budgetfråga och därigenom kan premiärministern påkalla 49:3 som innebär att beslutet kan fattas utan omröstning i riksdagen om det inte får stöd av andra partier

Början av februari startar diskussionen i riksdagen

Våren/sommaren beslutar riksdagen

Vid positivt beslut i riksdagen börjar regelverket att gälla 1 september 2023

Sammanfattning

Den 19 januari startar protesterna då samtliga fackförbunden har kallat till demonstrationer. Därefter kommer det säkert att utlysas strejker. Det kommer sannolikt att hålla på under hela vintern och våren.

Troligen kommer reformen att kunna genomföras av regeringen utan att de använder 49:3. Éric Ciotti som är ledare för Les Rèpublicains har i media givit sitt stöd till reformen då regeringen har tagit hänsyn till deras synpunkter.

Regeringen med stödpartier saknar 9 mandat i riksdagen och Les Rèpublicains har 62 säten i riksdagen. Det borde räcka för att beslutet skall kunna fattas.

Jag råder er alla att hålla koll på vad som händer i Frankrike på en sajt som heter C’est la Grève, https://www.cestlagreve.fr/. Här hittar ni de strejker som utlyses. Det kommer säkert att bli en hel del. Bra att veta när ni reser till/från Frankrike. Idag har CGT utlyst strejker på raffinaderierna den 19/1, 26/1 och 6/2.

Arbetet i riksdagen kommer vara omfattande. Motståndarna kommer att begära tillägg till lagtexten, det kan röra sig om tusentals tillägg. Ibland är det befogade tillägg som begärs. I många fall är det bara att man begär att ordet ”pour” skall bytas ut mot ”par”. Detta för att fördröja och sabotera arbetet i riksdagen.

Det som är förvånande i debatten är alla som uttalar sig i TV och som måste arbeta till 64 år säger att det är förfärligt. Hörde någon som sade att man arbetar och sedan dör man. Ingen funderar på varifrån pengarna skall komma och hur man solidariskt skall åtnjuta sin pension och ålderdom. Fransmännen är ett ganska bortskämt folk.

Sverige har beslutat att förändra regelverket för pensionering. Allmän pension kan tas ut från 63 år (tidigare 62 år) och från 2026 skall pensionsåldern höjas till 64 år. För garantipensionen höjs ålder från 65 år till 66 år. Har några protesterat? Vilka var ute på gatorna i Sverige? Det är nog för regnigt och kallt för att folk skall ut på gator och torg. Det ligger nog inte i svenskars natur att protestera på gatorna. Politikerna bestämmer och vi får reda på det genom media och sedan anpassar vi oss. Så är det inte i Frankrike.