Kommunalvalets första valomgång genomfördes den 15 mars i år. Det fanns en diskussion att ställa in valet på grund av epidemin som precis hade startat. Veckan innan valet gick presidenten ut och sade att man skulle stänga ned landet två dagar efter valet. De flesta politiska motståndare sade att det var en skandal om valet ställdes in, det var ett svek mot demokratin. På valnatten gick de flesta politiker ut och sade att det var en skandal att valet hade genomförts då valdeltagandet varit mycket lågt, bara 44,66 % röstade. Vi valde att avstå från att rösta. Macron valde att ställa in andra valomgången i kommunalvalet som skulle ha ägt rum helgen efter. Efter 8 veckors nedstängning diskuteras hur man skall genomföra den andra valomgången. Premiärministern har diskuterat med samtliga politiska partier och sagt att om de hälsomässiga villkoren föreligger skall denna valomgång genomföras den 28 juni, annars skjuts valet upp till en senare tidpunkt, dock senast januari 2021.

Hur man än gör så leder det till kritik. Att genomföra en valkampanj i dessa tider är mycket svårt då man inte får samla mer än 10 personer. De som ligger besvärligt till opinionsmässigt tycker att de inte kan bedriva en valkampanj och är därför kritiska. Om man skjuter fram valet till i januari måste man göra om även den första valomgången för de som inte blivit direkt valda i första valomgången. Detta gör att de som ligger dåligt till hoppas på att allt skjuts fram till januari 2021. Kanske är vi drabbade av viruset även i höst eller vinter och då uppstår nya problem.

Huvuddelen av Frankrikes kommuner har redan valt sina borgmästare. Det finns ca 35 000 kommuner i Frankrike och i 30 000 kommuner är valet redan klart. Det innebär att dessa borgmästare har fått mer än 50 % av alla röster redan i första valomgången och är därmed direkt valda till sitt ämbete. De tillträder sina ämbeten från och med idag.

De borgmästare som inte redan har fått majoritet har sina ämbeten i huvudsak i stora städer. Det är bara 14 % av kommunerna som inte redan har ett slutligt resultat. De utgör 35 % av landets befolkning. Nice, Lyon och Paris är några av städer som skall genomföra en andra valomgång.

Hur fungerar valet till kommunens styrelse?

Majoritetsval val med en dos av proportionellt val, är vad man kallar det franska systemet.

I kommunvalet är det mer personval än partival. Man går också samman för att öka sina chanser i valet. Det finns listor som heter DVD (diverse droite), en samling av högerpartier. Andra listor heter DVG (divers gauche), en samling av vänsterpartier. En lista kan också heta ”sans étiquette”, utan politisk förankring. Personen har skapat sitt eget program eller fråga som denne vill driva. Naturligtvis finns också de vanliga partierna representerade genom sina kandidater.

Varje person som ställer upp som borgmästare ställer samman sin lista med personer som kan sitta i kommunfullmäktige. Listan måste innehålla lika många män som kvinnor. Listan skall också innehålla lika många namn som det finns platser i fullmäktige. Finns det 55 platser skall det finnas 55 namn på listan.

Alla kommuner har olika antal platser i kommunstyrelsen. Antalet platser styrs av kommunens befolkningsmängd. I en kommun med mindre än 100 invånare har man 7 platser i kommunstyrelsen. För en kommun med mer än 300 000 invånare har man 65 platser, antalet platser är lagstadgade.

I Paris, Lyon och Marseille har man delat upp staden i mindre delar s.k. arrondissement. I Paris är det viktigt att vinna vissa stadsdelar som är befolkningsrika och har stor tyngd för att utse Paris borgmästare. Paris borgmästare utses genom indirekta val från de som blivit valde i de olika stadsdelarna.

Hur fördelas platserna till kommunfullmäktige?

Som mycket annat i Frankrike är det ett ganska krångligt system, men absolut matematiskt obestridligt. Vinnaren får mer av platserna än vad valresultatet ger sken av. Nu får ni hänga med!

