Man hör ofta de Gula Västarna säga att man protesterar därför att man vill att deras barn skall få det bättre i framtiden. Det är ju en fin tanke. Men vem skall betala så att barnen får det bättre?

Regeringen har föreslagit åtgärder för att de sämst ställda skall få det bättre, en mängd av åtgärder har beslutats. Kostnaden ökad köpkraft uppgår till ca 10-11 miljarder Euro, som man lånar till.

Idag uppgår statskulden till mer än 2 300 mijarder euro och den växer varje dag. Man når under 2019 ca 100 % av landets BNP. Det är bara Grekland, Italien, Portugal, Cypern och Spanien som har större underskott i förhållande till landets BNP inom EU.

Varje invånare är skyldig 37 500 Euro till långivarna och det betalar man ränta på, varje dag, månad och år.

De offentliga utgifterna är högst i världen. 56,5 % av landets BNP tas in av staten och transfereras till invånarna eller bekostar administrationen. Som jämförelse hade Sverige 63,5 % år 1995 men har sedan dess minskat utgifterna till 49 % av BNP år 2017.

Räntan är rekordlåg som tur är för fransmännen. Men räntan kostar ca 42 miljarder euro årligen. För att ställa detta i jämförelse kostar det franska försvaret ca 42 miljarder euro. Skolan kostar ca 70 miljarder. Det är m.a.o. ingen liten utgift, den kan bli en gökunge om/när räntan stiger.

I Frankrike pratar alla om att man vill ha ökad köpkraft och detta genom att sänka skatterna eller höja bidragen. Ingen pratar om vad man själv kan göra för att öka sin köpkraft. Man jobbar minst i Europa, 35 timmar per vecka, en del går i pension från 55 år ålder och alla går i pension vid 62 års ålder. I Frankrike är man väldigt upptagen av att staten skall ordna för alla medborgare och att man skall kunna lita på att staten tar ansvar för alla, oavsett kostnaden.

Det intressanta är att man debatterar frågan i alla kanaler och varje dag. Alla har åsikter och vädrar detta utan att diskutera någon lösning. Man jämför sig aldrig med andra länder. 

Ett tydligt exempel var förra året då staten enligt budget skulle ha ett underskott på 2,9 %. Under hösten framkom det att underskottet ”enbart” skulle uppgå till 2,6 %. Genast uppstod debatt vad man skulle göra med ”vinsten”. Nu kunde man ju spendera lite mer?

Fransmännen skulle behöva gå igenom tavlan som används i programmet Skuldfällan för att de skall förstå hur sakerna hänger ihop. Man lånar sig inte till konsumtion för att barnen skall få det bättre i nästa generation.

Det intressanta är att Regeringen inte agerar för att minska utgifterna. Macron har det som en av sina punkter, men inga konkreta förslag har genomförts. Man skulle minska antalet statsanställda under mandatperioden med 120 000 personer men under de två första åren har inte mycket hänt.

Varje förändring som man försöker genomföra bemöts med oförståelse och demonstrationer. Oavsett vad det handlar om. Man har ingen förståelse för att Frankrike behöver förändras och att man behöver skapa en ökad effektivitet och minska sina kostnader. Ett första steg är ju att minska budgetunderskottet. 2018 uppgick det till ca -80 miljarder euro så det är inte någon liten osthyvel man behöver använda.

Alla vill ha det bättre och i Frankrike lånar man sig till en ökad köpkraft. Hur detta skall leda till att barnen får det bättre är skrivet i stjärnorna.

För 2019 beräknas underskottet öka till -3,2 % av BNP, gränsen för EU är maximalt -3 % så vi får se hur man löser detta.