I media, på sociala medier, bland vänner och i TV diskuteras frågan om det verkligen är nödvändigt med de drastiska åtgärder som vi alla drabbas av. Jag hör många som hävdar att många fler dör i den vanliga influensan. Får bara tillräckligt många människor Coronavirus kommer viruset att självdö. Eller att det bara är de med komplicerad sjukdomsbild som ändå hade strukit med förr eller senare. Så kan det vara.

Läste en intressant artikel i vårt husorgan NiceMatin där en matematiker från Nice universitet hade räknat på olika scenarier.

Man är överens om att Coronaepidemin är ganska likartad alla andra virussjukdomar, man har en ganska bra bild över hur smittspridningen äger rum. Skillnaden till andra virus är att det inte finns något vaccin mot Covid-19. Dessutom kan man luta sig tillbaka på utvecklingen i Kina och Italien som har ett försprång på 46 dagar för Kina och 9 dagar för Italien. Man kan dra lärdomar av deras förlopp.

Den som bär på smittan kommer att smitta ca 3 andra personer och dessa smittar 3 andra personer, det blir exponentiellt. Man säger att var tredje dag fördubblas antalet smittade personer. Det innebär att inom 9 dagar är 10 gånger fler smittade, allt enligt matematiker Bruno Marcos.  

Sedan är allt matematik, och det är detta som denna matematiker har räknat på

Det cirkulerar många olika siffror för Covid-19. Många epidemiologer anser att huvuddelen av befolkningen kommer att få detta virus, ca 5 % av de smittade kommer att drabbas svårt, dessa kommer behöva akut sjukvård. Ca 0,5 – 0,7 % av samtliga smittade kommer att avlida. För den lilla gruppen som blir svårt sjuk är dödstalen betydligt högre, I Frankrike talar man om ca 15 %.

Tittar vi på den svarta kurvan, inget görs, visar den på ca 300 000 smittade i slutet av mars månad. Blir 5 % svårt sjuka är det 15 000 patienter som skall behandlas med akuta sjukvård och kanske också lungmaskiner. Till det skall läggas alla som vårdas akut i normala fall.

Den orange kurvan med samma beräkning ger ca 4 000-6 000 akut sjuka, till det kommer normal sjukvård.

Sedan är det bara den sista lilla parametern, hur många akuta sjukvårdsplatser har Frankrike och hur många lungmaskiner?

Frankrike har 5 000 akuta vårdplatser och de är naturligtvis inte tomma, de är redan upptagna av svårt sjuka. Idag på morgonen (18/3) sade hälsoministern Olivier Véran (som är läkare) att ca 4 000 vårdplatser var upptagna. Man skall skapa ytterligare 1 000 platser och han hade lagt en beställning på 1 000 lungmaskiner 72 timmar sedan. Till det kommer militärens resurser med mobila sjukhus, där antalet platser är okänd.

Bilden ger en fingervisning hur beredskapen är i de olika länderna. Italien har bra kapacitet men har ändå tappat kontrollen över förloppet. Om Sverige drabbas på samma sätt som andra länder med bara 5-6 platser per 100 000 invånare blir situationen mycket besvärlig

Vi är mitt uppe i en kaotiska situation med börskrasch, massuppsägningar, karantän, mängder av konkurser och alla möjliga problem som uppstått pga. av den uppkomna situationen och politikernas beslut.

Medborgarna kräver att bli behandlade korrekt av sjukvården om vi blir sjuka. Accepterar vi som medborgare att inte bli behandlade pga. att det inte finns vårdplatser eller att de inte behandlar dig pga. för svår sjukdomsbild?

När antalet akut sjuka överstiger antalet vårdplatser måste läkarna påbörja sortering av vilka som skall få vård och vilka som skall lämnas därhän. Norra Italien har redan denna situation. Jag hoppas att Frankrike inte hamnar i den situationen.

Jag kräver att få vård, vilket nog alla gör i en sjukdomssituation. Det är denna situation som politikerna måste hantera. Om några månader när vi förhoppningsvis lagt detta elände bakom oss får vi se om det var de rätta åtgärderna som vidtogs. I ett utvecklat samhälle som vårt är det en självklarhet att vi skall få vård vid sjukdom, detta kvarstår även om vi har ett Covid-19 virus.

Skillnaden som jag upplever när jag jämför mellan Sverige och Frankrike är att fransmännen är mer tydliga och inför regler att förhålla sig till. Sedan följer fransmännen inte det, men tydligheten finns. I Sverige ger man rekommendationer och överlåter till skolledningen att fatta beslut om man skall hålla öppet eller stängt. Det resulterar i att en del skolor stänger och en del skolor fortsätter att ha öppet. Hälsominister Lena Hallengren skäller på regionerna att de inte har tillräckligt med material i lagren. Man kan inte ha ”just in time” -förfarande inom sjukvården säger den ansvarige ministern. Då har det passerat en gräns. Hon är ytterst ansvarig.

Hörde en del diskussioner i Sverige om att det inte är jämlikt att vissa kan arbeta hemifrån medan andra måste vara på plats för att utföra arbetet. Därför avstår myndigheten att rekommendera folk att arbeta hemifrån, det är nog bara Sverige som har en sådan diskussion. Nu har det tydligen ändrats.

Kapaciteten att hantera den akuta situationen verkar vara betydligt bättre i Frankrike, vi får se när Sverige övergår till övriga europeiska länders strategi.

Att stänga ned samhället medför stora ekonomiska förluster och kapitalförstöring av historiska mått. Att inte kunna ge akut sjukvård med kanske 10 000-tals döda har också ett pris, förtroendet för samhällsfunktionen. Politikerna väljer mellan dessa två ytterligheter. Frankrike har valt att värna om förtroendet för samhällsfunktionen.