Om personen får >50 % av rösterna i första valomgången hålls inte andra valomgången, valet har då alla ingredienser för att fördela platserna i kommunfullmäktige.

Den som vinner valet tar först hälften av alla plaster och sedan fördelas resterande platser proportionellt enligt valets utfall.

För att beskriva hur det går till så har jag tagit valet 2008 i Besançon med 116 000 invånare och 55 stadsfullmäktigeplatser. De listor som fått < 5 % av rösterna deltar ej i fördelningen av platserna.

Det var 36 460 personer som röstade.

Listan Fousseret fick 20 696 röster av alla röster, d.v.s. 56,76 %.

Listan Rosselot fick 9 402 röster, d.v.s. 25,79 %.

Listan Gonom fick 3 485 röster, d.v.s. 9,56%.

Listan som fick majoritet, d.v.s. > 50 % av rösterna får direkt 28 platser. Sedan skall resterande 27 plaster fördelas proportionellt enligt utfallet i valet, det finns totalt 55 platser i kommunalfullmäktige.

För att få fram hur många ytterligare platser respektive lista skall få använder man följande matematik:

Det var 33 583 röster på de listor som fick > 5 % av rösterna och det finns 27 platser att fördela. Man delar dessa tal och varje fullmäktigeplats har därmed 1 243,8 röster. (33 583/27= 1 243,8148)

Listan Fousseret fick 20 696 röster/1 243,8 och uppnår därmed ytterligare 16,63 platser. Man avrundar alltid nedåt, därför får denna lista 16 ytterligare platser, till de tidigare fördelade 28 platserna, alltså 44 platser.

Nästa lista fick 9 402 röster/ 1 243,8 = 7,5. Med avrundning får denna lista 7 platser.

Man fortsätter på samma sätt med resterande listor. På detta sätt fördelas platserna som återstår

Räknar man samman de fördelade platserna finns det 2 platser kvar som uppstår pga. avrundningen. Dessa platser fördelas genom ytterligare matematiska beräkningar och fördelas på de olika listorna.

För att sammanfatta ovan beskrivna fick listan Fousseret 45 platser, listan Rosselot 8 platser och listan Gonon 2 platser. Den lista som vann valet får därmed 81 % av tillgängliga platser, men fick bara 56,76 % av rösterna.

Borgmästaren utses vid det första kommunfullmäktigemötet där ledamöterna lägger sin röst i en sluten omröstning på en kandidat. Den som får mer än 50 % av rösterna väljs till borgmästare.

I årets val var det 86 % av alla borgmästare som blev valda i den första valomgången.

Varför den andra valomgången?

Den görs för att man skall få fram en majoritetsvinnare som tilldelas halva antalet plaster genom att de får majoritet. Därefter räknas de andra platserna ut såsom ovan beskrivet.

Varför är det viktigt att valet genomförs nu?

Det finns flera skäl att man önskar avsluta valet. Det första är naturligtvis demokratiska skäl. Det andra är att kommunerna är mycket stora beställare av offentliga arbeten och dessa står stilla om man inte får valet klart i de kommuner där resultatet inte föreligger. Frankrike önskar få igång ekonomin och då är dessa arbeten viktiga.

När sker valet?

Premiärministern Philippe har sagt att valet skall genomföras den 28 juni. En avstämning kommer att ske veckorna innan valdagen för att tillförsäkra att de sanitära förhållanden som beslutats om föreligger och att valet kan genomföras utan hälsorisker. Många är kritiska till beslutet och det kommer att diskuteras mycket under kommande veckor.

Vi kommer att rösta den 28 juni. Passet är inte längre giltigt och vi måste åka upp till Paris för att förnya passet, vi får se om vi hinner att få det innan valet.

Premiärministern kommer också att framträda i början av nästa vecka och delge beslut om restauranger, barer och caféer får öppna den 2 juni. Vidare om vi får ligga på stränderna i juni. Man hoppas naturligtvis också att han berör resandet mellan olika länder.