Vem vinner presidentvalet 2022?

För ett par månader sedan hade jag ganska säkert svarat Emanuel Macron. Nu är det betydligt mer osäkert. Hur kommer det sig?

Det är några händelser som har öppnat upp spelplanen och gjort valet betydligt mer osäkert. Den senaste händelsen är Les Rèpublicains interna val om vem som skall företräda partiet i presidentvalet. Favoriterna föll bort och i stället vann en politiker från Nice, Èric Ciotti. Att Ciotti vann var mycket oväntat. Han ligger långt ut till höger och har många åsikter som ligger Le Pen och Zemmour nära, dvs extremhöger. I andra valomgången ställdes han mot presidenten i Parisregionen Valérie Pécresse.I denna valomgång förlorade Ciotti och Pécresse och är nu officiellt partiets kandidat till valet av Frankrikes president.

Utmaningen för Pécresse är att tillmötesgå Ciotti´s åsikter för att behålla hans väljarstöd samtidigt som hon skall balansera de vanliga högerfrågorna och mittenväljarna i partiet. Ciotti fick 40 % av rösterna i andra valomgången. Pécresse har själv sagt att det finns en röd linje som hon inte kommer att passera, att ge stöd till Le Pens åsikter.

Kan republikanerna balansera dessa åsikter så kan de utgöra ett stort hot mot Macron i presidentvalet. Ciotti kan få balansen att tippa över till republikanerna så att de kommer till andra valomgången i presidentvalet. Där öppnas det upp en helt ny konkurrenssituation. Frankrike kan få den första kvinnliga presidenten. Hon har inkluderat personal från alla kandidaterna i sin kampanj och kanske kan hon få republikanerna att samarbeta.

Det är trångt ute på extrem högerkanten. Le Pen och Zemmour tar röster från varandra och med republikanerna som drar till höger med Ciotti´s framgångar blir spelplanen helt öppen. I opinionsmätningar är det ganska jämt mellan dess tre kandidaterna (Le Pen, Zemmour och Pécresse). I tidigare val har man röstat mot Le Pen i andra valomgången. Man vill inte ha en person som företräder extremhögern som President. Om Pécresse kan ta sig till andra valomgången finns det fler som kan tänkas rösta på henne, man röstar för någon och inte emot. Det är en stor skillnad. Det finns säkert många av Le Pens och Zemmour väljare som kan rösta på Pécresse med Ciotti i laguppställningen.  Macron leder klart och är en tydlig vinnare i första valomgången, andra valomgången blir mycket mer osäker. Här kan Pécresse utmana.

Macron har inte sagt att han ställer upp i valet, det beslutet låter vänta på sig. Han hävdar att när han anmäler sig som kandidat i presidentvalet kommer hans beslutsmässighet som president att påverkas, vilket många kandidater kritiserar honom för. De tycker att han använder presidentposten för att bedriva sitt kampanjarbete.

Regeringens beslut under hösten kan ge skäl för för kritiken. Man har beslutat om en mängd stöd mot fördyringar på diverse områden. Gaspriserna har ökat +10 % i juli, +5,3 % i augusti, +8,1% i september och +12,6 % i oktober. En förväntad prisökning i november var +15 %. Många har gas som energikälla i kök och för uppvärmning. Elpriserna har exploderat och en förväntad ökning i början av nästa år var +12 %. Priserna ökar explosionsartat.

De gula västarna började röra på sig och regeringen var snabb att begränsa den ekonomiska oron som dessa prisökningar orsakade. Varje år mottar de med sämst inkomst en check på 100 € som bidrag för energikostnaderna. Det är 5,8 miljoner hushåll och kostnaden 580 miljoner €. Regeringen beslöt att alla som har mindre än 2 000 euro efter skatt i månaden skall motta ytterligare en energicheck på 100 euro. Det är 38 miljoner personer och kostnaden beräknas uppgå till 3,8 miljarder €. Man beslöt även att låsa prisökningar på gas och el. Gaspriserna låses från november -21 till april -22. Presidentvalet sker i april! Prisökningen för el begränsas till +4 % under vintern 2022. Åtgärderna kostar franska staten 7,1 miljarder euro. (gas 1,2 miljarder och el 5,9 miljarder). Man vill inte ha protester och gula västarna ute på gatorna i vinter när en presidentkampanj skall äga rum. Regeringen lånar pengar och spenderar för att inte skapa social oro.

Vänsterpartierna

Socialisternas kandidat Anne Hidalgo, borgmästare i Paris, har ett mycket besvärligt läge, hon får knappt 5 % av rösterna enligt de senaste opinionsmätningarna. Kandidaterna på vänsterkanterna får mellan 11 och 3 procent. Det gör att ingen av dessa kan tro att de kan utmana Macron i valet. Det föranledde Hidalgo att uppmana alla på vänsterkanten att gemensamt utse en kandidat genom en valrörelse. Mottagandet var mycket svagt och hon har nog försvagat sin position. Förre presidenten Holland och partikollega sågade förslaget i direktsändning. Nu har en annan socialist Christiane Taubira sagt att hon kan bli den gemensamma kandidaten. Hon var justitieminister i Hollands regering.

De är mycket splittrade.

Ekonomin i valrörelsen

Valrörelsen är ett stort ekonomiskt åtagande. 2017 spenderade partierna i valrörelsen ca 74 miljoner euro.

Det finns ett tak på hur mycket som partierna får spendera. I första valomgången får partierna spendera 16,8 miljoner euro. För de två kandidater som går till andra valomgången är taket satt till 22,5 miljoner euro.

Alla som anmäler sig som presidentkandidater får 153 000 euro som bidrag från staten. Partierna får tillbaka maximalt 47,5 % av de utlägg man haft i valrörelsen av den franska staten. Om man får mindre än 5 % av rösterna får man maximalt 0,8 miljoner tillbaka, får man mer än 5 % kan man återfå 8 miljoner euro. En kandidat Nicolas Dupont-Aignan fick 4,7 % av rösterna 2017 och fick därmed den lägre nivån 0,8 miljoner euro.

De flesta partier och kandidater samlar in pengar från sina väljare. De större partierna lånar även pengar hos bankerna. Vissa kandidater har det svårare än andra, det gäller Le Pen och Zemmour. Bankerna vill inte låna ut pengar åt extremiströrelser. De vill inte att bankens namn skall förknippas med dessa rörelser. Även kandidater som ligger runt 5 % strecket har svårigheter att få lån, risken är stor att lånen inte kan återbetalas. Det gäller bland annat för socialisternas kandidat Anne Hidalgo, som har svårt att finansiera sin kampanj.

Under valrörelsen 2014 fick Le Pen ett lån av First Czech- Russina Bank på 9 miljoner €. Detta ledde till diskussion om att främmande makt påverkade valet i Frankrike. Det är förbjudet från 2017 att låna pengar utanför EU. Le Pen vill förändra denna lag och har tillskrivit presidenten att lagen skall tillåta utländska lån, vilket har avslagits.

Privatpersoner kan skänka 4 600 euro till en kandidat. Ytterligare 7 500 kan skänkas till ett parti. Gåvorna är avdragsgilla i deklarationen. Företag får inte lämna bidrag till valrörelserna.

Sarkozy fälld

Under hösten fälldes f.d. presidenten Sarkozy för brott mot de utformade valreglerna. Bakgrunden är att partiet spenderade betydligt mer än vad som var tillåtet i tidigare val, tidningarna talar om ca 30 miljoner euro. Man kunde få in pengarna genom falska fakturor och bidrag via olika företag som tog fakturor för att arrangera valmöten. Sarkozy dömdes till två års fängelse varav ett år villkorligt och det andra med fotboja i hemmet. 5 andra personer har dömts till kortare eller längre fängelsestraff för inblandning i denna affär. De var delaktiga i genomförandet av hans valrörelse.

Domen kommer sannolikt att överklagas.

År 2012 drog Sarkozy och partiet över taket med 2,1 % vilket resulterade i att statens bidrag drogs in. Det är ca 100 dagar innan valet och mycket kan hända, spännande är det. Kan Frankrike få en kvinnlig president

2 reaktioner på ”Vem vinner presidentvalet 2022?

Lämna ett svar till Sten Malmstrom Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s